Du har väl inte missat att energiskatten på el har förändrats? För många företag påverkar den både kostnader och strategiska beslut. Här är vad som gäller just nu, och vad som kan vara värt att ha koll på framåt.
I Sverige är elanvändning i grunden skattepliktig. Energiskatten tas ut per kilowattimme och faktureras i dag via elnätsföretaget, som i sin tur redovisar den till Skatteverket.
För 2026 är energiskatten fastställd till 36,0 öre per kWh, vilket motsvarar 45,0 öre per kWh inklusive moms. Den nya nivån gäller från den 1 januari och innebär en justering jämfört med tidigare år.
Men bakom en enhetlig skattesats döljer sig ett mer komplext system. Hur mycket ett företag faktiskt betalar beror både på verksamhetens art och var i landet den bedrivs.
> Läs mer om vad som påverkar elpriserna under våren 2026.
Ett tydligt exempel är det så kallade norrskatteavdraget. Företag inom tjänstesektorn i vissa kommuner i norra Sverige kan få ett direkt avdrag på energiskatten via elnätsfakturan. Avdraget ligger kvar på 9,6 öre per kWh även 2026.
Syftet är att kompensera för geografiska förutsättningar och skapa mer likvärdiga villkor. Samtidigt omfattas inte alla verksamheter, och reglerna styrs av EU:s statsstödsbestämmelser. Det innebär bland annat att företag i ekonomiska svårigheter inte har rätt till stödet.
> Läs mer om hur elområdena fungerar och vad de innebär för företag.
För vissa verksamheter är energiskatten i praktiken betydligt lägre än den nominella nivån. Det beror på möjligheten till återbetalning.
Företag inom industri, jordbruk, skogsbruk och vattenbruk kan få tillbaka en stor del av skatten i efterhand. Efter återbetalning kan skatten i vissa fall landa så lågt som 0,6 öre per kWh.
Återbetalning gäller också för specifika användningsområden, till exempel el som används i:
I dessa fall sker återbetalningen oftast årsvis i efterskott, men större verksamheter kan ansöka om att få den månadsvis.
Det finns också situationer där full återbetalning kan bli aktuell, exempelvis inom vissa metallurgiska processer eller vid produktion av energiprodukter.
Utöver förändringar i energiskatten på el införs även justeringar i beskattningen av energigaser. Från juli 2026 sker beskattningen baserat på energiinnehåll i stället för volym, vilket gör systemet mer teknikneutralt.
Samtidigt utvidgas definitionen av biogas i lagstiftningen. Det innebär att skattebefrielse även kan omfatta biogas som ingår i andra bränsleblandningar vid uppvärmning.
För vindkraft införs en enhetlig fastighetsskatt på 0,5 procent. Tidigare har vissa mindre anläggningar haft en lägre nivå, men nu gäller samma skattesats för alla.
Regeringen har dessutom aviserat ett stöd till kommuner kopplat till vindkraftens fastighetsskatt, men detaljerna är ännu inte beslutade.
> Läs mer om de viktigaste svenska reglerna och skatter för företag kring elhandel.
För företag med hög elanvändning finns ytterligare en möjlighet: att ansöka om frivillig skattskyldighet.
Det gäller verksamheter som använder minst 10 gigawattimmar per år för vissa ändamål. Då hanterar företaget själv skatten och slipper ansöka om återbetalning i efterhand.
Upplägget kan förenkla administrationen, men ställer också högre krav på kontroll och rapportering.
Energiskatten är mer än en rad på fakturan. För många verksamheter påverkar den både kostnadsbild och investeringsbeslut.
Skillnader mellan branscher, geografiska områden och användningsområden gör att det finns utrymme att optimera men kan också innebära en risk att missa möjligheter.
Samtidigt förändras regelverket löpande. Nya politiska beslut, EU-regler och teknikutveckling bidrar till att förutsättningarna fortsätter att utvecklas.
För den som vill förstå helheten och se hur den egna verksamheten påverkas kan det därför vara värdefullt att fördjupa sig ytterligare. Energiskatten är komplex men också en nyckelfråga i omställningen av energisystemet och industrin.