Därför hänger Sveriges elmarknad ihop med Europa

De europeiska elsystemen byggdes från början huvudsakligen nationellt, men har med tiden kopplats samman allt mer. En anledning är att olika länder har olika förutsättningar för elproduktion. Norge har mycket vattenkraft, medan Danmark och Tyskland har stora mängder vindkraft. Andra länder har en större andel kärnkraft eller elproduktion från exempelvis kol och gas.

Ett överskott över året betyder inte att elproduktionen täcker behovet varje timme. När produktionen är lägre eller elanvändningen högre kan Sverige behöva importera. Vid andra tillfällen kan svensk elproduktion täcka en del av behovet i våra grannländer.

– I grunden handlar det om samma princip som vid annan handel. Länder har olika förutsättningar och genom att handla med varandra kan resurserna användas mer effektivt, säger Kristian Gustafsson, Senior Analyst Regulatory Affairs på Vattenfall.

Länderna kan komplettera varandras elproduktion

Handeln gör det möjligt att balansera skillnader i både produktion och efterfrågan. Under soliga sommardagar kan exempelvis stora mängder solel produceras på kontinenten och föras norrut. Vid andra tillfällen kan svensk vatten-, kärn- eller vindkraft bidra med el till våra grannländer.

Ländernas olika förutsättningar blir särskilt betydelsefulla när mängden vind- och solkraft ökar. Väderförhållandena skiljer sig mellan olika delar av Europa, och därmed varierar också produktionen. Genom handeln kan el från områden med större tillgång bidra till att möta behovet där produktionen för stunden är lägre.

Därför påverkas svenska elpriser av Europa

Handeln har samtidigt en effekt på prisbildningen. När efterfrågan på svensk el ökar från andra länder kan priset stiga här. På motsvarande sätt kan billig el från andra marknader pressa priserna nedåt.

Det innebär att händelser utanför Sverige kan få betydelse. Geopolitiska konflikter och förändrade priser på fossila bränslen kan exempelvis påverka elproduktionen och elpriserna på kontinenten. Genom handeln kan effekterna sedan nå Sverige.

Påverkan är dock inte lika stor i hela landet. Södra och mellersta Sverige, framför allt
elområdena SE3 och SE4, har en starkare koppling till kontinenten och påverkas därför mer av europeiska prissvängningar.

– Handeln skapar värde för systemet som helhet, men den har också fördelningseffekter. När efterfrågan och priserna är höga på kontinenten kan exporten bidra till högre priser i Sverige, säger Kristian Gustafsson.

Flaskhalsar ger olika elpriser inom Sverige

Sverige är indelat i fyra elområden som speglar begränsningar i elnätets överföringskapacitet. En stor del av elproduktionen finns i norra Sverige, medan mycket av elanvändningen finns längre söderut. El behöver därför kunna överföras mellan olika delar av landet.

När överföringskapaciteten inte räcker till uppstår flaskhalsar. Då kan priset vara lågt i ett område där det finns gott om el, samtidigt som det är högre i ett annat. Handeln med omvärlden påverkar alltså svenska elpriser, men möjligheten att föra elen vidare inom landet har också betydelse.

– Ett starkare elnät inom Sverige bidrar över tid till att minska prisskillnaderna mellan olika delar av landet. Detsamma gäller om överskott och underskott av elproduktion och elanvändning i olika regioner minskar, eftersom behovet av stora överföringar av el mellan områden då blir mindre, säger Kristian Gustafsson.

Mer vind- och solkraft ökar behovet av flexibilitet

När en större del av elproduktionen kommer från vind och sol behöver elsystemet kunna hantera större variationer. Handel mellan länder gör det möjligt att använda el från andra delar av systemet när den egna produktionen inte räcker till. Samtidigt behövs möjligheter att lagra energi och anpassa elanvändningen.

Vattenkraften spelar redan en central roll för flexibiliteten i det svenska elsystemet, eftersom vatten kan sparas i magasinen och användas när behovet är större- För att vattenkraften i norra Sverige ska kunna bidra och balansera hela landets elsystem krävs ett starkt elnät. Batterier kan bidra till att hantera kortare variationer. Att lagra stora mängder energi under längre perioder är däremot en större utmaning.

Utbyggnaden av elproduktion och elnät kräver stora investeringar. Kristian Gustafsson betonar att besluten påverkas av hur energipolitiken och klimatmålen utvecklas.

– För att investeringarna ska komma till stånd behövs långsiktiga och stabila förutsättningar. Det gäller både energipolitiken och klimatmålen.

Sverige kan alltså vara nettoexportör över året och samtidigt behöva importera el under vissa timmar. Kopplingen till Europa gör att länderna kan komplettera varandras elproduktion, samtidigt som svenska elpriser påverkas av efterfrågan och priserna i andra länder.

Gillade du detta? Då kanske du även är intresserad av:

> Från sårbarhet till styrka - därför behöver Europa minska fossilberoendet
> Berggren: EU vill öka elektrifieringen - så kan svenska företag påverkas
> Energi är mer än en klimatfråga - det handlar om Europas handlingsfrihet