Året om odlar företaget Agtira fisk och grönsaker i sin akvaponiodling i Härnösand. Systemet kräver vare sig antibiotika eller bekämpningsmedel och genererar inga utsläpp. Nu siktar Agtira på att sprida det miljösmarta konceptet till fler aktörer.
Agtira 13 000 kvadratmeter stora så kallade akvaponiodling är störst i sitt slag i världen. Här ryms bland annat ett fiskhus med 15 stora fisktankar och ett växthus på 1,2 hektar. Anläggningen förser främst butiker i Västernorrland med färsk fisk och färska grönsaker hela året, allt odlat på ett hållbart och resurseffektivt sätt.
– I stora drag kan man säga att vi har en fisk- och en grönsaksodling som drar nytta av varandra. Det näringsrika vattnet från fiskodlingen ger nämligen näring till tomater och andra grödor på biobäddarna i växthuset, och när plantorna tar upp näringsämnena renas vattnet i bäddarna och skickas tillbaka till fiskarna, säger Mattias Gemborg, vd på Agtira.
Egenutvecklat AI-system styr anläggningen
För att odlingen ska fungera optimalt och leverera så mycket fisk och grönsaker som möjligt krävs balans i systemet. Den balansen är känslig och kopplad till ett stort antal parametrar.
– Akvaponi är väldigt avancerat. För att få maximal output till minimal resursåtgång har vi utvecklat en första version av ett eget, intelligent styrsystem som utnyttjar AI och maskininlärning.
Agtira gick nyligen ut på marknaden och började erbjuda helhetslösningar med både anläggning och styrsystem till andra aktörer. Enligt Mattias Gemborg har många visat intresse, och han tror att akvaponi kan komma att spela en viktig roll för framtidens livsmedelsförsörjning globalt.
– Det ligger en enorm potential i det här. Till exempel är akvaponi väl anpassat för stadsodling eftersom det inte behövs någon åkermark. I städer finns också ofta tillgång till någon form av spillvärme som skulle kunna nyttjas i systemet.
LED-belysta tomatodlingar inne i anläggningen. Foto: Agtira
Internationellt menar Mattias Gemborg att akvaponi lämpar sig särskilt väl för varma, torra och soliga regioner, där vatten är en bristvara den egna matproduktionen liten. Sådana områden finns det gott om exempelvis i Mellanöstern och Afrika. Parallellt med de stora planerna jobbar Agtira på lokalt för att göra verksamheten i Härnösand så energisnål och klimatsmart som möjligt. I fjol installerades till exempel LED-lampor i växthuset och alldeles nyligen slöts ett distributionsavtal med företaget Grönsakshuset.
– Tidigare hade vi en mix av egen distribution och några externa leverantörer. I och med avtalet med Grönsakshuset har vi gått över till en mer miljösmart lösning för distributionen här i Härnösand. Och självklart driver vi själva odlingsanläggningen med grön el från förnybara energikällor!
Inget läckage i slutet system
En annan fördel med ett slutet system är att inget förorenat vatten läcker ut i naturen, något som annars är ett problem vid konventionell fiskodling. Grönsaksodlingen läcker heller inga näringsämnen till den omgivande miljön och vattenåtgången blir totalt sett väsentligt mindre än i ett icke-slutet system.
– Hur mycket vatten vi behöver tillföra varierar beroende på temperatur och annat, det avdunstar givetvis mer när det är varmt, men vi förbrukar upp till 95 procent mindre än en motsvarande traditionell odling.
Just nu simmar regnbågslax i de 40 kubikmeter stora bassängerna i Agtiras fiskhus, men enligt Mattias Gemborg finns planer på att ta in även vanlig lax.
– Det är tydligt att fisk i sådana här slutna system blir väldigt bra. Vi kläcker numera all vår fisk på plats och därför får vi inte in några smittor. Det gör att vi har friska fiskar och inte behöver använda antibiotika i odlingen.
Vattenfall levererar funktionslösningar för Agtiras elanläggning - Läs mer här.
