Höga gaspriser i Europa, kärnkraft som inte går för fullt och mindre marginaler i vattenmagasinen. Flera faktorer talar för att elpriserna kan bli höga i vinter – framför allt i södra Sverige. Men vädret kan som vanligt få stor betydelse för hur vintern faktiskt utvecklar sig.
Redan före vintern är prisnivåerna relativt höga. Under året har spotpriserna legat kring 80 öre per kilowattimme i elområde SE3 och över en krona i SE4. Även terminsmarknaden, där el handlas för leverans längre fram, pekar mot priser över en krona per kilowattimme i södra Sverige under fjärde kvartalet och första kvartalet.
Det betyder inte att priset kommer att ligga där varje dag. Däremot visar det att marknaden räknar med ett fortsatt ansträngt läge. Framför allt är det fyra faktorer som blir viktiga att följa.
Vattenkraften går in i vintern med mindre marginaler
Under våren såg den nordiska hydrologiska balansen bekymmersam ut. I maj låg underskottet på omkring 35 TWh jämfört med ett normalläge. Sommarens regn förbättrade situationen betydligt och inför hösten hade underskottet minskat till omkring 10 TWh.
Skillnaderna är samtidigt stora inom Norden. I norra Sverige är läget relativt normalt, medan södra Norge fortfarande har torrare förhållanden. Det spelar roll även för svenska elpriser eftersom den nordiska elmarknaden är tätt sammankopplad.
När temperaturen faller förändras dessutom vattenkraftens förutsättningar. Nederbörd som under sommaren och hösten fyller på magasinen faller i stället som snö och blir liggande fram till vårfloden. Vattenkraften kan fortfarande regleras efter behov, men inflödet av nytt vatten minskar under de kallaste månaderna.
Kärnkraften viktig inför kylan
En annan osäkerhetsfaktor är tillgängligheten i kärnkraften. Ringhals 3 har fått sin återstart efter revision framflyttad till slutet av oktober på grund av reparationsarbeten. Ringhals 4 har samtidigt haft problem med en turbin, vilket först minskade produktionen och därefter ledde till ett stopp. Återstarten är planerad till slutet av november.
Även Forsmark 1 och Oskarshamn 3 har berörts av revisioner under året. Forsmark 1 väntas återuppta produktionen den 17 november, men eventuella förlängningar av stoppen kan påverka tillgången på el inför vintern.
Om reaktorerna är tillbaka i normal drift när kylan kommer förbättras balansen i elsystemet. Om störningarna däremot drar ut på tiden minskar marginalerna. Några planerade kärnkraftsrevisioner ligger däremot inte under perioden november till mars.
Europas gaspris når södra Sverige
Det svenska elpriset avgörs inte bara av vad som händer inom landets gränser. Genom överföringsförbindelserna är framför allt södra Sverige sammankopplat med den europeiska elmarknaden.
Där spelar naturgas fortfarande en viktig roll för elpriset. När gaseldade kraftverk behövs för att möta efterfrågan kan deras produktionskostnad bli den som sätter marginalpriset på marknaden.
De europeiska gaslagren ligger kring 70 procent, vilket är lägre än nivåer runt 85 procent som normalt eftersträvas inför vintern. Samtidigt har gaspriserna mer än fördubblats under året, bland annat till följd av konflikterna i Mellanöstern och osäkerheten kring hur länge de kan pågå.
Effekten kan märkas även i Sverige. Den blir särskilt tydlig i SE4 och SE3 under perioder med hög efterfrågan och låg vindkraftsproduktion. Men även norra Sverige kan påverkas.
– Vi såg förra vintern att även norra Sverige kan få betydligt högre elpriser när det blir riktigt kallt. Om underskottet på vatten samtidigt ökar i norra Sverige finns en större risk att elpriserna där påverkas av de högre prisnivåerna på kontinenten, säger Markus Skönby, analytiker på Vattenfall.
Vädret kan avgöra hur höga pristopparna blir
Till sist finns den faktor som är svårast att förutse: vädret.
En mild och blåsig vinter innebär normalt lägre efterfrågan på el samtidigt som vindkraften kan bidra med mer produktion. En längre period med kyla och svaga vindar ger motsatt effekt. Om en sådan period sammanfaller med begränsad kärnkraftsproduktion och höga europeiska gaspriser kan priserna stiga snabbt under enskilda timmar och dagar.
– De tidiga vädersignalerna pekar mot en mildare och blåsigare start på vintern, medan risken för köldknäppar snarare ligger under andra halvan. Eftersom vattennivåerna i de nordiska magasinen är lägre än normalt finns en ökad risk för fortsatt höga elpriser under senvintern, innan vårfloden fyller på magasinen, säger Markus Skönby.
Det är också därför skillnaden mellan ett vintergenomsnitt och de dyraste timmarna kan bli stor. För företag med betydande elanvändning blir frågan därmed inte bara vilket genomsnittspris vintern får, utan också hur verksamheten påverkas när priset tillfälligt stiger kraftigt.
Inför vintern finns alltså flera faktorer som pekar mot fortsatt höga priser, framför allt i södra Sverige. Samtidigt är osäkerheten stor. Hur kallt det blir, hur mycket det blåser, kärnkraftens tillgänglighet och utvecklingen på den europeiska gasmarknaden kommer tillsammans att avgöra hur vinterns elräkning faktiskt ser ut.
