Avsnitt 19

CSDDD - Hur arbetar vi med värdekedjor?

  • Tid: 15 min 13 sek
Jens och Annika (1)

I detta avsnitt diskuterar vi Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD), en ny EU-förordning som fokuserar på företags ansvar i deras värdekedjor. Tillsammans med Vattenfalls hållbarhetschef Annika Ramsköld går igenom hur CSDDD ställer krav på företag att identifiera, förhindra och minska deras negativa påverkan på mänskliga rättigheter och miljön, samt rapportera om deras åtgärder för att uppnå dessa mål.

Länk:
> Upptäck Energy Plaza

Upptäck våra andra podcastavsnitt!

 

 

00:00:00 Jens Berggren 
Under de senaste och kommande månaderna aktualiseras frågan om ett företags ansvar för sina värdekedjor. I mycket av den EU lagstiftning som presenteras eller bereds räcker inte längre att känna till den egna verksamheten. Man måste också hålla koll på tidigare och kommande led för att inte hållas till publikt eller juridiskt ansvar. På Vattenfall har vi redan fått prova på att arbeta med dessa frågor då liknande lagstiftningar varit i kraft i Tyskland i över ett år. 

Vad finns det för möjligheter och utmaningar? Vilka är fallgroparna och hur tar man sig an så här pass stora frågor som vindlar längs värdekedjorna och hur påverkas ett företag internt och relationen till partners? 

00:00:53 Jens Berggren 
Det här är Energy Plaza Podcast, jag heter Jens Berggren är klimatcoach på Vattenfall. Med mig för att ge er konkreta insikter och åsikter kring ansvarsfulla värdekedjor har jag Vattenfalls hållbarhetschef Annika Ramsköld. Välkommen Annika vad kul att ha dig här. 

00:01:08 Annika Ramsköld 
Tack så mycket.  

00:01:09 Jens Berggren 
Det har kommit en hel del regler nu kring företagens värdekedjor. Kan du ge oss en överblick över vilka som finns där ute? 

00:01:16 Annika Ramsköld 
Ja vissa pratar nästan om en tsunami utav regleringar, men jag tror att den viktigaste och största det är den som heter CSRD, Corporate Sustainability Reporting Directive. Den handlar om att man ska rapportera om hur man jobbar för att integrera hållbarhet i allt ifrån strategin, in i sina processer och hur man styr mot det. Det är nog den allra viktigaste som börjar träda i kraft från stora bolagen i år. Sedan finns det en rad andra olika regleringar, vi kan ta avskogningsreformen, det finns en akt kring kritiska råmaterial och så vidare. De tittar också mycket på att man behöver ha ansvar längre bak i värdekedjan. Inte bara ha koll på sin egen verksamhet. 

Ytterligare en som kommer att beslutas i dagarna antagligen heter CS trippel d (CSDDD) det är mycket förkortningar så Corporate Sustainability Due Diligence Directive och det är ett direktiv som handlar, återigen om att man ska ha koll på sina leverantörskedjor och säkra att de är hållbara. 

00:02:22 Jens Berggren 
Och sen finns det nationell lagstiftning också i vissa länder? 

00:02:25 Annika Ramsköld 
Absolut, man har hunnit långt i Frankrike, har haft law of the vigilance väldigt länge. I Tyskland har man också lagstiftning som de båda två handlar om att man ska ha ett tydligt ansvar, inte bara för sin egen verksamhet, utan ner i värdekedjan och det är ju framförallt fokus på att säkra att det inte finns tvångsarbeten så man tittar mycket på mänskliga rättigheter men också kopplat till miljö och klimatfrågor. 

00:02:49 Jens Berggren 
Men är det liksom ungefär samma teman i alla dessa är det liksom miljö, klimat, sociala frågor eller skiljer de sig åt väldigt mycket? 

00:02:58 Annika Ramsköld 
Alltså, man kan säga den breda är ju just CSRD, det här rapporteringsdirektivet där ska man ha in alla hållbarhetsfrågorna. 

Men många utav de andra är specifika just mot leverantörskedjorna och de stora riskerna som finns i leverantörskedjorna är ofta kopplade till mänskliga rättigheter eller negativ påverkan på miljön. Närmiljön, om man pratar gruvbrytning och sånt och då blir det också en påverkan på människor, så det är mycket kopplat till mänskliga rättigheter, skulle jag säga när man tittar på leverantörskedjan. 

00:03:30 Jens Berggren 
En sak när man tittar på klimat, ja men då har vi ganska bra verktygslåda eller vi kan översätta mellan olika gaser och det finns ett pris och det går att göra på något sätt. 

De här andra områdena, finns det en tydlig metodik? Finns det klara mål och måttstockar vi kan använda oss av, eller hur ser det ut? 

00:03:49 Annika Ramsköld 
Det här är ju det som gör det lite knepigt och som gör många lite nervösa att det går inte riktigt att mäta det här med social hållbarhet. Det är lite svårmätt. Det man pratar väldigt mycket om är att man ska ha processer på plats. Och då kan man ju snarare börja mäta processer, det vill säga, gör man den typ av genomlysning eller kartläggning? Har man utbildningar? Gör man uppföljningar? Och där tycker jag ändå att det finns en hel del riktlinjer om vad man ska göra. 

00:04:18 Jens Berggren 
Men hur är de här lagstiftningsmålen? Nöjer de sig med processer eller vill de ha faktiska resultat någonstans eller tror du att det kommer förändras över tid? 

00:04:27 Annika Ramsköld 
Nu är ju många utav de här lagarna väldigt nya och det kommer ju antagligen att utvecklas någon form utav praxis och det pågår väldigt mycket dialoger om vad ska vi ha för KPI:er eller mätetal så att de är ju inte preskriptiva såtillvida att det ska mätas som klimatet. Där kan det mäta utsläppen tydligt. Så ser det inte ut på den sociala delen, men det kommer ju och det är ditåt man vill sträva. 

00:04:49 Jens Berggren 
Ja just det. Hur lång tid tar det innan vi är där om du vågar gissa? 

00:04:58 Annika Ramsköld 
Nej men alltså, man kan ju som jag sa, man kan ju börja mäta hur många man utbildar man kan mäta, hur att man verkligen kartlägger och följer upp sina leverantörer och att det finns tydliga etiska klausuler i kontraktet så att det svider om man inte gör rätt och så vidare. Den typen utav mätetal, de finns redan. 

00:05:18 Jens Berggren 
Och de går att använda och det har vi, om jag tolkar dig rätt, redan gjort lite grann i Tyskland där vi har fått prova på lite (av) den här lagstiftning. Vad har det varit för någonting? Vad säger den tyska lagstiftningen? 

00:05:30 Annika Ramsköld 
Den tyska lagstiftningen är just det att man ska ha koll på sina leverantörer och här är det ju fråga om att kartlägga egentligen, var finns risker och möjligheter på olika sätt? Ofta så tittar man på produktkategorier och då är det vissa kategorier där det finns mycket högre risker och de är väldigt ofta kopplade till högriskländer, det vill säga du har mycket kritiska material utvunna i gruvor. Det sker ofta i länder där man inte är så noga med om det finns tvångsarbeten eller om man släpper ut saker och ting till miljön. 

Så den typen av kartläggning och då kanske man hamnar... det är typiskt att du har 5 % som är högriskleverantörer. Du kanske hade stora bulken är medelrisk och sen så har du ett antal som är lågrisk så den typen av kartläggning behöver man göra. 

00:06:19 Jens Berggren 
Så där börjar man och då kommer man fram till att de här leverantörerna är vi lite nervösa över de här vi hyfsat trygga med de där är inte... Vad gör man då olika med de här? Vad ska man titta och tänka på? 

00:06:32 Annika Ramsköld 
Ja, men just såna som är högrisk där behöver man ju förstå hur hela kedjan ser ut inte bara den närmsta leverantören utan var ligger de stora riskerna? Och de kanske ligger 5-6 led ner kanske så långt ner som en gruva om du har en dator så innehåller ju den en massa mineraler. Då kanske de mineralerna är utvunna och sen så har det blivit en komponent som har blivit ytterligare en komponent som har blivit någon komponent som sedan monteras utav någon utav datortillverkarna. Men då behöver man förstå vad den är, varifrån material och sånt kommer. Så det lagen säger är att man ska ha förståelse för vad man har störst negativ påverkan och därmed faktiskt kan ha en positiv påverkan genom att undanröja det, så man behöver transparant och tydligt rapportera var riskerna ligger. 

00:07:24 Jens Berggre
Dom här värdekedjorna. Det är ju inte, så att säga, om man tänker sig den där gruvan, den kanske inte bara levererar till dom datorerna som ska till mig dom kanske levererar till massa andra. Det måste ju betyda att vi behöver samarbeta, inte bara med våra leverantörer utan också med alla andra som finns i samma... Hur gör man det? 

00:07:40 Annika Ramsköld 
Självklart, jag menar, det är väl en utav de stora, om man ska prata om rekommendationer, att verkligen se till att man samarbetar inom olika industriorganisationer. 

Vattenfall vi samarbetar inom Solor Power Europe, Wind Europe och så vidare. Vi samarbetar med många nordiska IT inköpare. Du har hela bilindustrin som samarbetar, därför att vi sitter ju alla med samma leverantörskedjor, samma problem. Så att, kan vi gå ihop och prata om de här frågorna: Vi lär oss utav varandra. Dessutom får vi mycket större påverkansmöjligheter mot leverantörerna. 

För det är ju ändå så att i Europa är vi ganska små, så ska vi till exempel påverka Kina och andra, då behöver vi ju vara många som går ihop samtidigt. 

00:08:25 Jens Berggren 
Hur hanterar man den? Ja, men förändra relationen till de som tidigare varit våra konkurrenter som nu blir våra medhjälpare om man säger. Hur gör man det? 

00:08:35 Annika Ramsköld 
Det kan ju vara en delikat balansgång man måste göra. Man pratar ju inte om priser och den typen för vi får inte hamna i kartelldiskussioner utan det är just att hantera riskerna och få bort avarter som tvångsarbeten eller utsläpp mot miljön och så vidare så att det är viktigt att man har rätt fokus när man tar diskussionerna. 

00:08:56 Jens Berggren 
Och sen måste man väl även prata med de här leverantörerna, för att vi sitter och pratar med våra kollegor, om man säger så, gör inte så stor skillnad, men sen måste man även ha den dialogen, och kanske också, förändring i relationen gentemot de här leverantörerna. Har vi sett någonting där? Har det påverkat hur vi samarbetar kring inköp och annat? 

00:09:16 Annika Ramsköld 
Det tycker jag definitivt och jag tror att våra inköpsorganisationer framförallt märker att det blir förändring. Förr satt man ju och hade liksom transaktioner över bordet, köpare säljare så gjorde man en bra deal. Man skapar hand och så var det klart, men nu blir det ju mycket mer långsiktiga relationer där vi sitter med ett gemensamt problem, därför att jag kan ju inte som köpare bara säga till dig som säljare "det är ditt problem att fixa allting" för du har ju underleverantörer som har underleverantörer, så vi sitter ju med samma leverantörskedja så vi har gemensamma problem. Alltså sitter vi och löser dem tillsammans så att det blir väldigt mycket mer samarbeten för att lösa... 

00:09:56 Jens Berggren 
Det kanske är mer långsiktiga relationer, tänker jag då. 

00:10:00 Jens Berggren 
Och hur är det då? Jag tänker också om man upptäcker att ja, men vänta här finns det någonting som är lite fuffens. Ska man bara säga "tack och hej" då eller måste man ta hand om den delen också på något sätt? 

00:10:11 Annika Ramsköld 
Det där tycker jag är en jättebra fråga därför att det är många som tycker oj, nu finns det risk för tvångsarbete, så det första vi gör är bara att släppa det och så gör vi någonting annat. Men jag tycker att vi har ju faktiskt ett gemensamt ansvar att se till att det blir bättre förutsättningar överallt och då måste man ju börja med att ta dialogen med de som kanske har tvångsarbete längre bak i värdekedjan och säga “men det här är sånt ni måste fixa” och så tar man gemensamt tryck och diskuterar hur man kan göra det. 

Sen kan man hamna i en sån situation att man märker att. Nej, men de är inte villiga att förändra sig eller göra någonting. Ja, då hamnar man i den situationen att man kanske måste kliva ut, men att bara springa iväg med svansen mellan benen är det första man gör. Det är ju inte att ta ansvar, då flyr man ju bara en besvärlig fråga. 

00:10:59 Jens Berggren 
Och sen ska det här också rapporteras på något sätt. Man ska inte bara göra. Man ska också tala om vad man har gjort och hur man har gjort såna saker. Hur gör man det då? 

00:11:07 Annika Ramsköld 
Nej, men det blir ju ganska mycket beskrivning, man talar om vilken strategi vi har. Man pratar om de utmaningar som finns och hur vi nu jobbar för att hantera de utmaningarna och till vår hjälp så har vi olika mätetal och så rapporterar vi hur vi successivt blir bättre och bättre med dem. Så det är ju det som hela det här handlar om, och det tror jag man ska komma ihåg med den här tsunamin utav reglering är att den finns ju där av ett skäl. 

Den finns där därför att EU ser att vi vill säkra att bolagen integrerar hållbarhet, för det är ett sätt att framtidssäkra bolagen och Europa ser ju att vi blir ju inte konkurrenskraftiga om vi inte hanterar ett integrera hållbarhet så att det viktigaste är att säkra att vi gör rätt saker och gör det på rätt sätt. Det är det allting handlar om. 

00:11:55 Jens Berggren 
Just det, men betyder det att man måste göra massa andra saker? Ska man uppfinna eller, kanske inte uppfinna hjulet på nytt. Men måste man ut och springa på alla möjliga bollar eller ska man gräva lite när man står? Och hur tar man sig an den biten? 

00:12:11 Annika Ramsköld 
Nej, men jag tror att det viktigaste och det första man ska göra är att man som bolag behöver titta och göra någon nuvärdesanalys och se, så här långt har vi hunnit i alla de här olika hållbarhetsområdena. Vi har kanske en strategi, en policy, men kanske inte tillräckligt tydliga riktlinjer. Bara se “var står vi?” och sen så titta på, vad är kravbilden ifrån den här nya regleringen och sen så börja utifrån det då sätta ambitionsnivån. Ja, men vi saknar ett par viktiga styrande dokument, jag ser till att få dem på plats. Har man hunnit längre så kan man höja ambitionsnivån i de här områdena, men starta med det vi har. 

00:12:51 Jens Berggren 
Och kan man göra det själv? Jag tänker så här, du som är hållbarhetschef sitter du och där och känner. “Ja men det här fixar jag.” 

00:12:56 Annika Ramsköld 
Verkligen inte. Nej, men det här är ju typiskt ett sånt, vi pratar om samarbete med andra aktörer, men här behöver vi verkligen samarbeta internt och det innebär att det är inte bara är en fråga för hållbarhet och finans, utan du ska ha juristerna med, du ska ha HR med, du ska ha inköp med. Du ska framförallt affären med, så det är ju gemensamt. Man behöver ha de här breda teamen som säkrar att vi verkligen gör det här på rätt sätt och beskriver hela vår värdekedja från leverantör via vår egen tills hur vi levererar till kund och det gör ju att det blir ju otroligt mycket roligare att jobba, alltså när man samarbetar... 

00:13:35 Jens Berggren 
Framförallt svårare. 

00:13:36 Annika Ramsköld 
Ja svårare, men man lär sig ju så enormt mycket utav varandra. Så de här samarbetena gör ju att man breddar kunskapen och förståelsen både internt och med andra aktörer. 

00:13:49 Jens Berggren 
Och vems roll är det som förändras mest här? Är det legala sidan som får massa nya arbetsuppgifter. Är det HR eller är det inköp? Vad vem påverkas mest om man uttrycker sig så? 

00:14:01 Annika Ramsköld 
Jag tror att alla påverkas i olika grad, men en organisation som får väldigt stor betydelse är inköpsorganisationen. För att de behöver helt plötsligt ha koll på hela leverantörskedjorna behöver förstå riskerna. Men det är beroende på vad man har för typ utav verksamhet, så kan det vara minst lika viktigt att ha koll på vilka kunder man levererar till. Därför att även kundsidan är ju en del utav värdekedjan. 

00:14:26 Jens Berggren 
Ja, just det. Vi är deras värdekedja. Jättespännande. Tack så mycket Annika. 

Att navigera genom lagkravens labyrint kan vara en utmaning, men oroa dig inte. På energyplaza.se är vi här för att hålla dig ett steg före. Du hittar en länk i avsnittsbeskrivningen. Tack för att ni har lyssnat/tittat.