Efter över 40 år i trogen tjänst ska den gamla biobränslepannan i Knivsta värmeverk bytas ut mot en ny mer effektiv och hållbar. I början på nästa år kommer den leverera värme till det växande Knivsta.
Knivsta kommun, som ligger mellan Stockholm och Uppsala, planerar två nya hållbara stadsdelar under de närmaste 15 åren, med minst 15 000 nya bostäder. Expansionen med inflyttning hänger ihop med utbyggd spårtrafik och en helt ny tågstation i samhället Alsike. En avgörande del i kommunens hållbarhetsplaner är ett stabilt fjärrvärmesystem och där kommer Vattenfall Värme in i bilden.
Den panna som i dag används framförallt på sommaren och som reserv, för så kallad spets- och sommarlast, ska ersättas med en ny och mer effektiv panna. Pannan som används i dag har varit i tjänst i 40 år.
– Med den nya pannan kan vi minska utsläppen av kolmonoxid vilket känns väldigt bra, säger Yvonne Winberg som är projektledare för den nya biobränslepannan och just idag är på plats vid bygget i Knivsta (till vänster i bild). Kolmonoxid är en gas som kan bidra till att koldioxid bildas. 
Parallell drift
– Nu gör vi markarbeten för bottenplattorna till biopannan, de två silorna och den 35 meter höga skorstenen. Under sommaren börjar installationen av den så kallade rörbryggan, med fjärrvärmeledningar och kablar, som ska gå i luften mellan den nya pannan och värmeverket.
Den mer effektiva förbränningen i den nya pannan hänger bland annat ihop med en mer avancerad lufttillförsel som är lätt att reglera och styra – man kan exempelvis använda mer luft om bränslet är fuktigt. Luftregleringen ger möjlighet att förbränna också mycket små partiklar och ett elfilter ska avlägsna partiklar från rökgaserna. Askan samlas upp för vidare transport ut till en container som sedan kan gå vidare till utvinning av metaller och salter.
Vi kommer att ha kvar den gamla pannan till dess vi kan säkerställa att allt fungerar som det ska
Den nya biopannan är liksom den nuvarande på 5 MW och ska ersätta den gamla inom det närmaste året. För att vara säkra på att det inte uppstår något avbrott i värmeproduktionen kommer värmeverket i Knivsta att köra den nya och gamla pannan parallellt ett tag.
– Vi kommer att ha kvar den gamla pannan till dess vi kan säkerställa fullgod leverans och att allt fungerar som det ska både med tekniken och sådant som halterna av utsläpp. Det känns också skönt för oss i personalen att ha en backup ett tag under inkörningen, det tar bort en del av stressen, säger Ida Bernhardsson som är anläggningsansvarig (till höger i bild).
Planerar för värmeackumulator
Det är Ida och hennes kollegor som ska sköta den framtida driften och underhållet av den nya biobränsleanläggningen. Därför har de också varit direkt inblandade i förarbetet.
– Det känns viktigt att vi är med och bidrar med våra erfarenheter på sådant som drift, placering, underhåll och styrning, säger Ida Bernhardsson.
Att bygga en ny anläggning är ett teamarbete, men det gäller att alla kompetenser får komma till tals
– Att bygga en ny anläggning är ett teamarbete, och ett roligt sådant, men då gäller det att alla kompetenser får komma till tals. Det blev exempelvis extra utrymme för pannan så att personalen slipper arbeta ute under vintern vid reparationer.
För en hållbar värmeproduktion eldas den nya pannan med biobränslen.
Vilka typer av bränslen kommer att användas?
– Pellets och stamvedsflis, men de kommer inte förbrännas samtidigt. Bränslepriserna varierar ju och med två silos för pellets och stamvedsflis kan vi välja bränsle beroende på priset som bland annat styrs av utbudet, berättar Yvonne Winberg.
Efter att den nya biopannan är i drift är det möjligt att ta nästa steg: en ny värmeackumulator, som kan lagra värme i vad som kan beskrivas som en jättetermos. Värmen kan produceras när förutsättningar är optimala för produktion och komma till användning när den behövs oavsett panna.
Redan i sommar rivs det gamla flislagret, eller ”kyrkan” som den kallas i Knivsta, för att ge plats för en möjlig anläggning för värmelagringen.
