En måndag i slutet av april 2025 slocknade nästan hela den Iberiska halvön. Spanien, Portugal och delar av Frankrike stod utan el i flera timmar, ett avbrott som drabbade över 60 miljoner människor och lamslog allt från transporter till samhällskritiska verksamheter. Händelsen räknas som det största elavbrottet i Europa på 20 år och har lett till en omfattande europeisk utredning.
Det som började som en lokal störning i det spanska stamnätet spred sig snabbt över nationsgränserna. I takt med att frekvensen i elnätet började variera uppstod så kallade oscillationer – kraftiga svängningar i spänning och frekvens som kan göra att produktionsanläggningar automatiskt kopplas bort för att skydda sig själva. Resultatet blev en kedjereaktion av bortkopplingar och ett storskaligt elavbrott.
Att en sådan störning får så stora konsekvenser är ovanligt. De europeiska stamnäten är uppbyggda med flera säkerhetssystem som ska förhindra att lokala fel sprider sig vidare. Men i det här fallet fungerade inte skydden som planerat. Utredningen granskar nu varför vissa av de åtgärder som borde ha stoppat spridningen inte fick avsedd effekt.
Efter ett så omfattande elavbrott kräver EU:s regelverk att en oberoende expertpanel tillsätts. Panelen består av omkring 45 experter från stamnätsoperatörer, tillsynsmyndigheter och det europeiska samarbetet Entso-E. Deras uppdrag är att analysera hela händelseförloppet, fastställa orsaker och ge rekommendationer för hur liknande situationer ska kunna undvikas i framtiden.
Arbetet leds av representanter från länder som inte berördes av avbrottet, vilket ska säkerställa objektivitet. Analysen omfattar både tekniska data från elnätsföretag och producenter, och rutinerna för hur man hanterar störningar och återstartar nät efter en kollaps.
Ett huvudspår i utredningen är just oscillationerna, som tidigare orsakat liknande – om än mindre – störningar på den Iberiska halvön 2016 och 2021. Frågan är varför dessa mönster återkommit och vilka brister som finns i dagens rutiner för att hantera dem.
> Läs mer om utredningen hos Energimarknadsinspektionen.
Den pågående analysen handlar inte bara om teknik, utan också om ansvarsfördelning och regelverk. De europeiska elnätsföretagen har skyldigheter att upprätthålla leveranssäkerhet och anpassa sina driftsäkerhetsanalyser till alla tänkbara felfall – inklusive förändringar i produktionsmixen.
Utredningen väntas också belysa hur dagens krav tillämpas i praktiken och om de behöver uppdateras för att möta ett elsystem i snabb förändring. En central fråga är hur väl anläggningar – både kraftverk och nya typer av elnätsanslutningar som batterier och laddinfrastruktur – klarar att hålla sig anslutna vid störningar.
Den första delrapporten, som presenterades i början av oktober, redovisade de tekniska data och händelseförloppet. Den slutliga rapporten, som väntas vid årsskiftet, ska innehålla slutsatser om grundorsakerna och rekommendationer för framtiden.
Även om Sveriges elsystem inte drabbades direkt väcker händelsen viktiga frågor också här. Det svenska elnätet är stabilt och väl sammanlänkat med grannländerna, men står inför samma utmaningar som övriga Europa: snabb elektrifiering, nya produktionsslag och förändrade belastningsmönster.
Nya typer av anläggningar – som batterilager, solcellsparker och laddinfrastruktur – påverkar hur nätet beter sig vid störningar. Det kräver uppdaterade driftsäkerhetsanalyser och nya rutiner hos elnätsföretagen. Energimarknadsinspektionen genomför därför en särskild tillsyn av hur krav på nätanslutning tillämpas för stora produktionsanläggningar, och resultaten hittills pekar på behov av förbättringar.
Framför allt handlar det om att säkerställa att produktionsanläggningar klarar att bibehålla anslutningen vid frekvensvariationer – något som är avgörande för att undvika kaskadeffekter som den som inträffade i södra Europa.
> Läs mer om det svenska elnätet här.
Det europeiska elnätet är ett av världens mest avancerade, men händelsen i april visar att även robusta system kan bli sårbara när komplexiteten ökar. Integrationen mellan länder och en växande andel förnybar elproduktion innebär nya krav på hur stabilitet, frekvens och spänning kontrolleras i realtid.
Utredningens slutsatser kommer att bli viktiga för hela Europas energisektor. Genom att dra lärdomar av händelsen på den Iberiska halvön stärks möjligheterna att förebygga framtida störningar och bygga ett mer motståndskraftigt och hållbart elsystem.