Oroligheterna i Mellanöstern har snabbt satt avtryck på energimarknaderna. När leveranser hotas i en av världens viktigaste transportvägar för energi reagerar priserna direkt. Effekterna märks inte bara i regionen utan också på den europeiska energimarknaden.
När konflikten i Mellanöstern trappades upp reagerade energimarknaderna nästan omedelbart. Händelserna kopplas bland annat till de långvariga spänningarna kring Irans kärntekniska program, där situationen varit instabil under en längre tid.
Priserna på både olja och naturgas steg kraftigt i början av veckan. En viktig förklaring är oron kring Hormuzsundet – en smal passage mellan Persiska viken och Omanbukten där en stor del av världens energitransporter passerar.
Omkring 20 procent av världens flytande naturgas (LNG) och nästan 30 procent av den sjöburna oljeexporten transporteras genom Hormuzsundet. Den sjöburna oljehandeln motsvarar i sin tur ungefär 20 procent av den globala oljekonsumtionen. Om trafiken störs kan effekterna snabbt bli kännbara på energipriserna världen över.
– När det finns risk att leveranser
Det räcker med osäkerhet kring transporter eller försäkringsfrågor för att flöden ska minska, säger Markus Skönby, analytiker på Vattenfall.
Hormuzsundet har historiskt sett sällan stängts formellt, även under perioder av konflikt. I stället är det risken och osäkerheten i området som påverkar trafiken. När hotbilden ökar stiger försäkringspremierna kraftigt, vilket gör att färre fartyg väljer att passera.
Den typen av störningar har förekommit tidigare, men den snabba minskningen i trafik som nu syns i området är ovanlig. Det är också den osäkerheten som driver prisrörelserna på energimarknaden.
Både naturgas- och oljepriserna har stigit efter den senaste utvecklingen i regionen men det är naturgasen som har reagerat starkast. Kontraktet för leveranser nästa månad i Europa har på kort tid mer än fördubblats i pris.
En viktig faktor är situationen i Qatar, som är en av världens största exportörer av flytande naturgas, LNG. Efter attacker i regionen har produktionen vid en central anläggning stoppats.
Eftersom gasen transporteras som nedkyld vätska på stora tankfartyg finns få alternativa transportvägar.
– Det finns inga rörledningar som kan ersätta exporten. Om produktionen eller transporterna stoppas får det direkt effekt på tillgången på marknaden, säger Markus Skönby.
Samtidigt påverkas även andra delar av världen. Asien är en stor köpare av LNG från Qatar, och om leveranser dit minskar kan köpare börja konkurrera om samma volymer som Europa. Resultatet blir högre priser globalt.
Prisrörelserna är dock tydligast i de kortsiktiga kontrakten.
– De kontrakt som ligger närmast i tid reagerar mest på den här typen av händelser. Längre fram i tiden har priserna inte rört sig lika kraftigt, fortsätter Markus Skönby.
Europa har de senaste åren minskat sitt beroende av rysk gas efter Rysslands invasion av Ukraina. I stället har importen av flytande naturgas ökat från USA och Mellanöstern. Det har gjort Europa utsatt för globala utbudshocker likt den vi ser nu.
– Europa konkurrerar i dag i högre grad med asiatiska köpare om samma leveranser. Om tillgången minskar någonstans i världen kan det snabbt påverka priset även här, berättar Markus Skönby.
Samtidigt har Europas gaslager använts mer än vanligt under vintern. En kallare vinter än normalt har lett till större uttag ur lagren, vilket gör att lagernivåerna ligger under det historiska snittet för den här tiden på året. Det gör marknaden mer känslig för störningar.
– Om utbudet plötsligt minskar måste Europa betala mer för att locka till sig nya leveranser. Där uppstår priskopplingen, säger Markus Skönby.
Sverige producerar en stor del av sin el med vattenkraft, kärnkraft och vindkraft. Det innebär att naturgas spelar en mindre direkt roll i elproduktionen än i många andra europeiska länder. Men den svenska elmarknaden är samtidigt sammankopplad med resten av Europa.
Elpriset sätts i ett gemensamt europeiskt system där det dyraste kraftslaget som behövs för att möta efterfrågan sätter priset. I många länder är det just gaseldade kraftverk som ligger på marginalen.
– Om gaspriset stiger ökar också den potentiella prisnivån i stora delar av Europa. Det kan i sin tur påverka även den nordiska elmarknaden, säger Markus Skönby.
Kopplingen märks särskilt i södra Sverige, där elnätet är starkt sammankopplat med kontinenten via flera utlandsförbindelser.
När efterfrågan är hög och den nordiska produktionen inte räcker till – till exempel under kalla och vindstilla perioder – kan priser från kontinenten få större genomslag.
– Vi såg exempel på det under vintern när det var kallt, lite vind och begränsade vattenresurser. Då kan prisnivåerna i exempelvis Tyskland påverka även svenska elpriser, fortsätter Markus Skönby.
> Läs mer om den Svenska elmarknaden.
> Läs mer om de viktigaste aktörerna på den Svenska elmarknaden.
Utvecklingen i Mellanöstern visar också hur tätt geopolitik och energimarknader hänger samman. När energitransporter störs får det snabbt konsekvenser för både priser och energisystem i Europa.
– Situationen understryker hur viktigt det är
Ju snabbare vi kan genomföra övergången till fossilfria lösningar inom energi-, transport- och industrisektorn, desto mer robust och konkurrenskraftigt blir Europa, säger Oskar Ahnfelt, Head of Public & Regulatory Affairs på Vattenfall.
Han menar också att utvecklingen kan öka trycket på politiska beslut i Europa.
– När energipriserna stiger ökar trycket från både industri och beslutsfattare att hitta lösningar för att säkra energiförsörjningen. Samtidigt är det viktigt att de långsiktiga ramverken för energiomställningen ligger fast, säger Oskar Ahnfelt. Och här är exempelvis ETS (handeln med utsläppsrätter) ett jätteviktigt instrument för att få de nödvändiga investeringarna att gå i rätt riktning.
Just nu är det framför allt utvecklingen på bränslemarknaderna som energimarknaden följer. På terminsmarknaden har andra faktorer tillfälligt fått mindre betydelse, eftersom handeln i stor utsträckning har styrts av de kraftiga prisrörelserna i gas och olja den senaste veckan.
– Marknaden försöker hela tiden värdera hur situationen kan utvecklas. Om konflikten snabbt lugnar ner sig och den maritima trafiken återgår kan priserna falla tillbaka lika snabbt, säger Markus Skönby.
Samtidigt har produktionen i Qatar påverkats, ett land som länge har betraktats som en mycket stabil exportör av flytande naturgas utan större störningar i leveranskedjan. Det bidrar till osäkerheten på marknaden.
Den avgörande frågan är nu hur länge situationen kan pågå. Hur länge passagen genom Hormuzsundet uppfattas som militärt riskabel, svår att försäkra och operativt osäker är avgörande för hur marknaden utvecklas.
Ju längre osäkerheten kring energitransporterna i Mellanöstern består, desto större blir risken att Europa behöver betala högre priser för att attrahera LNG-fartyg för att kunna fylla sina gaslager inför nästa vinter.