Förhoppningarna om ett lugnare läge i Mellanöstern har bytts mot ny oro på energimarknaden. Begränsade gasleveranser genom Hormuzsundet och låga europeiska gaslager bidrar till att hålla uppe priserna och utvecklingen märks även på den svenska elmarknaden.
Från hopp om förhandlingar till ny eskalering
När konflikten mellan USA och Iran eskalerade reagerade energimarknaden först med kraftiga prisuppgångar. Under sommaren kom sedan signaler som väckte hopp om en lösning.
Kring månadsskiftet juni–juli skrevs en avsiktsförklaring om fortsatta fredsförhandlingar. Marknaden räknade då med att Hormuzsundet skulle hållas öppet under förhandlingarna, vilket fick gaspriserna att falla. Men optimismen blev kortvarig.
– Marknaden var lite mer positiv för några veckor sedan. Nu har sentimentet svängt helt och det vi har sett sedan dess är en eskalering, säger Vanja, analytiker på Vattenfall.
På terminsmarknaden, där gas köps och säljs för framtida leverans, syns svängningen tydligt. Kontrakt för fjärde kvartalet och för helåret 2027 har stigit kraftigt och klättrat från tidigare stabila nivåer till avsevärt högre pristoppar.
– Ju längre konflikten pågår, desto större blir oron och viljan att säkra priser längre fram, säger Erik, analytiker på Vattenfall.
Gasen i centrum för prisoron
Hormuzsundet är en viktig passage för världens energihandel. Olja har i viss utsträckning kunnat nå marknaden på andra vägar, men för LNG, flytande naturgas, är situationen svårare. Begränsade leveranser från bland annat Qatar får därför konsekvenser långt utanför regionen.
När köpare i Asien inte får de volymer de räknat med från Qatar behöver de söka gas från andra leverantörer. Det ökar konkurrensen om bland annat amerikansk LNG, som fått en större betydelse för Europas gasförsörjning de senaste åren.
– USA har ökat sin produktion och export av LNG, men det räcker inte för att täcka bortfallet från Qatar. När Asien får brist på gas konkurrerar de med Europa om den amerikanska LNG-gasen, säger Vanja.
Låga gaslager ökar osäkerheten inför vintern
Samtidigt har Europas gaslager inte fyllts på i den takt marknaden hade hoppats på. EU:s lager ligger enligt Vanja på omkring två tredjedelar. De tyska lagren ligger betydligt lägre på drygt hälften.
En anledning är att sommarens gaspriser periodvis varit högre än priserna för kommande vinter. Det har minskat de ekonomiska incitamenten att köpa gas för lagring.
En kall vinter kan därför sätta marknaden under ytterligare press. Situationen blir mer ansträngd om efterfrågan samtidigt ökar i Asien.
– Det kommer troligtvis att finnas gas i Europa även vid en kall vinter. Men om vi snabbt behöver ta mycket ur lagren kan stressen på marknaden öka ytterligare, säger Erik.
Därför påverkas svenska elpriser
Gas har en relativt liten roll i svensk elproduktion. Ändå påverkas svenska elpriser när gasen blir dyrare i Europa. Förklaringen är att den svenska elmarknaden är sammankopplad med både övriga Norden och den europeiska marknaden.
Kopplingen till kontinenten märks tydligast i södra Sverige, som har överföringsförbindelser till andra europeiska marknader. Samtidigt påverkas den nordiska prisbilden av situationen i södra Norge, där nivåerna i vattenmagasinen är låga. När tillgången på vattenkraft är begränsad minskar möjligheten att hålla tillbaka priserna i det sammankopplade nordiska elsystemet.
– På så sätt importerar vi indirekt de högre bränslepriserna i våra elpriser, säger Erik.
Svårt läge för svenska företag
Hur mycket företagen påverkas skiljer sig samtidigt mellan de svenska elområdena. I norra Sverige är tillgången på vatten för vattenkraften relativt god, medan underskottet i södra Norge bidrar till att hålla uppe den nordiska prisbilden. Det kan förstärka prisskillnaderna inom Sverige, där företag i SE1 och SE2 kan påverkas mindre än företag i SE4, som har en starkare koppling till kontinenten.
För företag blir frågan hur stor del av elförbrukningen som ska prissäkras. Vanja beskriver situationen som en svår balansgång.
– Om man inte har prissäkrat hittills och väljer att inte göra något nu, finns risken att situationen förvärras med en kall vinter och fortsatt kris kring Hormuzsundet. Men prissäkrar man nu och det blir fredsförhandlingar, mer regn och ett öppet sund kan man i stället ha låst sig på en hög prisnivå.
Mycket kan samtidigt förändras snabbt. Ett mer varaktigt vapenstillestånd och ökade gasflöden genom Hormuzsundet skulle kunna dämpa prisoron, medan en kall och torr vinter i kombination med fortsatt begränsade gasleveranser kan öka pressen. För Sverige handlar osäkerheten enligt Erik inte om tillgången på el utan om vad den kommer att kosta.
