Fossilfri fjärrvärme som ryggrad i en växande kommun

Fjärrvärmen märks sällan i vardagen. Den bara fungerar. Men bakom kulisserna pågår ett ständigt arbete för att säkra kapacitet, minska klimatpåverkan och stärka energisystemet i en region där både antal invånare och elbehov ökar snabbt. 

– För stora delar av Haninge, Tyresö och Älta kommer värmen från kraftvärmeverket i Jordbro. När någon duschar eller värmer sin fastighet är det vi som levererar värmen, säger Göran Eidensten, anläggningschef på kraftvärmeverket i Jordbro. 

Värmen som jobbar dygnet runt 

Under Haninges gator löper ett omfattande nät av välisolerade rör. Där transporteras varmt vatten från Jordbroverket till bostäder, skolor, kontor och andra fastigheter. I varje ansluten byggnad finns en fjärrvärmecentral som överför värmen till fastighetens värmesystem. Det avkylda vattnet leds sedan tillbaka för att värmas upp på nytt.

Det är ett slutet, lokalt kretslopp och en viktig del av kommunens infrastruktur. 

För fastighetsägare och bostadsrättsföreningar innebär det en driftsäker värmelösning utan behov av egen panna, bränslehantering eller omfattande underhåll. Samtidigt frigörs utrymme och ansvar som annars hade legat på den enskilda fastigheten. 

Fossilfri produktion sedan 2014 

En avgörande milstolpe nåddes redan 2014, då produktionen i Jordbroverket blev helt fossilfri. Bränslen som kol och olja har fasats ut och istället ersatts av återvunna och biobaserade bränslen.

– I huvudsak använder vi returträ, alltså återvunnet rivningsvirke. Vi eldar också pellets och briketter som är restprodukter från sågverk, säger Göran Eidensten.

Det innebär att resurser som annars riskeras att gå till spillo i stället tas tillvara och omvandlas till värme för lokalsamhället. Även askan som uppstår efter förbränningen nyttiggörs.

– Vi har två olika sorters aska. Ur den ena utvinner man bland annat metaller. Det som blir kvar används som konstruktionsmaterial vid sluttäckning av deponier. Vi tar verkligen tillvara på alla resurser vi kan, i alla olika led, säger Göran.

För fastighetsägare innebär det att uppvärmningen inte bara är stabil, utan också bidrar till minskad klimatpåverkan på systemnivå. 

Avlastar ett hårt belastat elnät 

I takt med att samhället elektrifieras ökar trycket på elnäten, inte minst i Stockholmsregionen. Här spelar fjärrvärmen en viktig roll.

Alternativet för många fastigheter skulle annars vara elbaserad uppvärmning, vilket driver upp effektbehovet under kalla vinterdagar, när belastningen redan är som högst. Genom att värmen produceras centralt och distribueras via fjärrvärmenätet frigörs kapacitet i elnätet till andra samhällsviktiga funktioner.

– Om alla kunder skulle gå över till eldriven uppvärmning skulle både elnäten och elproduktionen behöva byggas ut kraftigt. Fjärrvärmen skapar en viktig redundans i energisystemet, säger Göran Eidensten.

För kommuner och beslutsfattare handlar det om robusthet. För fastighetsägare om förutsägbarhet och minskad exponering mot effekttoppar i elsystemet.

Kraftvärmeverket i Jordbro är nu dessutom godkänt för att delta i Svenska kraftnäts marknad för manuell frekvensåterställningsreserv (mFRR), en stödtjänst som används för att snabbt balansera elsystemet vid obalanser mellan produktion och förbrukning. Det innebär att anläggningen kan öka eller minska sin elproduktion vid behov och på så sätt bidra till att stabilisera elsystemet i realtid, ytterligare ett sätt där fjärrvärmen stärker energisystemet i en växande region. Läs mer om hur fjärrvärmen bidrar till balansen i elsystemet här. 

Investeringar för framtidens Haninge 

När infrastrukturen runt Haninge utvecklas behöver även energisystemet anpassas. Ett aktuellt exempel är Tvärförbindelse Södertörn, där fjärrvärmeledningar har flyttats för att möjliggöra den nya vägsträckningen.

Arbetet har inneburit omfattande planering och investeringar, men också en möjlighet att samtidigt modernisera delar av nätet.

De nya rören är bättre isolerade och anpassade för dagens krav på effektivitet och hållbarhet. Genom att ligga steget före inför Trafikverkets byggstart kan leveransen av fjärrvärme fortsätta utan avbrott för boende och verksamheter i området.

Det är ett tydligt exempel på hur energiinfrastruktur och stadsutveckling behöver samspela. 

Nästa steg: ökad kapacitet och mer samverkan 

Haninge, Tyresö och Älta fortsätter att växa, med nya bostäder och verksamheter, vilket ställer krav på ökad kapacitet i energisystemet.

– Vi tittar både på hur vi kan öka produktionen vid behov och på hur vi kan samarbeta mer med andra aktörer. På sikt vill vi ta tillvara mer överskottsvärme från verksamheter i området och föra in den i fjärrvärmesystemet, säger Göran Eidensten.

Genom att integrera mer överskottsvärme kan behovet av inköpt bränsle minska ytterligare och systemet bli ännu mer resurseffektivt. Det stärker både det cirkulära perspektivet och den lokala försörjningstryggheten.

En lokal partner i energiomställningen 

Fjärrvärmen i området är mer än en teknisk lösning. Den är en del av kommunens långsiktiga klimatarbete och en stabil grund för fortsatt utveckling.

För fastighetsägare och bostadsrättsföreningar innebär det en kombination av fossilfri uppvärmning, hög leveranssäkerhet och minskad påverkan på det lokala elsystemet. För kommunen innebär det ett robust och skalbart energisystem som kan möta framtidens behov.

– Som kund är man med och bidrar till ett långsiktigt hållbart alternativ för både stad och klimat, samtidigt som man får en trygg och stabil värmeförsörjning, säger Göran Eidensten.

När södra Stockholm växer, fortsätter fjärrvärmen att vara en självklar del av lösningen, under mark, i bakgrunden, men med en avgörande roll för både klimatet och samhällsutvecklingen. 

Vad betyder fossilfri fjärrvärme? Läs mer!