Varför är energiöverskottet så högt i norra Sverige?

Under flera år har norra Sverige stått i centrum för nästa steg i den svenska elektrifieringen. Här skulle ny fossilfri industri, vätgasproduktion och fossilfritt stål driva en kraftig ökning av elförbrukningen. Men utvecklingen har inte gått som planerat. I stället för en snabbt växande elanvändning har regionen fått ett ökande elöverskott och rekordlåga priser. 

I dag uppgår överskottet i de norra elområdena till omkring 50 terawattimmar per år, och siffran fortsätter att stiga. Bakom utvecklingen finns en kombination av snabb utbyggnad av elproduktion och industriprojekt som tagit längre tid att förverkliga än väntat.

– Bordet är dukat för elektrifiering i norr. Få platser i världen har lika god tillgång till fossilfri el, säger Mikael Nordlander, Director Partnerships på Vattenfall.

Stark produktionsmix men efterfrågan släpar efter

Kombinationen av vattenkraftens reglerförmåga och den snabba vindkraftsutbyggnaden har gjort norra Sverige till en av Europas mest elproducerande regioner. Vattenkraften står för stabiliteten, vindkraften för expansionen – tillsammans skapar de en stor och tillförlitlig tillgång på fossilfri el med låg rörlig kostnad.

Men industrisatsningarna som skulle driva den nya förbrukningen framåt har tagit längre tid än väntat. Resultatet är att produktionen vida överstiger användningen, vilket ger ett stabilt men växande energiöverskott och pressade priser. 

Stora industriprojekt som tar tid att realisera

När Sverige gick in i 2020-talet förväntades elanvändningen öka snabbt, inte minst inom stål-, och gruvindustrin. Men att ställa om till fossilfri produktion är en mer omfattande uppgift än många trodde.

Omställningen kräver nya värdekedjor där elproduktion, elnät, vätgaslager, produktionsanläggningar och marknader utvecklas parallellt. Varje del behöver investeringar, tillstånd och samarbete mellan många aktörer. Samtidigt har pandemin, kriget i Ukraina och stigande kostnader gjort det svårare att hålla tempo och tidplaner.

– Utvecklingen är aldrig linjär. Den långsamma starten betyder inte att omställningen har stannat upp, bara att den tar längre tid än vi trodde, säger Mikael Nordlander. 

När produktionen går fortare än konsumtionen

Den snabba utbyggnaden av elproduktion i norr har lett till ett tillfälligt överskott. Vindkraften har vuxit i rekordtakt, medan industrins elanvändning ännu inte hunnit ikapp. Obalansen syns tydligt när man ser till tre perspektiv:

• Produktion: Snabb utbyggnad och starka resurser 
  Vindkraften har expanderat snabbt i norra Sverige. När väl tillstånden är på plats går byggtiden fort, vilket gjort att elproduktionen ökat långt innan de stora industriprojekten, som elen var tänkt att försörja, står klara.
  
  
• Marknad: Överskott ger lägre priser 
  När utbudet av el är större än efterfrågan faller priset. De låga priserna skickar en tydlig signal till marknaden – just nu finns mer el än vad som används. Det dämpar viljan att bygga ny produktion, särskilt för aktörer med högre investeringskostnader som vindkraft.
  
  
• Industri: Behov av långsiktighet och trygghet 
  För industrin handlar utmaningen om tid, tillit och tydlighet. De elintensiva investeringarna kräver stabil tillgång till el och förutsägbara priser över lång tid. Företagen behöver veta inte bara att elen finns, utan också hur och varför den ska användas – vilken typ av industriell utveckling Sverige vill driva, och hur energisystemet ska stödja den.

– Vi har varit bra på att prata om hur mycket el som behövs, men inte lika mycket om varför och hur den ska användas. Den tydligheten behövs för att investeringsviljan i industrin ska öka, säger Mikael Nordlander. 

Elektrifieringen kräver att produktion, nät och användning utvecklas i takt. Då kan investeringar ske med större förtroende – och elen användas där den gör störst nytta. 

Flaskhalsar och lokal balans 

En annan orsak till överskottet är begränsningarna i elnätet mellan norr och söder. Även om stora förstärkningar planeras tar det många år innan de är klara. Under tiden fastnar elen där den produceras.

Men lösningen är inte alltid att bygga fler ledningar. Nordlander menar att det ofta är effektivare att flytta konsumtionen närmare produktionen. Genom att etablera fler industrier i norra Sverige kan man minska behovet av stora transmissionsnät, korta energiflöden och skapa lokal balans.

– Att öka elanvändningen där elen finns minskar både sårbarheten och kostnaderna i systemet. Det är ofta bättre att lösa balansen lokalt än att transportera energin långa sträckor, säger han.

När förbrukning och produktion ligger nära varandra minskar överföringsförlusterna och energisystemet blir mer robust. När industrin etableras nära kraftkällorna används elen mer effektivt, stabiliteten ökar och Sverige minskar sitt beroende av import och internationella energiflöden. Det skapar ett mer kostnadseffektivt och motståndskraftigt energisystem, och stärker samtidigt landets konkurrenskraft i ett globalt läge där energisäkerhet blivit en central fråga.

Osäkerhet men också stora möjligheter 

De låga elpriserna innebär kortsiktiga utmaningar för producenter, men på längre sikt kan de bli en strategisk tillgång. För företag som vill ställa om till fossilfri produktion erbjuder norra Sverige både låga energikostnader och låg risk – en kombination som är svår att hitta på andra håll i Europa.

– Om inte i norra Sverige, så var då? Industrin söker platser där risken är minst, och här finns både tillgången och stabiliteten, säger Mikael Nordlander.

När industrin och energisystemet väl växer i takt kan det svenska överskottet bli en styrka för hela Europa. Det handlar inte bara om möjligheterna att producera mer kostnadseffektiv, fossilfri el - utan också om att Sverige kan visa vägen för ny europeisk fossilfri industri.

Framåt: från överskott till balans

Trots dagens överskott ser Mikael Nordlander norra Sverige som en nyckel för Europas omställning. Regionen har naturresurserna, tekniken och försprånget som krävs för att bygga en hållbar industribas.

När det globala läget gör försörjningskedjor mer osäkra blir inhemsk produktion och energisjälvförsörjning en strategisk fördel – både för Sverige och för Europa.

– Det finns få platser som är bättre lämpade att starta industrins omställning på. Nu gäller det att använda överskottet som en tillgång, säger han.

Utmaningen ligger inte i brist på el, utan i att samordna produktion, nät och användning så att investeringar sker i rätt ordning.