Publicerades: 2022-07-01 Senast uppdaterad: 2022-08-09 Lästid: 7 min
EnergiteknikkärnkraftElektrifiering

När svenskarna valde väg för kärnkraften

Ladda ner som PDF

I en unik folkomröstning 1980 beslutade svenska folket att kärnkraften successivt skulle avvecklas. Men slutdatumet är sedan länge passerat och kärnkraften ses i dag som en viktig möjliggörare för att klara klimatomställningen.
 
Nyligen öppnade regeringen för att förlänga driftstiden för de svenska kärnkraftverken – och att utreda frågan om små modulära kärnkraftsreaktorer i Sverige. Men kärnkraften har varit ifrågasatt och omdebatterad sedan 1970-talet då en tidigare politisk oladdad fråga plötsligt blev ett politiskt slagträ. Vattenkraften, som länge spelat en avgörande roll för svensk energiförsörjning, kunde inte längre byggas ut i samma takt som tidigare.

Kärnkraften var på den tiden ett av de få realistiska alternativen till vattenkraft

Allt fler röster, både inom politiken och samhället, höjdes för att spara de återstående orörda norrländska älvarna. Kärnkraften var på den tiden ett av de få realistiska alternativen till vattenkraft och på tidigt 70-tal hade kärnkraftsförespråkarna stora framgångar.
 
KARNKR_1200Men i mitten av 70-talet vände det. Centerpartiet gjorde kärnkraften till en profilfråga inför valet 1976 och lovade att inga nya reaktorer skulle få laddas eller tas i drift om partiet vann. Man menade också att all kärnkraft borde vara avvecklad till år 1985. Valet blev en stor framgång för partiet och ordföranden Thorbjörn Fälldin kunde bilda den första borgerliga regeringen på 44 år. Men motsättningar mellan regeringspartierna ledde till att regeringen sprack i oktober 1978 och Fälldin fick inte igenom sina vallöften.
 
Ett drygt halvår senare, i mars 1979 inträffade det som skulle komma att kallas Harrisburgolyckan. En reaktor vid kärnkraftverket Three Mile Island utanför Harrisburg, Pennsylvania i USA drabbades av ett haveri. Orsaken var en kombination av komponentfel, missvisande processinformation och otillräckliga instruktioner till personalen. Haveriet ledde till omfattande härdskador innan man förstod vad som hänt. Upprensningen tog nästan tolv år och anläggningen står sedan dess oanvänd men öppen för besökare.

Planerad avveckling

Trots att tekniken och säkerheten kring kärnkraften radikalt har förändrats sedan 70-talets Harrisburgincident, så var det startskottet för en än i dag pågående debatt om kärnkraftens risker. I Sverige växte oppositionen mot kärnkraft men regeringspartierna var fortsatt splittrade i frågan. Man fattade beslutet att hålla en så kallad rådgivande folkomröstning.

Folkomröstningen hölls i mars 1980 och tre linjer stod mot varandra. Linje 1 och 2 gick ut på att kärnkraften skulle ”avvecklas i den takt som är möjlig med hänsyn till behovet av elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättning och välfärd” och att ”ingen ytterligare kärnkraftbyggnad skall förekomma”.

De hade också ett tillägg på sin valsedel om energihushållning, satsning på förnyelsebara energikällor

Bakom Linje 1 stod Moderaterna och bakom Linje 2 stod Socialdemokraterna och Folkpartiet. De hade också ett tillägg på sin valsedel om energihushållning, satsning på förnyelsebara energikällor och att kärnkraftverk och andra betydelsefulla energianläggningar ska ägas av stat och kommun. Linje 3, som hade stöd av Centerpartiet, Vänsterpartiet Kommunisterna och KDS, krävde att kärnkraften skulle avvecklas redan inom tio år.

Linje 2 segrade med drygt 39 procent, mot knappt 39 för Linje 3 och 19 procent för Linje 1. Till följd av omröstningen beslutade riksdagen att alla reaktorer skulle vara avvecklade till år 2010, en tidpunkt som avgjordes av att reaktorerna Forsmark 3 och Oskarshamn 3, som skulle tas i bruk först 1985, antogs ha en teknisk livslängd på 25 år.

Nya beslut om förlängning

Avvecklingsårtalet 2010 är passerat men någon avveckling blev det inte. I stället röstade riksdagen den 17 juni 2010 ja till att tillåta byggande av nya reaktorer för att ersätta de befintliga, vilket strider mot alla alternativen i folkomröstningen. 2016 enades regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet de gröna tillsammans med oppositionspartierna Moderaterna, Liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna om den så kallade Energiöverenskommelsen. Den innebar att det är tillåtet att bygga nya kärnkraftreaktorer på befintliga platser, dock maximalt tio stycken. Syftet med överenskommelsen var att skapa långsiktiga spelregler för den svenska energiförsörjningen med målet att Sverige ska ha hundra procent förnybar elproduktion till år 2040.

2024 beräknas vindkraften leverera 47 TWh, solkraften 3 TWh och kärnkraften 52 TWh.

I dag, 40 år efter folkomröstningen, har Sverige sex kärnreaktorer i drift, sedan Ringhals 1 stängdes i december 2020. Utvecklingen av den förnybara energin har gått starkt framåt. 1980 levererade vindkraften i Sverige mindre än 0,001 TWh medan kärnkraften stod för 25 TWh el. 2024 beräknas vindkraften leverera 47 TWh, solkraften 3 TWh och kärnkraften 52 TWh.

Avgörande roll

Frågan om kärnkraftens framtid verkar ännu inte vara avgjord. Internationella energirådet, IEA konstaterade nyligen att kärnkraften har en avgörande roll för att klara klimatomställningen. Om kärnkraften avvecklas innan sol- och vindkraften har byggts ut i tillräcklig omfattning för att möta våra växande energibehov, skulle fossila bränslen, som olja och kol, behöva användas i stället. Den senaste tidens skenande elpriser har också påverkat opinionen. En Novus-undersökning från slutet av mars i år visade på ett rekordstort stöd för kärnkraft bland svenskarna – 56 procent uppgav att de är för att bygga ny kärnkraft vid behov.
 
I juni i år öppnade regeringen för att förlänga driftstiden för de svenska kärnkraftverken – och att utreda frågan om små modulära kärnkraftsreaktorer i Sverige.

Läs mer om regeringens förslag på regeringen.se.

Läs mer om SMR - Små modulära reaktorer här

 

Redaktionen

På Vattenfalls Energy Plaza håller du dig uppdaterad om det senaste inom hållbar energi och det nya energilandskapet.

Ladda ner artikel som PDF

Vill du spara ner artikeln eller skriva ut den? Ladda ner artikeln via knappen nedan så skickas den direkt till dig via mejl.