Välisolerade och täta hus ger hållbar uppvärmning

En byggnad värms upp för att skapa en god inomhusmiljö för de som vistas där. Det innebär att det behövs en trivsam temperatur och bra luftkvalitet genom ventilation. Genom tiderna har byggtekniker och uppvärmningsmetoder skiftat mycket. Från ved- och koleldning till olja och dagens el, fjärrvärme och värmepumpar. Och från enkla ventilationslösningar med hål i väggen till dagens passivhus där all inomhusluft styrs in via ett smart ventilationssystem.

Hela huset ska helt enkelt vara tätt utan ofrivilliga läckage och väl isolerat. Det kräver bra väggar, fönster och tak

– I teorin kan man göra vilket gammalt hus som helst mycket energieffektivt, men praktiskt och ekonomiskt är det svårare. Då är det lättare att göra rätt från början, säger Tomas Berggren som är expert på uppvärmning och senior rådgivare på Energimyndigheten.

Det mest avgörande för att skapa en mer energieffektiv byggnad är att se till att den så kallade klimatskärmen, det vill säga golv, tak, ytterväggar, fönster och dörrar som utgör gränsen mot omgivningen, håller måttet i vårt krävande klimat.

– Hela huset ska helt enkelt vara tätt utan ofrivilliga läckage och väl isolerat. Det kräver bra väggar, fönster och tak. Principen är att återvinna den värme som redan finns i huset istället för att ta in luft utifrån som måste anpassas till den temperatur som passar för byggnaden.

Minimerad uppvärmning

Mer än en tredjedel av energianvändningen i Sverige går åt till byggnader i dag. Värme, varmvatten, hushålls- och fastighetsel och ventilation är några av funktionerna som kräver energi. Men krav på hållbarhet och bättre ekonomi för byggnader har lett till en utveckling mot allt mindre energikrävande byggnader.

Ju mer framgångsrikt man kan hålla kvar värmen desto mindre betydelse har metoden för att värma upp

I dag byggs många typer av lågenergihus och till de mest energieffektiva hör så kallade passivhus som är lufttäta och välisolerade. Ett passivhus behöver i stort sett ingen annan uppvärmning än från solen och luften runtomkring och från de som vistas i huset. Även överskottsvärmen från elektronik och hushållsapparater tas tillvara. Den typen av hus trycktestas för att kontrollera tätheten, men det krävs alltså en hel del åtgärder för att ett hus från exempelvis 40-talet ska bli lika tätt och välisolerat som ett hus som byggs nytt enligt modern byggstandard eller som ett lågenergihus. Grundprincipen för ett lågenergihus är att minimera sånt som leder ut värmen, att ta bort förlusterna av värme från den så kallade transmissionen. Och istället för att ta in utomhusluft direkt så återvinns värmen från den luft som släpps ut på ett kontrollerat sätt.

– Är det 10 grader minus ute så måste du värma upp luften uppåt 30 grader för att skapa en trivsam inomhusmiljö. En byggnad som är välfungerande energimässigt utgör ett system där det ena alltid påverkar det andra. Ju mer framgångsrikt man kan hålla kvar värmen desto mindre betydelse har metoden för att värma upp.

Fjärrvärme är hållbart

Fjärrvärme är generellt ett mycket ekonomiskt och hållbart alternativ för uppvärmning. Under de senaste tio åren har också energieffektiva värmepumpar, som tar vara på värme från luften, berggrunden eller en sjö eller hav, slagit igenom. Pellets- eller vedeldade värmepannor är också relativt vanligt i villor. Det finns fortfarande många byggnader med direktverkande el som skulle kunna bli mer hållbara med ett bättre uppvärmningssystem.

För att komma igång med energieffektivisering av en byggnad kan det vara lämpligt att börja med en energikartläggning.

Varje hus är unikt och har sina särskilda behov

– Det är ett bra beslutsunderlag för att bestämma vad som behöver prioriteras. Varje hus är unikt och har sina särskilda behov, säger Tomas Berggren.

Med Tomas Berggrens långa erfarenhet av fungerande lågenergihus och energieffektivisering av byggnader – bostäder, skolor, kontor och verkstäder – drar han slutsatsen att de som befinner sig i byggnaden måste må bra med hjälp av de ventilations- och uppvärmningssystem som finns. Att alla delar i systemet samverkar och fungerar.

– Det är ju det som byggnader är till för. Att få det goda boendet eller en arbetsplats där vi kan vara effektiva människor med god hälsa, säger Tomas Berggren.

Olika typer av ventilation:

• Självdragsventilation: Principen är att den varma luften stiger uppåt i byggnaden och försvinner ut via luftkanaler som ventiler och skorstenar, vilket skapar ett undertryck i byggnaden. Undertrycket drar in luft utifrån via otätheter i huset.
• Frånluftsventilation: Principen liknar självdrag, men en eller flera fläktar drar ut luften ur byggnaden. Oftast sitter kanalerna för uteluft i kök eller våtrum.
• FTX, mekanisk till- och frånluftsventilation med värmeåtervinning, värmeväxling: Flödet av luft kontrolleras både in och ut ur huset. Värmen i luften som är på väg ut återvinns genom att luften på väg in värms upp i ett aggregat. FTX, står för frånluft, tilluft och värmeåtervinning.