Dagens system för uppvärmning räcker inte till för att klara energibehovet i framtiden. Möjlighet att ta tillvara värme från lägre temperaturer, säsongslagring av energi och att gå på djupet ordentligt för jordvärme hör till lösningarna på effektivare fjärrvärme.
Energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i bostäder och andra lokaler uppgick för ett par år sedan till över 80 TWh. Trots att det till stora delar är fossilfri energi behöver systemen förbättras för att frigöra mer energi åt andra nödvändigheter.
Fjärde generationens fjärrvärme innebär stora möjligheter och utmaningar. Bland annat handlar det om att kunna ta tillvara betydligt mer än vad dagens system tillåter. Dagens system, den tredje generationen, har i snitt temperaturer på 86 grader i framledning och en retur på 47 grader. Den nya tekniken kommer ta tillvara de lägre temperaturerna på mellan 10 till 70 grader och kunna ge en retur på 5 till 35 grader.
– Lägre temperaturer på fjärrvärmen är en stor möjlighet, alltså om källan inte behöver vara lika varm som man har krävt tidigare. Det kan ge lägre värmeförluster samtidigt som vi kan ta vara på ännu mer energi, säger Sofia Andersson, forskningshandledare på Energimyndigheten.
Bra men kan bli bättre
Värmepumpar och fjärrvärme är de lösningar som värmer upp de flesta byggnader i Sverige. Jämfört med många andra uppvärmningssystem är det effektiva och klimatsmarta lösningar – men de kan bli bättre.
Det handlar mycket om att öka cirkuläriteten av resurser så att så lite som möjligt går till spillo
Hösten 2018 sjösatte Energimyndigheten programmet Termo för att utlysa 160 miljoner kronor under fyra år till aktörer som ville bidra till utvecklingen av hållbara värme- och kyllösningar. Sofia Andersson är forskningshandläggare för programmet och i dag har några av de sökande kommit en bit på väg med sina innovationer.
– Vi vill fortsätta utvecklingen för att göra systemen ännu mer resurseffektiva. Det handlar mycket om att öka cirkuläriteten av resurser så att så lite som möjligt går till spillo. Detta kan till exempel vara att ta hand om överskottsvärme från bland annat datacenter, byggnader eller andra industrier. Om vi kan göra det så kan energi som vi idag använder till uppvärmning i stället användas till annat, säger hon.
Säsongsanpassad el
Att säsongslagra energi är en annan lösning som kan ge nya möjligheter att till exempel ta vara på den värme som uppstår under sommaren. Den kan lagras och användas vintertid när behovet är större. På samma sätt kan också kyla lagras under vintern för att användas under sommaren.
– Det handlar också om biobränsle-frågan. Där ökar konkurrensen och marknaden är osäker just nu, så därför vill man hitta andra lösningar. Framöver kommer sannolikt biobränsle användas i större utsträckning som drivmedel inom transport och för att ersätta fossila råvaror i industrin.
Lovande projekt igång
Termo har bland annat beviljat stöd för projekt inom djupgeotermi, alltså borrning på upp till sju kilometers djup för att på så sätt kunna ta vara på värme från marken, i både Malmö och Göteborg. Förhoppningen är att kunna ha anläggning i drift om några år.
Vi ska ju ställa om hela energisystemet och då behöver alla delar samspela med varandra
Ett annat projekt som pågår i Åre handlar om något som känns helt rätt för regionen. Projektet med titeln Fossilfritt alpint ska ta fram ett helt digitaliserat fjärrvärmenät som bland annat ska ge nya möjligheter till effektivisering, ökad verkningsgrad och minskade utsläpp i produktion och minskade förluster i distribution.
– Vi ska ju ställa om hela energisystemet och då behöver alla delar samspela med varandra. Till exempel kan värme- och kylaområdet bidra till att avlasta elsystemet och då behöver vi också bli mer flexibla kring när och hur vi använder energi.
Läs mer:
Så kan du återvinna överskottsvärme med Vattenfalls Samenergi
