I samarbete med det statliga forskningsinstitutet RISE testar nu Svenska gjuteriföreningen metoder som både kan minska klimatavtrycket och öka lönsamheten.
Greta (kort för ”Gjutna produkter med REsurseffektiva Tillverkningsprocesser och Affärsmodeller”) är ett pågående projekt där Svenska Gjuteriföreningen samarbetar med det statliga forskningsinstitutet RISE för att hitta sätt att öka hållbarheten i branschen.
Projektet är inne på tredje året och involverar ungefär hundra svenska gjuterier, deras leverantörsföretag och deras kunder.
– Gjuteribranschen tog initiativ till projektet 2019, eftersom de såg att hållbarhetsfrågor var högt prioriterade av både medlemmar och kunder, berättar projektledaren Åsa Lauenstein, senior forskare vid RISE i Jönköping.
Höga energipriser extra drivkraft
Första steget var att se över möjligheterna till energibesparingar. En fråga som fick förstärkt aktualitet i och med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och de höga energipriser det kom att medföra. De flesta gjuterier finns i södra Sverige, i elprisområde 3 och 4, där priserna varit som högst. Här fanns åtgärder på lager som nu visade sig vara mogna att införas, berättar Åsa Lauenstein.
– Sedan finanskrisen 2008 har vi jobbat hårt på RISE med att identifiera möjliga energibesparingar. Många av dem nådde inte break-even med de tidigare energipriserna, men när priserna stack i väg och det samtidigt fanns en vilja att sänka koldioxidavtrycket blir de relevanta.
Återbetalningstiden för investeringar i energibesparande åtgärder har i många fall gått från fem år till fem månader, till följd av de ökade energipriserna.
– En stor del av den energi som används vid svenska gjuterier är fossilfri el, men det förekommer också kokseldning och gasol. Kan man minska på den användningen har det positiv klimatpåverkan, säger Åsa Lauenstein.
Kunderna trycker på
Kvalitet har länge varit en konkurrensfördel för svensk gjuteribransch. Genom Greta lyfter man nu frågan om hållbarhet på samma sätt kan vara ett försäljningsargument. Många svenska gjuterier är underleverantörer till fordonsbranschen, där trycket på ökad hållbarhet är högt.
– Fordonsbranschen är en stark motor för hållbarhetsaspekter. Där är man är tydlig och krävande när det gäller redovisning av produkters ursprung och klimatavtryck, säger Åsa Lauenstein.
I projektets andra del fokuserar man på material och resurseffektivt utnyttjande av de råvaror som används i processen. Går det att återanvända sand? Använda en ökad andel skrotråvara? Byta ut fossilbaserade kemikalier mot fossilfria dito?
Inom järn- och stålindustrin är återvinningsgraden redan hög. Bland det som inte återbrukas i dag finns spånor från bearbetningen av produkter och det metallstoft som samlas i anläggningarnas filter. Detta ska man också undersöka möjligheten att ta vara på.
Cirkulär ekonomi nästa steg
Projektets tredje del är ännu under uppstart. Den handlar om att ta ett större grepp kring den potential som finns i en cirkulär ekonomi. I praktiken kan det exempelvis handla om att utforma produkter på ett sådant sätt att de blir lättare att plocka isär och återvinna. Men det handlar också till viss del om att skifta perspektiv, säger Åsa Lauenstein vid RISE.
– Vi lär oss tillsammans att tänka cirkulärt, och att titta på affärsmodellen och tänka nytt kring den. Det här är något vi är vi mitt uppe i. Det är väldigt spännande.
Foto: Svenska gjuteriföreningen (gjuteri), Mats Samuelsson (Åsa Lauenstein)
