När en solcellspark byggs på rätt plats och rätt sätt kan det gynna den biologiska mångfalden. Helt avgörande är var och hur panelerna placeras, konstaterar projektledaren Michiel van Noord.
Ungefär en procent av Sveriges energiproduktion utgörs i dag av solenergi. En vanlig prognos är att den andelen kommer att öka till minst tio procent till år 2040. I ett scenario där elektrifiering samtidigt leder till en dubblad elanvändning innebär det att tjugo gånger mer solkraft ska till.
Byggs all den solkraft som sägs vara aktuell på mark krävs cirka 30 000 hektar
Solcellsparker är än så länge inte särskilt vanliga i Sverige, men det är något vi med stor säkerhet kommer att se mer av. Det konstaterar Michiel van Noord, som leder ett projekt vid det statliga forskningsinstitutet RISE kring hållbara solcellsparker.
– Byggs all den solkraft som sägs vara aktuell på mark krävs cirka 30 000 hektar, med dagens gängse lösningar. Det motsvarar ungefär storleken av Malmö kommun, säger Michiel van Noord.
Effekterna av en solcellspark varierar stort och beror både på var och hur den byggs. Till de möjliga negativa konsekvenserna hör markbearbetning som minskar biologisk mångfald, att solcellsanläggningen gör marken mörkare och torrare och att försäkringsbolag ofta kräver att anläggningarna hägnas in, vilket skapar stora fysiska barriärer, berättar Michiel van Noord.
Varierande inverkan
Förlust av biologisk mångfald är en av de stora hållbarhetsutmaningarna både globalt och i Sverige. Men solcellsparker kan även gynna artrikedomen.
– Det finns exempel på solcellsanläggningar där man ser positiva resultat på biologisk mångfald. HSB Sörmland har en solcellspark utanför Eskilstuna där Sveriges lantbruksuniversitet gjorde en inventering av arter inför uppförandet och där en uppföljande inventering nu pekar på ett positivt resultat. Så det går att göra bra saker.
Det är lätt att göra något för biodiversiteten genom att utgå från intensivodlad mark
En förutsättning för att en solcellspark ska kunna gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster är att den byggs på en plats med låga naturvärden. RISE-projektet rekommenderar en ”hänsynshierarki”; första steget är att undvika platser med höga naturvärden, nästa att minimera och återställa skador. Sista steget handlar om att kompensera.
– Låga naturvärden finns bland annat ofta på industrimark. Jordbruksmark lyfts ibland fram eftersom den kan ha låg biologisk mångfald. Det är lätt att göra något för biodiversiteten genom att utgå från intensivodlad mark, säger Michiel van Noord.
Placering avgör effekt
Att anlägga solcellsparker på jordbruksmark måste inte heller innebära minskad livsmedelsproduktion. En möjlighet är att kombinera odling eller djurhållning med solcellsanläggningar.
– Du kan flytta upp rader av paneler på höga ställningar med utrymme att köra traktor under. Sådana exempel finns i Frankrike och Tyskland, säger Michiel van Noord.
Oavsett om du ska odla eller vill skapa biologisk mångfald under panelerna är det avgörande hur mycket vatten och ljus som når ner
– Oavsett om du ska odla eller vill skapa biologisk mångfald under panelerna är det avgörande hur mycket vatten och ljus som når ner. Placerar man panelerna i rader med för stora sammanhängande fält kommer nästan inget vatten och ljus ner mellan panelerna. Risken är att du får ytor där det inte växer någonting, fortsätter han.
Långsiktiga studier viktiga
En bra lösning är en söderorienterad anläggning med stora avstånd. Den släpper in diffust solljus som ger vegetationen kraft. Ett annat alternativ är att använda dubbelsidiga paneler som ställs upp vertikalt, ett upplägg som för närvarande studeras i ett forskningsprojekt vid Mälardalens universitet.
Det tvååriga projektet Eko-Sol som RISE driver i samarbete med konsultbolaget Ecogain befinner sig i sin sluttamp. Hittills har man genomfört en litteraturstudie och kartlagt hur solcellsparker planeras i Sverige i dag. Hösten 2022 publiceras en handbok om hur solcellsparker med positiv påverkan på biologisk mångfald och på ekosystemtjänster kan planeras och utformas.
Mycket pekar på att man kan göra nytta till exempel för pollinatörer, och även att man kan skapa möjlighet för flera arter att trivas
– Samtidigt, säger Michiel van Noord, är det i dagsläget för tidigt att säga något om konsekvenser på längre sikt.
– Ett säkert svar kommer vi ha först när vi har kunnat göra en långsiktig, systematisk uppföljning under lång tid. Men mycket pekar på att man kan göra nytta till exempel för pollinatörer, och även att man kan skapa möjlighet för flera arter att trivas tillsammans.
Läs mer om hållbara solcellsparker
Läs mer i Rise:s rapporter för projektet Eko-Sol: Solcellsparker, biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
