Vid första anblick kan ett elavtal se ut som en enkel fråga om ören per kilowattimme, men bakom den siffran gömmer sig en hel kedja av inköp, avgifter och risker. För företag handlar det om att kunna navigera bland sina egna förutsättningar för att hitta rätt.
Så vad är egentligen ett elavtal och hur fungerar det? I grund och botten är det en överenskommelse mellan kund och elhandlare som avgör vilket pris kunden ska betala för den el som köps in.
Det kan låta enkelt, men det många inte vet är att kilowattpriset som anges i avtalet inte alltid berättar hela historien.
Nästan all el i Norden handlas på elbörsen Nord Pool och priset styrs av tillgång och efterfrågan. Elhandlarens uppgift är att köpa in elen på marknaden och sälja den vidare till kunden. Hur mycket elen kostar påverkas av väder, temperatur, tillgänglig elproduktion samt möjligheten att överföra el mellan olika delar av landet.
Kunden betalar delvis för den el företaget använder, men även för att någon annan sköter inköpen och hanterar de risker som inköpen kan medföra.
Hur riskerna fördelas mellan kunden och elhandlaren beror på vilket avtal företaget väljer. Det finns flera sätt att lägga upp det. Ett fast, eller prissäkrat, avtal ger ett bestämt pris för en viss period, vilket skyddar mot plötsliga prisökningar men innebär samtidigt att det avtalade priset ligger kvar även om marknadspriset på el sjunker. Som kontrast finns det rörliga avtalet som helt och hållet följer marknadens utveckling.
Mellan dessa alternativ finns mixavtalet som innebär att en del av förbrukningen prissäkras, medan resten följer marknaden. Sist men inte minst har vi portföljavtalet som bygger på en liknande strategi, med skillnaden att en förvaltare sköter elinköpen för att sprida riskerna över tid och optimera kostnader.
Själva priset är dock bara en del av de risker som kommer med inköp av el och därför handlar en stor del av elavtalen om företagets förväntade elförbrukning.
När den faktiska elanvändningen avviker från prognosen kan två olika risker uppstå. Om företaget använder mer el än beräknat behöver den extra volymen köpas in till det pris som gäller på marknaden just då. Även en lägre förbrukning kan få ekonomiska konsekvenser, beroende på hur avtalet är utformat. Det är volymrisken. Samtidigt måste skillnaden mellan prognos och faktisk förbrukning hanteras i elsystemet, vilket kan ge upphov till en annan risk: balanskostnadsrisken.
Valet av avtal påverkar alltså både priset och vilka risker företaget tar, men utöver detta innehåller elavtalet även andra tillkommande skatter och avgifter.
Till de mer välkända hör elskatt och moms. Elskatten är statlig och är en beskattning per använd kilowattimme, medan momsen på 25 procent tillkommer på själva elpriset. Utöver det omfattas även Svenska kraftnäts grundavgift och effektreservavgift i avtalet, vilka är kopplade till det system som gör det möjligt att transportera och balansera elen.
Först när alla delar kopplas ihop blir det tydligt vad elavtalet faktiskt innebär. Och eftersom företag har olika förutsättningar finns det inte heller ett elavtal som passar alla.
Vilket elavtal som är bäst för just ditt företag beror alltså på flera olika faktorer. Vilken bransch företaget är verksamma inom, förbrukningsnivå och vilka risker ni är beredda att hantera är några av de saker som påverkar.
För ett företag är elinköp ofta betydligt mer komplext än för en privatperson. När det rör sig om så stora elmängder får även små skillnader i pris, förbrukning och avtalsvillkor större betydelse. Ju högre elanvändning, desto större blir riskerna.
Ofta saknas tiden, kompetensen eller viljan att sköta elinköpen internt. Därför tar många företag hjälp av en elhandlare som sköter dem åt företaget. Hur omfattande stödet blir beror på vilket avtal företaget väljer.
Sammantaget säger priset per kilowattimme ganska lite om vilket elavtal som faktiskt passar företaget bäst. Därför finns det skäl att vara vaksam på avtal där priset eller villkoren är otydligt formulerade. Eftersom elhandlarna verkar på samma marknad kan ett erbjudande som verkar för bra för att vara sant vara precis det.
När pris, risker och kostnader hänger ihop blir avtalet ett verktyg för bättre planering – inte en överraskning på nästa faktura. Så innan du tecknar nästa elavtal kan följande frågeställningar vara värda att reflektera över:
Bestäm din riskbenägenhet
Fundera över hur stor risk ditt företag är beredd att ta. Ett rörligt avtal innebär att kostnaderna kan variera, medan ett prissäkrat avtal ger stabilitet.
Förstå alla delar av priset
Säkerställ att du vet vad som ingår i det erbjudna priset och vilka kostnader som kan tillkomma, till exempel avgifter och skatter.
Ingår elcertifikatet i priset?
Kontrollera om elcertifikatet är inkluderat i det pris som erbjuds, eller om det tillkommer som en separat kostnad.
Är priset anpassat till ditt elområde?
Fråga om det erbjudna priset är anpassat efter ditt elområde eller om ett områdespåslag tillkommer. Detta påverkar den slutliga kostnaden.
Var medveten om risköverföring
Vissa risker, som prisvariationer eller volymavvikelser, kan överföras till dig som kund. Förstå hur dessa påverkar ditt avtal.
Är fullmakten giltig?
Kontrollera fullmaktens giltighetstid. Vilka rättigheter gäller den som har fått fullmakten?
Tänk långsiktigt
Genom att planera för en längre handelsperiod kan du undvika att påverkas för mycket av tillfälliga marknadsfluktuationer.
Ställ frågor om du är osäker
Om något känns oklart, tveka inte att fråga din leverantör för att få en tydlig bild av vad avtalet innebär.
> Så undviker du fallgroparna när du väljer elavtal.
> Så fungerar elinköp hos Vattenfall.
> Elavtal, Rådgivning och Elhandel.
> Ta del av "Snabbguide: Förstå ditt elavtal" genom att klicka på länken nedan.