Hur tar man hand om använt kärnbränsle i tusentals år framåt? Det är en fråga som många länder fortfarande söker svar på. I Forsmark pågår arbetet med att bygga ett av världens första slutförvar för använt kärnbränsle – ett projekt som har föregåtts av flera decennier av forskning, tester och tillståndsprocesser.
Samtidigt som frågan om ny kärnkraft diskuteras i många delar av Europa växer också behovet av långsiktiga lösningar för det radioaktiva avfallet. Sverige och Finland hör till de länder som kommit längst i arbetet.
Ett projekt som planerats i decennier
I Forsmark i Östhammars kommun märks byggprojektet tydligt. Grävmaskiner arbetar med markförberedelser, nya byggnader växer fram och transporter rör sig mellan arbetsområdena. Här ska det använda kärnbränslet från de svenska kärnkraftverken förvaras djupt nere i berggrunden.
Bakom projektet står Svensk Kärnbränslehantering AB, SKB, som ansvarar för att hantera det svenska radioaktiva avfallet från dagens svenska kärnkraftverk. Arbetet med slutförvaret har pågått länge. Redan 2011 lämnade SKB in sin ansökan om att få bygga anläggningen i Forsmark. Först 2022 godkände den svenska regeringen ansökan efter en lång tillståndsprocess. Själva byggstarten skedde i januari 2025.
I området nära Forsmarks kärnkraftverk planeras bland annat en bro som ska användas för transporter av kärnavfall den sista sträckan fram till förvaret. Nya byggnader för geologer och kemister har också uppförts som en del av projektet.
Ska ligga 500 meter ner i berget
Metoden som används kallas KBS-3 och har utvecklats av SKB. Den bygger på att det använda kärnbränslet kapslas in i kopparkapslar och placeras omkring 500 meter ner i urberget.
Det svenska slutförvaret väntas i framtiden rymma omkring 12 000 ton använt kärnbränsle i totalt 6 000 kapslar. Tunnlarna nere i berget kommer tillsammans att sträcka sig omkring 60 kilometer.
Tanken är att flera barriärer tillsammans ska skydda omgivningen under mycket lång tid. Förutom kopparkapslarna används bentonitlera och det omgivande berget som skyddande lager.
Forsmark valdes efter omfattande undersökningar av den svenska berggrunden. En viktig faktor var de geologiska förutsättningarna i området.
Sverige och Finland ligger längst fram
Internationellt ses Sverige som ett av de länder som kommit längst när det gäller hantering av kärnavfall. Finland har också valt att använda KBS-3-metoden och bygger ett liknande slutförvar på Olkiluoto.
Det finska förvaret väntas bli det första i världen som tas i drift för permanent slutförvaring av använt kärnbränsle. Det svenska projektet i Forsmark beskrivs som ett av världens första i sitt slag.
Samarbetet mellan Sverige och Finland har varit nära under många år, bland annat eftersom ländernas berggrund har liknande egenskaper. Samtidigt pågår diskussioner om slutförvaring i många andra länder. Fler än 50 nationer undersöker olika lösningar för hur använt kärnbränsle ska kunna tas om hand på lång sikt.
Ett ansvar över generationer
Frågan om kärnavfall handlar inte bara om teknik och byggprojekt, utan också om ansvar över mycket lång tid. Det använda kärnbränslet är radioaktivt och måste hanteras säkert under tusentals år.
En del av arbetet handlar därför om hur information om slutförvaret ska kunna föras vidare till framtida generationer. När anläggningen en dag försluts behöver kunskap om platsen och dess innehåll fortfarande finnas kvar. Enligt SKB pågår forskning och internationella samarbeten kring just hur information kan bevaras över lång tid.
Slutförvaret i Forsmark väntas börja ta emot använt kärnbränsle någon gång under 2030-talet. Utbyggnaden kommer därefter att fortsätta under lång tid framöver.
För Sverige innebär projektet ännu ett steg i arbetet med att skapa en långsiktig lösning för det använda kärnbränslet från landets kärnkraftverk. Samtidigt följs utvecklingen noga internationellt, eftersom många länder står inför samma utmaning.
> Läs artikeln hos The Edit här.
> Läs om hur varmvatten från Forsmark skapar oväntade naturvärden.
> Läs om energiomställningen.
