Från starten av 2022 ska nya byggnader inte bara ha deklarationer för deras energianvändning utan även för deras totala klimatutsläpp. Men först behöver Boverket få fram siffror som byggherrarna kan räkna med.
Vid sidan av trafiken och livsmedelsproduktionen har fastighetssektorn stått lite grann i skuggan i klimatdebatten hittills. Men 21 procent av de växthusgasutsläpp som orsakas av svenska verksamheter kommer från byggande och förvaltning av fastigheter, inte minst deras uppvärmning – och nu vill politikerna börja se siffrorna på bordet för varje nytt bygge. Hela husets livscykel ska vägas in, så rätt energilösning blir en grundsten.
Just ”livscykel”, men också ”lärande”, hör till nyckelorden i planeringen för de klimatdeklarationer som kommer att krävas för uppföranden av byggnader från nyåret 2022. Livscykel för att det ska vägas in till exempel hur olika byggmaterial produceras och transporteras. Lärande för att byggherrar är tänkta att få en bättre förståelse för vilka val som är bra eller dåliga klimatmässigt, så att de lättare kan styra åt rätt håll.
Flerbostadshus och lokaler blir först ut att omfattas. För övriga byggnader, så som småhus, kan kraven börja gälla två år senare, enligt Boverkets förslag.
Läs mer om elkonsumtion inom fastigheter här.
Ligger i regeringsöverenskommelsen
Förberedelser pågår på flera fronter samtidigt. Lagen bereds hos regeringskansliet, men att klimatdeklarationer ska införas har redan bestämts i det så kallade januariavtalet mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet de gröna. Och utan att lagen är klar har Boverket fått uppdraget att underlätta införandet genom att bland annat utveckla en databas med klimatdata, ett klimatdeklarationsregister samt vägledningsmaterial.
Boverket räknar med att införandet kommer att vara ”en betydande omställning” för ett stort antal byggherrar och byggnadsentreprenörer. Hittills har det varit svårt att hitta de data som behövs för beräkningarna, om de ens funnits tillgängliga alls.
Boverket börjar därför med att fokusera på vad som kallas en avgränsad beräkning av klimatpåverkan, och bedömer att metodiken trots allt är tillräckligt mogen för att användas så som föreslås. Största kostnaden väntas bli arbetstiden. För stora och medelstora byggnadsprojekt av flerbostadshus har kostnaden uppskattats till 120–241 timmar.
Många led i kedjan
Till att börja med ska det blir obligatoriskt att redovisa byggskedet. Som ram används den europeiska livscykelstandarden EN 15978, där byggskedet omfattar modulerna A1–A5:
- råvaruförsörjning i produktskedet,
- transport i produktskedet,
- tillverkning i produktskedet,
- transport i byggproduktionsskedet, samt
- bygg- och installationsprocessen i byggproduktionsskedet.
När beräkningen är klar ska den utfalla i ett beräknat värde på klimatpåverkan, skrivet GWPGHG och angivet i enheten kilogram koldioxidekvivalenter per kvadratmeter. Det ska inkludera den sammantagna effekten av utsläpp av växthusgaser.
Den som vill veta mer kan förslagsvis börja med den sexsidiga sammanfattningen som börjar på sidan 11 i rapporten med Boverkets lagförslag från 2018. Boverket har också en kort introducerande sammanställning på sin webbplats.
