Biotestsjön utanför Forsmarks kärnkraftverk är ingen vanlig skärgårdsvik. Här håller vattnet året om en temperatur som är omkring tio grader högre än i Östersjön – en konstgjord värme som gett upphov till ovanliga ekosystem och gett forskare unika möjligheter att studera effekterna av ett varmare klimat.
I över fyra decennier har sjön fungerat som ett levande laboratorium. Här växer fiskar snabbare, havsörnar jagar året runt, och forskare har samlat in värdefull kunskap om hur arter påverkas av stigande temperaturer.
Men framtiden är oviss. Vattenfalls tillstånd för att driva verksamheten i nuvarande form löper ut 2045, och om det inte förlängs kan hela ekosystemet att förändras i grunden. Samtidigt kan klimatförändringarna i sig påverka förutsättningarna. Vad händer med livet i sjön om värmen försvinner eller om den blir för hög?
Ett uppvärmt ekosystem
Redan 1977, några år innan Forsmarks första reaktor togs i drift, anlades en inhägnad vik i skärgården för att möjliggöra miljöövervakning av anläggningen. Genom sprängning och muddring formades Biotestsjön, en kvadratkilometer stor bassäng där varmvatten från kärnkraftverkets kylsystem cirkulerar kontinuerligt.
Till skillnad från omgivande hav fryser sjön aldrig till is. Det har skapat en ovanlig biologisk miljö, med hög produktion av alger, plankton och sjögräs. De höga temperaturerna påverkar också vilka arter som trivs, och hur de utvecklas. Men med varma somrar följer också utmaningar. När ekosystemet skiljer sig från det som är typiskt för svenskt vatten blir följden även att vissa arter drivs bort.
Ett unikt fältlaboratorium
För forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) fungerar Biotestsjön som ett unikt fältlaboratorium. Här studeras hur ekosystem påverkas av varmare vatten, något som blir alltmer relevant i takt med klimatförändringarna.
I Biotestsjön kan forskare följa hur reproduktion och tillväxt förändras när vattnet blir varmare. Vissa arter överlever och frodas, medan andra drivs bort.
Fram till 2004 var sjön avgränsad från Östersjön av ett stängsel, vilket hindrade fisk från att vandra fritt. När det togs bort märktes snabbt förändringar i fiskfaunan. Vinteraktiva arter som öring och sik söker sig till det varma vattnet under kalla månader, medan värmekrävande arter som abborre och mört dominerar på sommaren.
Långsiktig data och ett globalt unikt forskningsfält
Det finns inga andra kärnkraftverk i världen med en testsjö kopplad direkt till havet. Tack vare att Biotestsjön har övervakats kontinuerligt sedan 1970-talet finns i dag en omfattande databas med information om temperaturer, arter och biologiska processer över flera decennier. Det gör platsen unik för studier av långsiktiga förändringar i nordiska vattenmiljöer.
Sjön fungerar också som en naturlig fiskodling men med vissa begränsningar. Det varma vattnet möjliggör lek och tillväxt året om, men sommartid kan höga temperaturer och låg syrehalt skapa stress för vissa arter. Det påverkar vilka fiskar som stannar kvar och förökar sig.
Ett paradis för fåglar
Det permanenta öppna vattnet gör Biotestsjön till en magnet för fåglar. Särskilt havsörnen har hittat en plats här som de trivs på, där jakten på fisk aldrig avstannar. Området vid Forsmark rymmer Sveriges tätaste population av havsörn, mycket tack vare de gynnsamma förhållandena i sjön där örnarna har tillgång till mat hela året.
Förutom havsörn syns också arter som skarv, knipa och vigg i riklig mängd. Fåglarna drar nytta av att isen aldrig lägger sig och att födovärdena är stabila – åtminstone så länge temperaturen håller sig inom rimliga gränser.
Vad händer efter 2045?
Vattenfalls tillstånd för kärnkraftsverksamheten i Forsmark gäller till 2045. En ansökan om att förlänga tillståndet med ytterligare 20 år ligger nu hos myndigheterna. Vad som händer därefter är ännu oklart.
Om reaktorerna stängs ner, försvinner också det varma kylvattnet som skapat Biotestsjöns unika miljö. Det skulle innebära en drastisk förändring för både ekosystemet och de forskningsmöjligheter som byggts upp under nästan 50 år. Samtidigt finns även framtida risker kopplade till fortsatt uppvärmning.
Biotestsjön är ett ovanligt exempel på hur mänsklig infrastruktur, i detta fall ett kärnkraftverk, både kan skapa och påverka naturvärden. Här möts klimatforskning och fågelliv i en miljö som trots sin artificiella karaktär blivit central för både arter och kunskapsutveckling - men som också ställer viktiga frågor inför framtiden.
> Läs artikeln om biotestsjön av The Edit här.
