Publicerades: 2022-01-12 Lästid: 5 min
Lagar och skatterelförsörjningKraftvärme

Dyrare avfallsförbränning minskar inte utsläpp

Ladda ner som PDF

Skatten på avfall som används som bränsle i kraftvärmeverk leder till minskade investeringar för produktion av el och fjärrvärme. På längre sikt leder det inte till lägre utsläpp av växthusgaser, enligt Skatteverket.

Våren 2020 infördes en punktskatt på avfall som används som bränsle. Den mesta förbränningen av avfall sker i kraftvärmeverk som producerar fjärrvärme och el, och syftet med skatten var att minska utsläppen av växthusgaser. Men i takt med att Sveriges energiförsörjning blir mer väderberoende, när vind-, vatten- och solenergi utgör en större andel av energiproduktionen, ökar också behovet av elproduktion som går att planera och förutsäga.

Skatteverket menar att den särskilda skatten har vältrats över på aktörer för materialåtervinning

Elsystemen kräver att mängden el som produceras matchar förbrukningen, men förbrukningen minskar inte automatiskt när det inte blåser eller efter en torr period med mindre vatten i kraftverkens reservoarer.

kraftverkeel_2_1200Skatteverket har granskat och utvärderat punktskattens effekter under det första året som den tillämpats. Frågan som utredarna fokuserat på är om skatten uppfyller sitt huvudsyfte: att på lång sikt öka återvinningen av material och att minska växthusgasutsläppen. Men Skatteverket menar att den särskilda skatten har vältrats över på aktörer för materialåtervinning som exempelvis kommuner, kommunala bolag och företag som köper energiåtervinningstjänster. Dessa har i sin tur tagit ut skattekostnaden från hushåll och företag som genererar avfallet.

– Även om kostnaden för skatten har flyttats över till hushåll och företag har de här aktörerna svårt att reagera på skattens prissignal, säger Charlotte Berg, projektledare på Skatteverket i ett pressmeddelande där hon också konstaterar att källsorteringen inte har ökat och att skattens effekt på materialåtervinningen är försumbar.

Färre investeringar

Utvärderingen kom i oktober och konstaterade alltså att skatten inte har resulterat i de positiva åtgärder som var förhoppningen när den infördes. Samtidigt betonar Skatteverket att den här typen av utvärderingar inte brukar genomföras på skatter som varit i bruk under enbart ett år.

I rapporten konstateras att införandet av den särskilda skatten för avfallsförbränning orsakat att kraftvärme- och värmeverken behövt justera sina investeringsplaner till färre investeringar. Kapaciteten i ett värmekraftverk bibehålls delvis genom re- och nyinvesteringar. Eftersom skatten innebär en ökad utgift för kraftvärmen förväntas minskade investeringar i längden orsaka en lägre kapacitet.

Det kan leda till att kraftvärmen får en lägre kapacitet i framtiden.

I dag importerar Sverige avfall för förbränning i kraftvärmeverken. En femtedel av kraftvärmeverken ser ett behov av att förändra sina investeringsplaner och om investeringarna minskar finns risken att kostnadsökningen, till följd av skattens införande, kan leda till att förbränningsbehovet minskar tills det enbart motsvarar det behov som finns nationellt. Det kan leda till att kraftvärmen får en lägre kapacitet i framtiden.

Utsläpp minskar inte

Syftet med att införa punktskatten på avfallsförbränning var att skapa incitament för materialåtervinningen och så småningom helt fasa ut fossila ämnen från förbränningen i Sverige. Andelen fossila bränslen i brännbart avfall är i dag ett par procent, först och främst plast.

Men för att få bort plasten som är kvar i avfallet när den når kraftvärmeverken har skatten inte visat sig vara ett effektivt styrmedel, enligt rapporten. Istället krävs tidigare insatser för att sortera ut plasten. Det finns inte heller några tecken på att skatten leder till ytterligare materialåtervinning av det avfall som exporteras från andra länder.

Minskade utsläpp i Sverige innebär inte en minskning av växthusgasutsläppen inom EU

Den minskade förbränningen, och en minskad import av avfall utan ökad materialåtervinning, kan leda till minskade utsläpp av växthusgas i Sverige. Men i och med de täta EU-samarbeten som finns, där de svenska kraftvärmeverken ingår, så menar rapporten att minskade utsläpp i Sverige inte innebär en minskning av växthusgasutsläppen inom EU, utan enbart en omfördelning.

Däremot menar Skatteverkets utredare att det finns en risk att kostnaden för att uppnå EU:s mål om minskade växthusgaser ökar. Detta eftersom Sveriges minskade utsläpp skulle resultera i ökade utsläpp i ett mindre kostnadseffektivt system.

”Avfallsförbränningsskatten är ineffektiv”
Läs Skatteverkets rapport i sin helhet här. Slutsatsen är att "skatten inte styr verkningsfullt mot de mål som motiverar skatten".

"Kraftvärmeverken är en viktig resurs för planerbar elproduktion"
 

Redaktionen

På Vattenfalls Energy Plaza håller du dig uppdaterad om det senaste inom hållbar energi och det nya energilandskapet.

Ladda ner artikel som PDF

Vill du spara ner artikeln eller skriva ut den? Ladda ner artikeln via knappen nedan så skickas den direkt till dig via mejl.