För första gången sedan 2003 går Sverige in i en vinter utan nationell elreserv. Upphandlingen som skulle säkra extra produktionskapacitet till kalla dagar avbröts i oktober. Samtidigt bedömer Svenska kraftnät att tillgången på el blir tillräcklig, så länge vintern blir normal. Frågan är hur elsystemet klarar en längre köldperiod och vem som tar ansvar om effektbrist uppstår.
En vinter utan reserv
Elreserven har i två decennier varit en extra säkerhetslina i det svenska elsystemet. Den har bestått av anläggningar som snabbt kunnat startas upp vid effektbrist, till exempel gasturbiner, och avtal med industrier som kunnat minska sin förbrukning under kortare perioder.
Men i år finns ingen sådan beredskap. Svenska kraftnät avbröt upphandlingen i oktober 2025 efter att samtliga tre anbud översteg det tillåtna priset enligt EU:s statsstödsregler. Myndigheten bedömer att marknaden ännu inte kunnat erbjuda de lösningar som krävs för den nya modellen.
> Läs mer om Svenska kraftnäts besked här.
Från effektreserv till strategisk reserv
Den tidigare effektreserven avvecklades den 15 mars 2025 när lagen upphörde att gälla. Regeringen beslutade i augusti om en ny förordning som gör det möjligt för Svenska kraftnät att upphandla en så kallad strategisk reserv. Den ska fungera mer marknadsnära och på sikt minska behovet av statliga ingrepp.
Upphandlingen gällde perioden 16 november 2025 till 15 mars 2026. Men omställningen tar tid. De anläggningar som tidigare utgjorde effektreserven har avvecklats eller fått nya roller, och de nya regelverken har ännu inte hunnit ge resultat.
> Läs mer om bakgrunden till beslutet här.
Tillräcklig kapacitet vid normalvinter
Trots avbruten upphandling bedöms risken för elbrist som låg. Svenska kraftnät räknar med en positiv effektbalans på cirka 600–1000 megawatt vid normalvinter.
Samtidigt är marginalerna små. En längre period med kyla och svag vind kan snabbt förändra läget. Då stiger elanvändningen samtidigt som vindkraftsproduktionen minskar. I sådana situationer blir import från grannländer avgörande, men även där är belastningen ofta hög.
> Läs mer om prognosen för vintern här.
Så ser energiberedskapen ut
När den nationella reserven saknas blir det lokala arbetet viktigare än någonsin. Kommuner, regioner och samhällsviktiga verksamheter har egna lösningar för att klara drift under längre elavbrott. Energimyndigheten rekommenderar att dessa aktörer regelbundet testar sina anläggningar, ser över bränsleförsörjningen och uppdaterar rutiner för kommunikation och drift.
Tre nivåer av energiberedskap:
- Statlig nivå
Myndigheter som Svenska kraftnät och Energimyndigheten ansvarar för regelverk, nationell planering och samordning med grannländer. Här hanteras frågor om systemstabilitet, reservsystem och marknadsreglering. - Regional och kommunal nivå
Kommuner och regioner säkrar samhällsviktiga funktioner som vård, vatten och kollektivtrafik. Energimyndigheten driver programmet Robust kommun, som ger stöd till lokal energiberedskap och utveckling av reservkraft. - Lokal nivå
Företag och hushåll kan minska sårbarheten genom att se över sin egen energiförsörjning. Det kan handla om att installera reservkraft, investera i energilagring eller effektivisera elanvändningen.
I flera kommuner pågår just nu tester av reservkraftsanläggningar inför vintern. I Uppsala ser man till exempel över hur vattenförsörjningen och kollektivtrafiken kan hållas igång vid längre avbrott.
> Läs mer om hur Energimyndigheten arbetar med energiberedskap här.
> Läs mer om hur Energimyndigheten arbetar med reservelverk här.
På väg mot ett nytt energiläge
På längre sikt ser prognoserna ljusare ut. Nya investeringar i både vind- och kärnkraft, tillsammans med utbyggda elnät och bättre lagringslösningar, väntas stärka effektbalansen. Svenska kraftnät bedömer att läget kommer att förbättras redan nästa vinter, när den strategiska reserven hunnit etableras och marknaden får tydligare incitament att bidra med flexibel effekt.
Omställningen är dock komplex. Det svenska elsystemet befinner sig i en period där gamla lösningar ersätts med nya, samtidigt som efterfrågan på el växer snabbt. Balansen mellan marknad och beredskap blir därför en central fråga under de kommande åren.
Lärdomar och nästa steg
Att Sverige står utan elreserv denna vinter betyder inte att elsystemet är ohållbart. Men situationen synliggör behovet av tydligare ansvarsfördelning och en starkare koppling mellan marknadsfunktion och trygghet.
För energibranschen, kommuner och beslutsfattare blir vintern 2025/2026 ett test, men också en möjlighet. Erfarenheterna kan bana väg för ett mer robust system där lokal beredskap och marknadens resurser samverkar.
Elreserven må vara borta, men arbetet för att stärka Sveriges energitrygghet har bara börjat.
