Jönköpingsföretaget Robowaste hjälper projektet FossilEye i målet att öka andelen plast som återvinns. I jakten på plasten använder man bland annat teknik från försvarsindustrin.
En miljon ton plast eldas upp varje år, trots att en stor del skulle kunna återvinnas och få ett nytt liv.
– Det behövs starkare incitament för att öka sorteringen av plast. Miljarder kronor går upp i rök. Vårt mål är att sortering av plast ska bli en bra affär och samtidigt minska koldioxidutsläppen, säger Conny Norman, vd på Robowaste.
Robowaste arbetar just nu med projektet FossilEye, en satsning som startades och drivs av energibolagen Vattenfall, Tekniska verken och Umeå Energi.
Målet med projektet är att göra det enklare att avgöra hur stor del av en avfallslast som är fossil plast. I dagsläget görs den analysen i rökgasen från förbränningen, vilket försvårar arbetet med att spåra avfallet till källan. Tekniken som används för att detektera plasten kommer ursprungligen från försvarsindustrin, närmare bestämt från försvarskoncernen Saab.
Vi insåg att tekniken vi tagit fram på Saab skulle kunna användas för det här ändamålet
Det berättar Henrik Engqvist, som tidigare jobbade på Saab och nu är projektledare på Robowaste.
– Det finns ett stort behov av att förbättra återvinningen och vi insåg att den teknik som vi tagit fram på Saab skulle kunna användas för det här ändamålet.
Klarar 10 kubikmeter avfall i varje skanning
Så hur fungerar det? Stickprover från blandat förbränningsavfall körs in i Robowastes maskin och sprids ut på ett två meter brett band. Sensorer skannar avfallet och avgör vad som är plast och vilken typ av plast det rör sig om. I nästa mätzon bestäms plastens volym för att avgöra hur stor del av avfallet som består av plast. Maskinen klarar 10 kubikmeter avfall i varje skanning.
Samma teknik kan också användas för att sortera ut plasten från övriga sopor så att plasten kan gå till återvinning i stället för att eldas upp. Genom att debitera kunden kostnaden för den plast som hamnat i förbränningsavfallet är målsättningen att skapa ekonomiska incitament att förbättra sopsorteringen så att mer plast går till återvinning.
– Det gör det mer lönsamt att göra rätt, vilket är ett starkt incitament för fler att ta ansvar en hållbar sopsortering, säger Conny Norman.
Drivkraften: ett mer hållbart samhälle
Engagemanget för hållbarhet har funnits med länge. Conny Norman driver sedan många år tillbaka ett bolag som jobbar inom rivningsindustrin och har länge arbetat för en mer hållbar hantering av det avfall som produceras där. För Henrik Engqvist är drivkraften att kombinera sitt teknikintresse med att skapa bättre förutsättningar för ett mer hållbart samhälle genom att bygga en både hållbar och lönsam affärsmodell för att sortera sopor.
Duon tycker att det nära samarbetet inom projektet FossilEye har varit viktigt för att skapa goda förutsättningar att hitta smarta lösningar som kan göra skillnad i praktiken. Conny Norman pekar också på det viktiga arbetet som pågår inom förpackningsindustrin för att underlätta sortering av plastförpackningar som en viktig pusselbit.
Hur bra vi människor än sorterar kommer det att behövas maskinell sortering
– Förpackningsindustrin behöver ta fram säljande produkter som också är enkla att återvinna. En vara där locket är en typ av plast, etiketten en annan och burken en tredje – det måste bli enklare för konsumenten att göra rätt. Men hur bra vi människor än sorterar så kommer det behövas maskinell sortering för att komma hela vägen, avslutar han.
