Det finns ett ökat intresse bland bostadsrättsföreningar att minska sitt energibehov. Men hur ska man börja? Lina Yng, vd på Energikontoret Mälardalen, ger tips.
– Jag skulle börja med att ta hjälp av en expert. Alla kommuner har en energi- och klimatrådgivare och det finns också rådgivare från energibranschen. Nästa steg är att göra en energikartläggning – vilka är behoven och möjligheterna för just den här byggnaden?
Lina Yng tycker att man ska börja med effektiviseringslösningar som minskar energibehovet både inom el och värme. Det handlar bland annat om optimering, värmer man rätt delar av byggnaden vid rätt tidpunkter? Är ventilationen, en stor elanvändare, rätt inställd?
– Styr- och reglersystem är intressant och så får man ju inte glömma upplevelsen för de boende.
Ett större steg att ta efter man har analyserat föreningens aktuella energianvändning kan vara att undersöka möjligheterna att installera fjärrvärme. Även i detta skede krävs hjälp av experter för att kunna göra rätt analys.
– Det är viktigt att göra en ordentlig kartläggning och göra rätt sak i rätt ordning, inte bara kopiera grannens uträkning, säger Lina Yng och påminner om att varje byggnad är unik.
– Vad är det för anslutningskostnader? Vad har byggnaden för invändiga system för värme, är det något som behöver byggas om?
Fjärrvärme – en lågintensiv energiform
Dessutom måste byggnaden förstås ligga i ett av de områden där fjärrvärme finns tillgängligt. Men om det finns förutsättningar tycker Lina Yng att fjärrvärme har många fördelar.
– Det har en samhällsnyttig funktion, i synnerhet om värmen kommer från kraftvärmeverk. Eftersom fjärrvärme är en lågintensiv energiform passar den särskilt bra för uppvärmning. Det är också en trygghet för föreningen att inte behöva ta så mycket tekniskt ansvar.
Lina Yng ser ett ökande intresse hos bostadsrättsföreningar att ta ansvar för sitt energibehov.
– Vi har mer kontakt med bostadsrättsföreningar nu än för tre år sedan. Det finns en större medvetenhet och en vilja att både bidra till minskade klimatutsläpp och minska kostnader.
Det finns även möjlighet att söka stöd för sina investeringar som till exempel fjärrvärme inom ramen för Klimatklivet. Då gäller det också att ha bra koll på siffrorna, både kostnaderna för investeringen och den förväntade minskningen av växtgasutsläpp.
Men det finns som sagt hjälp att få. Förutom kommunens energi- och klimatrådgivare finns också 15 Energikontor runtom i landet som på olika sätt informerar om energieffektivisering och förnybar energi.
– Det är bra att ha en rådgivare att hålla i handen, säger Lina Yng.
Råd och inspiration om klimatinsatser för BRF:er |
