De senaste årens kriser har förändrat vad energifrågan egentligen handlar om. Det som länge sågs som en fråga om klimat, teknik och energipriser har blivit en fråga om konkurrenskraft, säkerhet och Europas framtida handlingsfrihet. I ett videoavsnitt från Energy Plaza diskuterar Jens Berggren och Vattenfalls vd och koncernchef Anna Borg varför energisystemet nu står i centrum för några av vår tids viktigaste vägval.
Fossila bränslen har spelat en avgörande roll för Europas utveckling. De gjorde det möjligt att bygga industrier, transportera varor och skapa välstånd.
Men världen ser annorlunda ut idag än när det moderna energisystemet tog form. Medan USA och Kina har betydande egen produktion av fossila bränslen är Europa i hög grad beroende av import.
Det skapar en tydlig konkurrensnackdel. När energipriserna stiger påverkas industrins villkor, företagens investeringsbeslut och hushållens kostnader.
– Så länge vi bygger det ekonomiska systemet i Europa på importerade fossila bränslen har vi en fundamental konkurrensnackdel, säger Anna Borg.
Importberoendet får konsekvenser som sträcker sig bortom ekonomin. När energi måste importeras blir tillgången beroende av globala handelsflöden, geopolitiska konflikter och händelser långt utanför Europas gränser. Det har gjort energiförsörjningen till en allt viktigare säkerhetsfråga.
Kriget i Ukraina har gjort kopplingen mellan energi och säkerhet konkret. Energisystem är inte bara samhällsbärande infrastruktur. I en konflikt kan de också bli direkta måltavlor.
När elnät, produktionsanläggningar och annan kritisk infrastruktur attackeras påverkas hela samhället. Skolor, sjukhus, företag och hem är beroende av att systemen fungerar även under press.
– Det har blivit väldigt tydligt hur samhällsbärande infrastrukturen är och hur mycket vi påverkas när den utsätts för de händelser som vi har sett de senaste åren, säger Anna Borg.
Samtidigt har Ukrainas energisektor visat hur viktig motståndskraft är. Trots återkommande attacker har systemet i stor utsträckning kunnat repareras och återstartas. Det visar att resiliens inte bara handlar om teknik, utan också om människor, kompetens och beredskap.
För människor i Ukraina handlar el om mer än komfort. Det handlar om trygghet, vardag och hopp.
När energiberoendet blir en strategisk risk förändras också synen på elektrifiering. Den handlar inte bara om att minska utsläpp, utan också om att minska Europas sårbarhet.
Mer inhemskt producerad el kan göra Europa mindre beroende av importerade fossila bränslen. Starka elnät, flera olika energislag och bättre möjligheter att styra elanvändningen kan samtidigt göra systemet mer robust.
Digitalisering och AI kan bidra till att upptäcka obalanser snabbare och använda energin mer effektivt. Det kan minska kostnaderna i systemet och göra det lättare för både företag och hushåll att anpassa sin energianvändning.
Omställningen handlar därför om mer än teknik. Den handlar om att bygga ett energisystem som klarar störningar, stärker konkurrenskraften och ger Europa större handlingsfrihet.
För många aktörer är riktningen tydlig: ett mer elektrifierat energisystem som stärker Europas konkurrenskraft och minskar sårbarheten för händelser i omvärlden. Men just nu råder en tvekan kring hur snabbt omställningen ska gå. Ju längre osäkerheten består, desto längre riskerar Europa att vara beroende av ett system som redan har visat sina begränsningar.
– Vi måste bestämma oss för om vi ska gasa eller bromsa, säger Anna Borg.
Frågan är därför inte bara hur framtidens elsystem ska byggas. Den handlar om vilken motståndskraft, konkurrenskraft och handlingsfrihet Europa vill ha i framtiden.
Vill du höra hela resonemanget om varför energifrågan idag handlar lika mycket om säkerhet och konkurrenskraft som om klimat? Se videoavsnittet med Jens Berggren och Anna Borg på Energy Plaza.
> Fakta och myter om AI, energi och klimat.
> Energi och klimat i valet - vad vill partierna egentligen?
> Reformagenda till valet 2026 - vad vill energibranschen?
> Hur hänger energipriser, säkerhet och konkurrenskraft ihop?