Med nya möjligheter att mäta och styra värmen har fastighetsägare på senare år fått upp ögonen för besparingar som går att göra med ordentlig intrimning och kvalitetssäkring av sina energiåtgärder. Det berättar Göran Werner, koordinator för samarbetsgruppen BeBo.
– Mycket har hänt på fem år, utvecklingen går ganska fort nu, säger Göran Werner, koordinator för Energimyndighetens beställargrupp för energieffektiva flerbostadshus, BeBo, och även ordförande för Energi- och miljötekniska föreningen.
– Till exempel har digital utrustning snabbt blivit mycket billigare – och även billigare att installera genom att den är trådlös så att man inte längre behöver dra kablar.
Göran Werner tycker sig se att fastighetsägares medvetenhet växer snabbt när det gäller betydelsen av det som sker efter installationen vid olika energiåtgärder: injusteringen och kvalitetssäkringen. Hur ska allting ställas in, följas upp, och sedan skötas löpande för att utfallet ska bli lika fint som det verkade i beräkningarna före investeringen?
– Beräkningsprogrammen utgår från att man till exempel alltid har rätt flöde och temperatur i värmesystemen. Men då är det till exempel ventiler som behöver ställas om. Om man inte har koll på förlusterna kan man rentav ha slitna eller trasiga ventiler som inte stänger ordentligt utan står och släpper ut värme till och med på sommaren, säger Göran Werner.
Många glapp på rad
Det är just raden av olika glapp mellan planen och verkligheten som det handlar om. Beräkningarna inför en energiåtgärd kan väga in en felmarginal – men i princip utgår de från att lösningarna installeras och hanteras som de ska, vilket sällan blir fallet. Man har vetat att glappen finns, och även tidigare har noggranna fastighetsägare sparat mycket pengar på att jaga brister som andra har bortsett från. Men tidigare har man inte kunnat (eller orkat) göra lika mycket åt det som nu.
Otillräcklig fasadisolering, och glipor, är andra exempel på kvalitetsavvikelser vid byggen och installationer, men sedan kommer nästa led: hur de underhålls och drivs. Här kan det tillkomma energiförluster genom brister i både kunskaper och utrustning, exempelvis om underhållet blir eftersatt. Fastigheters kulvertar för värmerör kan vattenfyllas, och rörens isolering falla sönder.
Men nu frågar sig fastighetsägare allt oftare hur kontrakten skrivs när de köper förvaltningstjänster. Vilket ansvar ska förvaltaren bära när det gäller kvalitetssäkringen av systemet? Om boende klagar över att det är kallt – skruvar förvaltaren då bara upp värmen för alla boende, eller ska det undersökas om lägenheten har en avvikelse?
Börja hos kommunen
Enligt Göran Werner är spannet mycket brett i fråga om hur långt fastighetsägare har kommit på det här området. Stora kommersiella fastighetsägare på kontorssidan hör till dem som går först, men även de kan ha vissa bestånd med större brister. Bostadsrättsföreningar kan ha svag beställarkompetens, och Göran Werner tipsar om att de kan ha nytta av råd som går att få från landets kostnadsfria kommunala energirådgivare. Det kan även kommersiella fastighetsägare göra, även om de ofta är lite mer insatta.
Under sina många år inom området har Göran Werner sett många dyra kvalitetsavvikelser. Kontorslokaler där kyla och värme står påslagna samtidigt, till exempel. Och i bostadshus har han sett fall där det gått åt lika mycket energi till den så kallade varmvattencirkulationen som det gör till själva uppvärmningen av tappvattnet. (Varmvattencirkulationen syftar bara till att hålla vattnet varmt genom rörsystemen, bland annat för att alla boende ska ha snabb tillgång till varmvatten även när de bor långt från fastighetens värmecentral, och den drar normalt bara runt en tiondel av varmvattenenergin totalt.)
