Lindsköld: Har du en Energiberedskapsplan?

Stefan Aktea Krönika (1)

Det var en vinter för många år sen nu. Den teknikansvarige i bostadsrättsföreningen där vi bodde hade just sålt sin lägenhet och var på väg att flytta. Tyvärr lämnade han inte över sina uppgifter riktigt ordentligt. Det upptäckte vi tidigt på lördagsmorgonen då vi alla vaknade av att det var svinkallt i hela hyreshuset. Det var helt enkelt ingen som hade beställt olja till värmepannan. Bränslet var slut och hela byggnaden kyldes snabbt ner.

Som tur var bodde en pensionerad ingenjör i huset med många ess i rockärmen. Tillsammans hoppade vi in i bilen och åkte ner till den lokala bensinmacken. Efter ett antal dunkar och lite skruvande fick vi igång värmen igen och alla kunde slappna av. Men tänk om det hade varit fjärrvärmen som försvann, eller elen.

Ett hushåll ska kunna klara en kris i sju dagar. Ett företag ska kunna hålla verksamheten igång löpande.

Jag kom att tänka på det minnet då jag lyssnade på Charlotte Petri Gornitzka, Generaldirektör på Myndigheten för säkerhet och beredskap. "Nu kommer många kriser samtidigt. Det är det nya normala. Hotbilden är något som varje verksamhetsledning måste känna till och ha en plan för.”

Som första exempel nämnde hon avbrott i energileveranser. Vad har vi för uthållighet för det? Hur kan samhället fungera så normalt som möjligt? Ett hushåll ska kunna klara en kris i sju dagar. Ett företag ska kunna hålla verksamheten igång löpande.

Vi svenskar är ett tryggt och bekvämt folk. Inget västerländskt land i världen har så starkt förtroende för sina samhällsinstitutioner som vi. Dels litar vi på att gemensamma system fungerar. Inte minst gäller detta energiförsörjningen. Vi är vana vid att el och fjärrvärme kommer när man behöver, och precis så mycket som man behöver. Dels har vi levt i många generationer utan krig innanför våra landsgränser. Begrepp som elbrist eller energiransonering upplevs som chockerande abstrakt. Men det verkar vara på gång att ändras, av flera anledningar.

> Aktea står för aktiv energianvändning i alla led

Allt från produktionsanläggningar till stamnät och distributionssystem är måltavla...

Kriget i Ukraina var en ögonöppnare. Energiförsörjningen har varit ett tydligt strategiskt verktyg i Rysslands försök att nöta ner det civila motståndet. Allt från produktionsanläggningar till stamnät och distributionssystem är måltavla för bombningar och angrepp. Syftet var såklart att frysa ut folk ur städerna, förhindra dem från att laga mat, stoppa industrier och andra viktiga samhällsfunktioner från att fungera, osv.

I artikel 3 av NATO-stadgan åtar sig parterna att ”var för sig och tillsammans, genom kontinuerlig och effektiv egen beredskap och ömsesidigt bistånd, upprätthålla och utveckla sin individuella och kollektiva förmåga att försvara sig mot väpnade angrepp.” Begreppet civil beredskap är en del i detta sammanhang och omfattar tre kärnfunktioner, varav stabil drift av samhällsviktiga tjänster såsom tillgång till energi, mat och vatten är en.

Detta gäller inte bara i konventionell krigföring. NATO identifierar även energirelaterade anläggningar som en potentiell måltavla för cyberattacker och terrorism. I somras beslutade Säpo att höja terrorhotnivån till nivå 4, vilket är näst högst på skalan. Våra myndigheter bedömer alltså att internationell terrorism ser Sverige som ett ”prioriterat mål”, rimligen även våra anläggningar för att producera och distribuera energi.

Samtidigt växer ett begrepp fram som jag tror att vi kommer att höra ofta framöver; Civil energiberedskap.

Slutligen, och avsevärt fredligare, är förra vinterns energipriser som slog i taket efter att många utmaningar sammanföll i tiden. Tillfrysning på vattenkraftsforsar, kärnkraftsanläggningar i serviceläge och ett stort behov av energi på kontinenten. Inte minst i elområde fyra i södra Sverige var risken för energibrist påtaglig och allt från industrier till samhället i stort förberedde sig för avstängningar med kort varsel.
Nu har vi fått tid att reflektera och agera. Säkerheten runt våra anläggningar lär redan idag vara hög och stärks ytterligare. Samtidigt växer ett begrepp fram som jag tror att vi kommer att höra ofta framöver; Civil energiberedskap.

Du behöver en Energiberedskapsplan, såväl i hemmet som på arbetsplatsen.

Det innebär att du är beredd på allt som kan hända och har en plan. Hur löser du belysning och värme? Vad gör du om rör börja frysa? Hur håller du igång en industri eller matbutik? För att citera MSB:s generaldirektör igen; ”Företag är väldigt ojämnt förberedda, men medvetenheten ökar snabbt. Däremot har företag sällen en plan och de har inte övat.”

Min rekommendation är att inte lita på att det finns en rådig pensionerad ingenjör i närheten som kan rycka in. Du behöver en Energiberedskapsplan, såväl i hemmet som på arbetsplatsen. Så gör det till en övning i ledningen att prata igenom era risker så ni är förberedda och har robusthet om något skulle hända.

Missa inte:
> Aktea.se