Ett oljeeldat kraftverk från 1970-talet får återigen en viktig uppgift i Sveriges elsystem. Karlshamnsverket i Blekinge ska stå redo att leverera extra el under vintern, efter att Svenska kraftnät tecknat ett nytt avtal med energibolaget Uniper. Reserven ska minska risken för effektbrist när elbehovet är som störst.
Sverige går mot en vinter där elförsörjningen bedöms vara stabil, men där det fortfarande behövs beredskap för oväntade störningar. För att minska risken för effektbrist har Svenska kraftnät upphandlat en ny strategisk elreserv på 330 megawatt.
Uppdraget går till Karlshamnsverket på halvön Stärnö i Blekinge. Kraftverket ägs av energikoncernen Uniper, som i sin tur ägs av den tyska staten. Avtalet innebär att ett av kraftverkets produktionsblock ska finnas tillgängligt mellan den 16 november 2026 och den 15 mars 2027.
Enligt Svenska kraftnäts generaldirektör Maja Lundbäck är den strategiska reserven en av flera åtgärder för att trygga elförsörjningen. I ett pressmeddelande betonar hon att det är positivt att reserven finns på plats inför vintern.
Att Sverige producerar tillräckligt med el under ett år betyder inte att tillgången alltid motsvarar efterfrågan. Under kalla vinterdagar kan elanvändningen öka kraftigt, samtidigt som låg elproduktion eller begränsningar i överföringskapaciteten gör det svårare att möta behovet.
Det är i sådana situationer den strategiska elreserven kan få betydelse. Reserven ska kunna aktiveras när den ordinarie elmarknaden inte kan leverera tillräckligt med effekt, det vill säga den mängd el som behöver tillföras elsystemet vid en viss tidpunkt.
För Karlshamnsverket innebär avtalet att block 2, med en effekt på 330 megawatt, ska stå redo att startas vid behov. Kraftverket ska alltså inte producera el kontinuerligt under vintern, utan fungera som en extra säkerhet om elsystemet blir ansträngt.
Karlshamnsverket togs i drift mellan 1969 och 1973 och har en sammanlagd effekt på 662 megawatt. Det är ett oljeeldat kondenskraftverk, där olja används för att producera ånga som driver turbiner och genererar elektricitet.
Under senare år har anläggningen framför allt fungerat som reservkraftverk. Trots att den svenska elproduktionen till stor del är fossilfri kan oljeeldad reservkraft fortfarande spela en roll när extra effekt behöver tillföras.
Samtidigt innebär användningen av olja utsläpp av koldioxid. Behovet av reservkraft visar därmed på en av elsystemets utmaningar: att säkerställa en trygg elförsörjning och samtidigt minska beroendet av fossila bränslen.
Även Uniper välkomnar det nya avtalet. I samband med beskedet framhåller Henrik Svensson, kraftverkschef på Karlshamnsverket, att kontraktet visar att anläggningen fortfarande har en viktig funktion i elsystemet när extra effekt snabbt behöver tillföras.
En viktig förklaring till behovet av en strategisk elreserv är de regionala skillnaderna i Sveriges elsystem. Landet är indelat i fyra elområden, där en stor del av elproduktionen finns i norr medan en betydande del av elanvändningen sker längre söderut.
El behöver därför överföras långa sträckor. När överföringskapaciteten inte räcker till kan det uppstå situationer där södra Sverige har ett större behov av lokal elproduktion, även om det finns tillgänglig el i andra delar av landet.
Karlshamnsverkets placering i Blekinge gör därför anläggningen särskilt betydelsefull för effektbalansen i södra Sverige.
Även om effektläget inför vintern ser stabilt ut betonar Svenska kraftnät att beredskapen behöver utvecklas. En osäker omvärld och en förväntad ökning av elanvändningen ställer nya krav på elsystemet.
Enligt Maja Lundbäck behöver arbetet med att stärka elförsörjningen fortsätta, trots att effektläget inför vintern ser stabilt ut. Hon pekar bland annat på osäkerheten i omvärlden och den växande efterfrågan på el som faktorer att ta hänsyn till.
Den strategiska reserven är en lösning för att hantera tillfälliga situationer med effektbrist. På längre sikt pekar Svenska kraftnät på behovet av mer elproduktion och andra åtgärder som kan stärka elsystemets motståndskraft och jämna ut skillnaderna mellan landets elområden.
Karlshamnsverket får därmed en fortsatt roll i Sveriges elberedskap. Samtidigt kvarstår den större utmaningen: att bygga ett elsystem som kan möta ett växande elbehov med tillräcklig kapacitet, även under årets mest ansträngda timmar.
> Vinterns elpriser: Fyra faktorer som kan pressa upp priset.
> Energiomställningen kan stärka Europas konkurrenskraft.
> Därför hänger Sveriges elmarknad ihop med Europa.