Hur ser barns och ungas framtidstro ut i klimatfrågan? I ett samtal mellan Vattenfalls klimatcoach Jens Berggren och Maja Risholm från organisationen Våra barns klimat framträder en bild av minskat hopp, men också vilka faktorer som kan stärka engagemanget och bidra till att vända utvecklingen.
Minskad framtidstro bland unga
Barn och unga påverkas av klimatförändringarna på flera sätt. Dels fysiskt - eftersom deras kroppar och utveckling gör dem mer känsliga för värme, uttorkning och andra risker kopplat till klimatförändringar, men också psykisk – genom oro och minskat hopp. Enligt Våra barns klimats undersökning “Barn och unga om klimatet 2025” känner endast fyra av tio unga mellan 12 och 18 år hopp inför framtiden när det gäller att lösa klimatproblemen.
– Det är en signal vi behöver ta på allvar, säger Maja Risholm.
Oron har också minskat något. Det kan låta positivt, men när både oro och hopp sjunker finns en risk att engagemanget påverkas – en utveckling som får betydelse över tid. De unga som i dag formar sin syn på klimatfrågan är snart en del av arbetsmarknaden och samhällets beslutsfattande. Deras perspektiv påverkar hur omställningen drivs framåt. Samtidigt finns också positiva signaler, och både barn och vuxna uppger att hoppet stärks av att företag agerar för klimatet.
> Läs undersökningen “Barn och unga om klimatet 2025” här.
Aktivt hopp kan stärka utvecklingen
Framtidstro och hopp är starkt förknippat med möjligheten att påverka och här syns en tydlig förändring. Betydligt färre unga upplever idag att de kan bidra till utvecklingen jämfört med tidigare år. Maja betonar också skillnaden mellan passivt hopp och aktivt hopp, och menar att det senare är det vi behöver mer av, eftersom det både stärker oss och gynnar omställningen.
– Passivt hopp innebär i princip att vi förlitar oss på att det vi hoppas på ska komma till oss. Det aktiva hoppet är istället kopplat till handling – att vi själva gör något för att komma närmare den förändring vi vill se och hoppas på, säger Maja Risholm.
För de allra flesta känns klimatfrågan både stor och komplex, och det kan vara svårt att veta hur man ska agera – inte minst som förälder, där mycket kretsar kring att lösa vardagspusslet. Samtidigt är det en viktig målgrupp med stor drivkraft till engagemang.
– Många som vi kommer i kontakt med vittnar om att föräldraskapet utlöst en oro inför sina barns framtid, vilket också bidragit till en vilja att ställa om, säger Maja.
Det kan handla om att förändra val i vardagen men också om att prata med varandra och med sina barn om klimatet. Som organisation vill Våra barns klimat engagera fler föräldrar i omställningen genom guider som Klimatkompass och Klimatsnack.
Resonemang som påverkar tempot
Trots att de flesta av oss är medvetna om allvaret går det för långsamt, och många gånger ursäktar vi våra beteenden genom att förskjuta ansvaret eller förminska vår möjlighet att påverka. Maja lyfter flera exempel, bland annat när vi fokuserar på vad andra gör i stället för att titta på eget agerande. Det kan handla om andra länder, företag eller vår omgivning. På samma sätt kan vi ibland lägga stor tilltro till framtida tekniska lösningar.
– Teknikutvecklingen är viktig, men det finns en brådska som vi ibland glömmer. För att minska utsläppen här och nu behöver teknisk innovation kombineras med beteendeförändringar som ger effekt i närtid, säger Maja Risholm.
Ett fortsatt starkt engagemang
I en omvärld där många andra frågor konkurrerar om uppmärksamheten, hamnar klimatet Ibland i skymundan, trots att det påverkar det allra mesta. Stödet för klimatet är starkt, men en ny rapport visar också att vi ofta underskattar varandras vilja, vilket kan fördröja omställningen.
> Läs undersökningen “Svenskarnas dolda klimatengagemang” här.
– Att vi går runt och misstror varandra på det här sättet är inte bra, så därför vill vi kommunicera de här missuppfattningarna, säger Maja.
Sammantaget visar bilden att engagemanget för klimatfrågan finns kvar, men att känslan av att kunna påverka behöver stärkas – särskilt bland unga.
Föräldrar, näringsliv och politik har alla en roll i det arbetet. Det handlar både om att genomföra förändring och om att göra den synlig.
När människor ser att förändring är möjlig i praktiken ökar också viljan att bidra. Det visar att det finns en riktning framåt och att omställningen kan ta fart när fler får möjlighet att vara med.
Vill du fördjupa dig i resonemangen om barns klimat och framtidstro kan du lyssna på hela samtalet mellan Jens Berggren, klimatcoach på Vattenfall, och Maja Risholm från Våra barns klimat i poddavsnittet “Våra barns klimat”
> Lyssna på poddavsnittet här.
