En livscykelanalys visar att kärnkraften i Sverige under hela sin livstid har lägst koldioxidutsläpp jämfört med andra energislag.
– Vi har gjort livscykelanalyser för de tre huvudsakliga kraftslagen i Sverige, som är kärnkraft, vattenkraft och vindkraft. Och där landar kärnkraften som klar vinnare i parametern klimatutsläpp, säger Anders Johansson, senior kärnteknisk rådgivare på Vattenfall.
Det man tar hänsyn till i analysen är allt från byggnationen av kraftverket, alla effekter av bränsleframställning samt rivning och omhändertagande av avfall. Med andra ord den totala livscykeln. Ett vindkraftverk beräknas hålla i tjugo år medan ett kärnkraftverk ska ha en livstid på sextio år – även om Ringhals 1 och 2 stängdes efter fyrtiofem år, vilket analysen tar hänsyn till. För vattenkraft sätts livslängden till hundra år på dammar och sextio år på kraftverk – även om de äldsta kraftverken redan är långt äldre än så.
Det som är viktigast att titta på är ju jämförelsen med gaskraft, som producerar cirka 500 gram, och kolkraft som ger 850 gram koldioxid per kilowattimme
Det analysen visar är att kärnkraften producerar omkring 2,5 gram koldioxid per producerad kWh. Det jämförs med drygt 12 gram för vindkraft och drygt 4 gram för vattenkraft. Kärnkraften ger alltså hälften så låga koldioxidutsläpp som det näst bästa alternativet.
– Men det som är viktigast att titta på är ju jämförelsen med gaskraft, som producerar cirka 500 gram, och kolkraft som ger 850 gram koldioxid per kilowattimme. Om vi har två och ett halvt, fyra eller tolv är inte det mest relevanta om vi jämför med 500 – men vi vill ju alltid bli bättre, säger Anders Johansson.
Viktig del av helhetskalkyl
Men de finns också andra faktorer som ofta är något bortglömda menar Anders Johansson.
– Det som inte kommer in i kalkylen för miljöpåverkan är alla sidosystem man skulle behöva bygga om man inte hade planerbar kärnkraft och vattenkraft att tillgå. Om man ska bygga ett system dominerat av vind och sol så måste du bygga väldiga lagringsmöjligheter också. Och det kommer inte gratis, varken i pengar eller miljöpåverkan.
Tittar vi internationellt står sig den svenska kärnkraften bra, mycket tack vare återvinningen av uran. Genom nya metoder att anrika kan man utvinna mer uran från den råvara som redan använts för anrikning en gång. På så sätt kapas miljöpåverkan från att behöva bryta nytt.
Vi kan helt enkelt ta gammalt uran och köra det ett varv till i en ny process
– Vi kan helt enkelt ta gammalt uran och köra det ett varv till i en ny process. Det har gjort att vi har kunnat gå från fyra gram koldioxid per kilowattimme, till runt två och ett halvt. Det är alltså en väsentlig minskning.
När det kommer till utvinningen handlar det mycket om att använda metoder som skapar mindre avfall att hantera, till exempel urlakning. Det innebär att vätska injiceras i berget för att laka ur uranet och sedan samlas upp igen på ett större djup. Då produceras inte samma mängder bergmassa som måste transporteras. Och för transporterna handlar det mycket om att elektrifiera de tunga fordonen som används för att forsla bort allt.
Det finns också fler aspekter att titta på när det kommer till hållbarhet, det är inte bara koldioxid
– Det finns mycket att göra på den fronten fortfarande, även om vi redan nu är nere på låga nivåer jämfört med andra kraftslag. Men det finns också fler aspekter att titta på när det kommer till hållbarhet, det är inte bara koldioxid. Det handlar också om hur mycket av jordens yta vi tar upp, och även i det hänseendet är kärnkraften mycket effektiv. Det går åt förhållandevis lite råvaror och andra känsliga metaller, som utvinns på ganska ohållbara sätt, säger Anders Johansson.
