Vilka klimatrisker står Sveriges företag inför?

0:00:01 Jens Berggren
Under lång tid uppfattades klimatanpassning som en eftergift, ett svek och en typ av kapitulation. Klimatet skulle räddas med utsläppsminskningar, vilket gjorde att prat om och åtgärder för anpassning stal uppmärksamhet och engagemang från lösningen med stort L. Tog vi bara tillräckligt tag i utsläppen så skulle det inte behövas någon anpassning! Den tiden är sedan länge förbi. 2024 var det varmaste året någonsin. Det första med en medeltemperatur över 1,5-gradersmålet. 2023 kostade naturkatastrofer världen runt 4,2 tusen miljarder kr - ett nytt rekord, nästan en fjärdedel högre än snittet sedan millennieskiftet. Av de 66 naturkatastrofer som orsakade skador för över 1 miljard dollar berodde 63 på vädret. Och här hemma rusar klimatzoner norrut i en hastighet på cirka 1,5 meter i timmen. Det råder inte längre något tvivel om att vi måste anpassa oss, den stora frågan är hur? Det här är Energy Plaza podcast. Jag heter Jens Berggren och är klimatcoach på Vattenfall. Med mig för att lyfta på "anpassningslocket" har jag Anna Blomqvist, klimatanpassningsexpert på SMHI.

00:01:29 Jens Berggren
Välkommen, Anna!

00:01:31 Anna Blomqvist
Tack så mycket!

00:01:32 Jens Berggren
Ni på SMHI har ju ibland lite svårt att veta vad vädret ska bli nästa vecka. Hur kan ni veta vilket sorts våldsamt väder vi kommer att behöva anpassa oss till i framtiden?

00:01:45 Anna Blomqvist
Vi vet ju inte säkert, men vi kan ju peka på trender och stora skillnader. Därför att när det handlar om klimatfrågor och hur klimatet förändras över tid, så tittar vi på medelvärden över 30 års perioder. Så vi jämför till exempel 1961-1990 med 1991-2020. Så det är 30 års medelvärden som vi jobbar med när det gäller klimat. Och det gör att vi kan visa på statistiskt väldigt säkerställda skillnader. Men när det gäller våra tiodygnsprognoser eller så är det ju väldigt specifikt att "det ska regna där om två dagar..". Till exempel, om du använder SMHIs app, vilket du såklart gör. Mina kollegor säger ibland att det är som att titta på en fotbollsmatch genom ett sugrör, det betyder egentligen inte någonting

00:02:56 Jens Berggren
Man får inte hela bilden.

00:02:57 Anna Blomqvist
Man får inte hela bilden, men i och med att det är 30 års medelvärden som vi jämför inom klimatforskningen då.

00:03:05 Jens Berggren
Det är väl mest de här extremvädren man är orolig för, då kanske inte spelar så stor roll exakt när de kommer, utan mer att de kommer. Vad vet vi om de här extremvädren för Sveriges del?

00:03:17 Anna Blomqvist
Jag ska börja med att korrigera dig lite, för det är ju både gradvisa skillnader och det är framför allt det som man får fram genom de här 30 års medelvärden. Det är en gradvis uppvärmning av klimatet och gradvis ökning av nederbörd. Men sen är det också en ökad variabilitet och mer energi i vädersystemen. Så att vi vet att det kommer att bli vanligare med skyfall, det kommer att bli vanligare med värmeböljor och att havsnivåhöjning kommer vi få. Också att tillfälliga högvattenstånd i havet kommer att bli kraftigare.

00:04:03 Jens Berggren
Så det är den långsamma förändringen som lyfter den här risken för extremvädret då?

00:04:09 Anna Blomqvist
Ja, det är en kombination. Båda två ska man nog bekymra sig för faktiskt när det gäller framtiden.

00:04:17 Jens Berggren
Det här att det samma år kan vara extremt blött och extremt torrt. För även om vi går mot ett i allmänhet blötare klimat så ökar väl risken för torka också?

00:04:27 Anna Blomqvist
Ja, precis, och speciellt i vissa landsändar i Sverige. För om man tittar på hela landet, så kommer nederbörden att öka över tid. Men den kommer inte öka lika mycket över hela landet, utan den ökar mest i nordväst och inte alls lika mycket i sydöst. Och sen är det också så att det blir varmare, och då avdunstar det mer vatten och växtsäsongen blir längre och växterna använder också vatten som binds växterna eller som avgår upp i luften så att det blir ett vattenunderskott. Och det har man ju redan en massa problem med i sydöstra Sverige med torka. Grundvattenmagasin som inte fylls på ordentligt och låga flöden i år.

00:05:20 Jens Berggren
Det är väl också lite så att väderleken förändras när den kommer. Vi brukar ha en vårflod som kommer ungefär vid en viss period, den kan väl också då förskjutas på samma sätt? Vi brukar ha en försommartorka, kommer det här också förändras? Alltså att tidpunkten för det vi är vana vid kommer att förskjutas?

00:05:39 Anna Blomqvist
Ja, definitivt vårfloden. Den kommer att bli mer utsmetad så att säga. Därför att när snötäcket smälter, kommer det att bli mindre snö så att säga, och det kommer smälta tidigare, så därför kommer vårfloden att bli lite jämnare liksom.

00:06:03 Jens Berggren
Man har börjat prata om en höstflod också. När det kommer kraftiga skyfall på hösten och när de väl väller in, så blir det ju också väldigt mycket vatten i våra vattendrag vid en annan tidpunkt än vad vi varit vana vid tidigare.

00:06:16 Anna Blomqvist
Jag känner faktiskt inte till det. Men det är också så att det finns en ganska stor risk att vädersystem låser sig, så att om det kommer ett kraftigt nederbördsområde så kan det stanna kvar och bara fortsätta att regna på ett sätt som de kanske inte riktigt har gjort tidigare, och det gäller också värmeböljan.

00:06:36 Jens Berggren
Ja, och det kan skapa de här extremerna i form av torka och annat. För att det ligger kvar för länge helt enkelt. Var någonstans i Sverige och hur kommer det att förändras? Om man tittar på en karta, om du kan beskriva hur det såg ut förr och hur kommer det se ut i framtiden?

00:06:54 Anna Blomqvist
Man kan ju säga på ett sätt att Sverige består av tre olika klimatzoner. Och från 1961 till 1990 så var det i princip bara Skåne som tillhörde den varma zonen, medan resten av Sverige var barrträd och sammanhängande snötäcke på vintrarna. Och den zonen har minskat redan, så nu går den brytpunkten någonstans i Småland. Och snöiga vintrar kommer att bli ovanligare och ovanligare ännu längre upp mot slutet av det här seklet. Och ända upp längs Norrlandskusten och Luleå kommer den att tillhöra den varma zonen.

00:07:48 Jens Berggren
Oj! Så det som var ett normalt vinterväder i Skåne kan vara ett normalt vinterväder i Luleå om hundra år eller nåt sånt?

00:07:57 Anna Blomqvist
Ja. Jag hörde att du skulle prata med några andra personer i podden om alpina sporter, det är ju redan ett problem.

00:08:10 Jens Berggren
Ja visst. Och hur ska man då göra som ett företag när man möts av den här förändringen som vi på något sätt är mitt inne i? Var ska man börja? Vad tar man tag i?

00:08:20 Anna Blomqvist
Ja, man ska börja med att ta på sig klimatrisker- och klimatanpassningsglasögonen. Därför att det är väldigt mycket nyheter kring den här typen av frågor i media och säkert i ens lokal tidning. Och man ska lyssna på det här och fundera över vad kan det här innebära för mitt företag? Så man ska liksom scanna av världen med sina klimatanpassningsglasögon. Och sen ska man också tänka bakåt i tiden. Vad har vi varit? Vad har hänt de senaste 50 åren? Kommer vi ihåg extrema händelser som har påverkat vårt företag? Och hur gjorde vi då? Man kan ju påverkas på massor av olika sätt. Om du har ett bageri till exempel, så kan ju själva bageriet ligga utsatt nära ett vattendrag eller i en lågpunkt. Så om det kommer ett skyfall så blir själva byggnaden översvämmad och får problem. Då är det ju vissa saker som man får göra med avvattning och backventiler, och se till att det inte rinner ner vatten i källaren och så vidare. Men det kan ju också vara så att till exempel sommaren 2018, som många minns fortfarande som var väldigt, väldigt torr och väldigt, väldigt varm. Då blev ju skördarna mycket sämre och vetepriserna gick upp. Och då påverkas dina kostnader för insatsvaror av klimatförändringarna. Jag vet inte om du beställer jäst från Thailand som ett bageri, men ett företag som har lite längre leveranskedjor kan ju få dem störda av klimathändelser i andra länder och i andra världsdelar. Så till exempel så är det ju så att de regioner där man odlar kaffe, de håller på att bli för varma. Så kaffeskördarna blir sämre och sämre och kaffepriset kommer att gå upp.

00:10:26 Jens Berggren
Det där skulle ju på kort sikt kunna vara en av de stora produktivitetsutmaningarna för svenska företag. Om vi inte har kaffe till vår personal, då kan det ju bli svårt det här.

00:10:36 Anna Blomqvist
Det här är allvarligt, Jens!

00:10:37 Jens Berggren
Ja, det är det absolut! De här rent fysiska riskerna som en översvämning är ju oroande. Men just det där att extremerna sätter igång en kedja av händelser. Det kan vara stormar som slår ut våra elnät, eller att vi får mindre vatten i våra vattendrag så vi inte kan producera eller kyla. Det gör det ganska svårt att veta vad man ska förbereda sig på. Men då är det tipset att titta på hur det sett ut förr och tänka sig att det här kommer att hända oftare och värre, antar jag?

00:11:07 Anna Blomqvist
Ja, det är faktiskt mitt tips. Man kan ju fundera över att tänk om vi gör någonting och så kanske det blir fel sak? Jag tror att det är för lite klimatanpassning idag för att det är så stor risk för att vi ska felanpassa oss. Så börja med någonting och sen fortsätt!

00:11:28 Jens Berggren
Men de här missanpassningarna som vi pratar om, att man gör någonting som egentligen inte skyddar en, kan de öka sårbarheten? Är sådana saker vi kan göra som faktiskt förvärrar, antingen för oss eller för folk nedströms eller på något annat sätt? Om jag är rädd för skyfall och dykar ut mycket mer, då kanske det rinner mycket snabbare förbi mig och skapar en översvämning någon annanstans.

00:11:50 Anna Blomqvist
Ja, det stämmer. Och oftast är det väl att man tänker att just nu, just för mig, så är den här åtgärden någonting bra. Men det är väl just det att det kan ge negativa effekter nedströms eller för grannen, eller på den som har strandtomt bredvid dig.

00:12:16 Jens Berggren
Men hur löser vi det då? Det är en sak om man som prepper tänker att jag ska skydda mig själv, medan vi kanske borde satsa på att stärka de gemensamma systemen och koordinera mellan oss. Hur fungerar det idag? Ska man som företag bara tänka på mig och mina värdekedjor, eller ska man också se till att bidra och vara med i sammanhang där man kan diskutera frågorna bredare för att se vad andra gör som kan lösa mina utmaningar? Eller behöver vi göra allt?

00:12:48 Anna Blomqvist
Båda delar skulle jag säga. Det är ju ingen som kommer att koordinera ihop en anpassningsplan för ditt företag, så där ansvarar du själv. Man har ett väldigt stort ansvar själv liksom. Sen skulle jag säga att den centrala styrningen är ju inte jättestark, utan det här är ett politikområde som man försöker mainstreama in i alla områden. Då kan det bli lite luddigt om vem som egentligen bestämmer. Men det är klart att den här frågan vinner ju verkligen på att man har många olika kompetenser och perspektiv som är med och diskuterar vad problemen är och vad lösningarna är. Så att man inte löser ett problem men skapar ett annat.

00:13:37 Jens Berggren
Hur stort problem är det här egentligen? Om vi tittar på vad företagen befinner sig i idag och vad de är på väg mot i framtiden. Är vi tillräckligt anpassade eller behöver vi göra någonting mer?

00:13:47 Anna Blomqvist
Jag skulle nog säga att vi kanske inte är tillräckligt anpassade. Det är ju faktiskt så att när man pratar om klimatförändringar så tänker man ofta att det kommer att bli varmare i framtiden. Men i Sverige har det faktiskt redan blivit nästan två grader varmare sedan mitten av 1800-talet, så vi har redan den klimatförändringen som vi måste anpassa oss till. Vi har absolut mer arbete att göra här. Och sen tycker jag också man kan jämföra lite med beredskapsfrågor där vi också säger att allting borde vara gjort igår! Men på sätt och vis så har de vissa likheter med hotbilder som vi inte riktigt har varit medvetna om innan, eller inte tagit tag i det innan. Men en bra sak här är att mycket av de här två frågorna och hanteringen stöttar varandra. Det blir synergier. Om du är beredd på extremväder så kanske du också ofta har en högre civil beredskap. De hjälper varandra de här två områdena.

00:15:08 Jens Berggren
Och då med vetskapen att det kommer troligtvis komma mer nederbörd i framtiden så behöver man tänka om någonstans. Men det är en stor utmaning och stora kostnader. Vi har ju de ledningsrör som går i våra gator idag att gräva upp, det är sällan populärt i städer. Så hur ska man göra som företag om man vet att man befinner sig i en sådan här miljö som är utsatt? Hur får man resten av samhället med sig?

00:15:31 Anna Blomqvist
Man bör ha en dialog med sin kommun eller med sitt kommunala vattenbolag, om hur mycket hårdgjorda ytor man har på sin fastighet så att säga. Om det finns möjlighet till någon slags möjlighet att lagra en liten del, kanske av regnvatten till exempel. Och kanske man också vill kräva att dagvatten och avrinning fungerar och så. Men att byta ut vatten-, avlopps- och dagvattenledningar är ju någonting som ändå måste göras i svenska städer. Vi har en jättestor kostnad som ändå måste tas, faktiskt idag. Sen kan man inte röra in allting för det blir väldigt, väldigt tjocka rör om man ska klara de nya 100 års regnen, utan man måste försöka jobba med andra typer av lösningar också, naturbaserade lösningar. Alltså att vattnet har någonstans att ta vägen annat än ner i ledningssystemet. För då får man dimensionera det och det blir väldigt dyrt.

00:16:51 Jens Berggren
Och i vissa delar av världen så pratar man om planerad reträtt. Vissa områden kommer att vara för dyra, olönsamma att hålla igång, så att man bara helt enkelt lämnar dem. Ser vi någon risk för det i Sverige och i så fall var?

00:17:06 Anna Blomqvist
Ja, tyvärr och det har ju varit en del debatt nu i samband med bränderna i Kalifornien. Det är många av de husen tydligen som inte är försäkrade. Därför att det är inget försäkringsbolag som vill försäkra mot brand därför att bränderna har blivit så vanliga. Det är inte oförutsedda händelser att det kommer en brand. Själva affärsidén med att ha ett försäkringsbolag är ju att det ska vara en oförutsedd händelse som man försäkrar för. Vi har haft bränder i Sverige också, men i Sverige så är det framför allt översvämningar som är problemet här. Och försäkringsindustrin har faktiskt varit väldigt aktiv i debatten länge nu. Det man har hört mest om är havsnivåhöjning och stormar, men även ras och skred och översvämningar i vattendrag. Kanske att det blir översvämmat var hundrade år idag, så kanske det blir över tjugonde år i ett varmare klimat, det går inte att försäkra en sån fastighet helt enkelt. Och då kan man ju fundera om man inte kan få försäkring, vad säger banken då? Kan man få banklån? Men det kan man ju säga att det som händer i Kalifornien nu, det är en oplanerad reträtt. Medan i Storbritannien till exempel, så har man faktiskt börjat att flytta gamla fiskesamhällen. Planerat med statliga pengar och statlig organisation.

00:18:54 Jens Berggren
Men just de här vattennära lägen, de har oftast varit de mest attraktiva att ha. Att ha sjöglimt eller sjöutsikt eller till och med sjötomt, det har ju varit det som har trissat priserna på bostadsmarknaden. Det kanske inte kommer att fortsätta så då?

00:19:08 Anna Blomqvist
Nej, det kan vara så. Man får bo högt upp med utsikt!

00:19:16 Jens Berggren
Tack så hemskt mycket för att du kom, Anna!

00:19:18 Anna Blomqvist
Tack!

00:19:18 Jens Berggren
Och tack så mycket för att ni har lyssnat. Vi lägger en länk till Klimatanpassning.se i avsnittsbeskrivningen, och vill ni veta mer om hur vi gör mer kring klimatanpassning av våra vita vintrar så lyssna på det avsnittet. Tack igen! Vi hörs i nästa avsnitt.