Energifrågan har blivit ett race om industrisatsningar
Kriget i Ukraina, stigande geopolitisk osäkerhet och industrins växande elbehov har förändrat energifrågans betydelse i grunden. Energi handlar inte längre bara om klimat och utsläpp, utan allt oftare om ekonomi, säkerhet och vilka länder som lyckas attrahera framtidens företagsetableringar.
Samtidigt pågår ett internationellt race om elektrifiering, fossilfri industri och ny energiteknik. Länder som bygger ut energisystem och kapacitet i tid kan också locka till sig nya investeringar och arbetstillfällen.
– Omställningen är väldigt tydligt lönsam för Sverige om vi gör den rätt, säger Mattias Goldmann.
Men Sveriges fördel är skör. Om utbyggnaden av elproduktion, elnät och tillståndsprocesser går för långsamt finns risken att industrisatsningar hamnar i andra länder där energi och förutsättningar kan erbjudas snabbare.
– Det är målen i närtid som skapar konkurrenskraft, säger Mattias Goldmann.
Missade klimatmål kan bli en dyr affär
Klimatmålen till 2030 är en av de stora frågorna inför valet. Sverige har lagstadgade mål om att minska utsläppen från inrikes transporter med 70 procent till 2030 och att nå nettonollutsläpp senast 2045.
Men målen påverkar också investeringar redan nu. Tydliga spelregler och långsiktiga mål ger viktiga signaler till företag som planerar satsningar inom elektrifiering och ny industri.
Ett misslyckande kan samtidigt bli dyrt. Om Sverige inte når EU:s utsläppskrav kan pengar behöva användas för att köpa utsläppsrätter från andra medlemsländer istället för att investeras i nya satsningar här hemma.
– Då går svenska skattepengar till Rumänien eller Bulgarien, säger Mattias Goldmann.
Kritik riktas också mot att politiken ibland skickar dubbla signaler när fossila drivmedel gynnas samtidigt som el och elektrifiering fortsatt beskattas relativt högt.
> Läs mer om energiomställningen.
> Läs mer om EU:s klimatkurs mot 2040 och vad det betyder för Sverige.
Elektrifieringen kräver snabbare genomförande
Elektrifieringen blir den viktigaste vägen framåt för både transporter och industri. Den ska både minska utsläppen och stärka Sveriges energisäkerhet.
Sverige har samtidigt ett stort elöverskott jämfört med många andra europeiska länder. För att utvecklingen ska fortsätta i hög takt krävs dock omfattande investeringar i elnät, energilagring och utbyggd kapacitet.
Elnäten är en av de stora flaskhalsarna under de kommande åren. I dag finns långa köer för nya elanslutningar samtidigt som stora industriprojekt väntar på mer utrymme i näten.
– Vi fattar att det är slöseri att ha så mycket el som inte alltid kommer ända fram till snabbladdaren eller den nya fabriken, säger Mattias Goldmann.
Tempot i genomförandet får samtidigt kritik för att vara för lågt. Även regeringens accelerationskontor får kritik för att ha fokuserat mer på utredningar än på att korta ledtider här och nu.
Nu avgörs om Sverige lyckas hålla tempot
För företag som planerar investeringar avgör nästa mandatperiod om Sverige uppfattas som en marknad med tydlig riktning och stabila spelregler.
– Klimatmålen är i absolut närtid och de där böterna är många miljarder, säger Mattias Goldmann.
Frågan inför valet 2026 handlar därför inte bara om vilken riktning Sverige ska ta på lång sikt. Den handlar också om huruvida Sverige lyckas behålla investeringar och industri i landet.
Vill du fördjupa dig i resonemangen? Se hela videoavsnittet med Jens Berggren och Mattias Goldmann på Energy Plaza.
