Kan elen ta slut? Det här händer vid effektbrist

Vad betyder effektbrist?

Effektbrist uppstår när det vid ett givet tillfälle inte finns tillräckligt med elproduktion eller överföringsmöjlighet för att möta efterfrågan. Det handlar alltså inte om att elen tar slut – utan att systemet inte klarar att leverera just då.

Under det senaste året har flera analyser pekat på att risken för effektbrist i Sverige ökar, särskilt under kalla vinterdagar i södra Sverige där den planerbara elproduktionen minskat. Samtidigt växer elanvändningen snabbt när industrin, transportsektorn och hushållen elektrifieras. Det gör att elsystemet måste klara fler samtidiga toppar i efterfrågan – till exempel kalla morgnar och sena eftermiddagar när många använder el samtidigt.

Denna vinter uppgår Sveriges upphandlade strategiska reserv – som kan aktiveras vid kritiska situationer – till 350 MW. Det är en lägre nivå än tidigare år och innebär att marginalerna i elsystemet är mindre. Därmed ökar sårbarheten under perioder med hög belastning, särskilt vid kalla och vindsvaga vinterdagar.

> Läs mer om elbrist, effektbrist och kapacitetsbrist.
> Läs mer om risk för effektbrist de kommande åren.

Kan elen ta slut?

Nej, Sverige producerar under ett normalår mer el än vi använder, och vi exporterar ofta överskott. Men vid extrem belastning kan tillgången på el tillfälligt inte räcka till alla samtidigt.

Om det sker måste elsystemet snabbt återställas för att undvika att frekvensen faller under 50 Hz. Skulle den gå för långt under den nivån riskerar hela det nordiska elsystemet att kollapsa – något som måste förhindras till varje pris.

För att undvika det kan manuell förbrukningsfrånkoppling bli aktuell. Det innebär att elnätsföretagen, efter order från Svenska kraftnät, tillfälligt kopplar bort vissa delar av elnätet på ett kontrollerat och stegvis sätt. Elnätsföretagen får en kort förvarning och följer en fastställd rutin, men de kunder som berörs får ingen förvarning, eftersom åtgärden behöver genomföras snabbt för att återställa balansen och förhindra att frekvensen sjunker ytterligare.

I Sverige har manuell förbrukningsfrånkoppling aldrig genomförts, men planen finns på plats och övas regelbundet.

> Läs mer om effektbrist hos Energimyndigheten.

När elen inte räcker till

Om effektbrist uppstår följer en tydlig process för att skydda elsystemet och hålla elförsörjningen stabil.

Reservkraft och styrning

Först aktiveras olika typer av reserver – extra produktion, import eller avtalad förbrukningsreduktion – för att snabbt stärka tillgången. Om det inte räcker beordrar Svenska kraftnät elnätsföretagen att starta manuell frånkoppling.

Frånkopplingen sker stegvis, under kort tid och med noggrann kontroll. Målet är att snabbt återställa balansen och hindra frekvensen från att falla ytterligare.

Samhällsviktiga användare prioriteras

Vid manuell förbrukningsfrånkoppling finns en prioriteringsordning, kallad Styrel, som säkerställer att samhällsviktiga funktioner skyddas i första hand. Det handlar bland annat om sjukvård, räddningstjänst, vattenförsörjning, kommunikationer och viss industriell produktion.

Övriga kunder kan tillfälligt kopplas bort i ett eller flera elområden, men endast så länge det behövs för att återställa stabiliteten i systemet.

Varför risken ökar

Elektrifieringen är central för Sveriges klimatomställning, men samtidigt växer trycket på elsystemet. Fler elbilar, fler värmepumpar och en växande elintensiv industri innebär att efterfrågan stiger snabbt.

Utbyggnaden av elnätet och ny planerbar produktion går däremot långsammare. Under kalla och vindstilla vinterdagar, när både hushåll och företag använder mycket el, minskar marginalerna snabbt.

Det här märks särskilt i södra Sverige, där överföringskapaciteten från norra delarna av landet ibland inte räcker till. Branschaktörer pekar därför på behovet av att bygga ut nätet, öka flexibiliteten och stärka reservkapaciteten inför kommande vintrar.

Så kan effektbrist förebyggas

Att minska risken kräver åtgärder på flera nivåer – från nationell planering till enskilda beslut hos företag och hushåll.

• På systemnivå
  Större investeringar i elnätet är avgörande för att klara framtidens efterfrågan. Fler flexibla produktionslösningar, lagringssystem och snabbstartande anläggningar kan bidra när effektbehovet stiger snabbt. Även ett mer effektivt samspel mellan elområden gör elsystemet mindre sårbart.

• För företag och kommuner

  Många verksamheter kan bidra genom att jämna ut sin elanvändning, planera för flexibla driftsmönster och delta i program där förbrukningen tillfälligt kan minskas. Kommuner kan stärka sin beredskap genom att säkra viktiga funktioner och utveckla lokal produktion, exempelvis genom solenergi och lagring.

• För hushåll
  Även små åtgärder gör skillnad. Att ladda elbilen nattetid, sprida ut elanvändningen och undvika de mest belastade timmarna kan avlasta systemet. Det minskar både risken för effektbrist och påverkan på elpriset.

Vägen framåt

Effektbrist är inget nytt fenomen, men frågan har fått ny aktualitet. Sveriges elsystem är robust, men marginalerna har minskat. I takt med att samhället elektrifieras behöver flexibilitet och samordning bli lika viktiga som produktion.

Att bygga bort risken handlar inte bara om att producera mer el – utan om att använda den smartare. Genom planering, teknik och samarbete kan Sverige behålla en trygg och stabil elförsörjning även när trycket på systemet ökar.