En varm vår och en solig sommar låter för många som ett drömscenario. Men i det nordiska elsystemet kan samma väderutveckling väcka oro. Snö, slask och regn har nämligen stor påverkan på vattenkraften under resterande delar av året och därmed också elpriset.
– I Norden pratar man väldigt mycket om hydrologisk balans, om det finns ett överskott eller underskott på vattenresurser, förklarar Markus Skönby, portföljförvaltare och rådgivare på Vattenfall.
Hydrologisk balans beskriver den samlade tillgången på vattenresurser i Norden: vatten i magasin, markbundet vatten och snö. Det är en viktig faktor för vattenkraftens förutsättningar, något som också får betydelse för elpriset. När den hydrologiska balansen visar ett överskott finns det gott om vatten i systemet, vilket i regel bidrar till lägre elpriser. Vid underskott är läget det motsatta.
Vattenkraften har en särställning i Norden och står för ungefär hälften av den totala elproduktionen. När tillrinningen är hög kan vatten sparas i magasinen och användas senare, till exempel när efterfrågan på el ökar. På så sätt fungerar vattenmagasinen som ett slags energilager i elsystemet.
Under vintern lagras en del av Nordens vattenresurser som snö. Vattnet ingår redan då i den hydrologiska balansen, men så länge det är bundet i snötäcket bidrar det inte till tillrinningen till vattenmagasinen. Det kan därför beskrivas som en frusen resurs, som först blir tillgänglig när temperaturen stiger.
När snön börjar smälta under våren inleds vårfloden. Då frigörs det vatten som lagrats under vintern och kan fylla på magasinen. På så sätt omfördelas vattenresurserna från snötäcket till de magasin som senare kan användas i elproduktionen.
Hur stort tillskottet blir beror i hög grad på hur mycket snö som har byggts upp under vintern. En snörik vinter kan ge god tillrinning och stärka magasinfyllnaden, medan en snöfattig vinter innebär att mindre vatten finns tillgängligt när smältningen väl startar.
Efter vårfloden fortsätter magasinen att fyllas på vid nederbörd fram till nästa vinter. När kylan kommer och nederbörden återigen kommer i snöform används de vattenresurser som lagrats i magasinen under året.
Den hydrologiska balansen avgörs därför inte bara av vårfloden, utan av hur vattnet fördelas mellan snö, markbundet vatten och magasin under året och av hur nederbörden utvecklas från säsong till säsong.
I år är utgångsläget svagare än vanligt. Efter en längre period med torrt väder under årets första månader är den hydrologiska balansen betydligt försvagad. Enligt Markus Skönby ligger både snömängd och markbundet vatten på de lägsta nivåerna som observerats de senaste tio åren.
– Det kommer krävas mycket nederbörd för att kompensera för det hydrologiska underskott vi har. Alternativet är att importera resurser för att få bort en del av underskottet, men det kräver en nordisk prisnivå över de kontinentaleuropeiska, förklarar Markus Skönby.
Men utvecklingen är inte avgjord för resten av året. Den hydrologiska balansen kan fortfarande förbättras om sommaren bjuder på stora mängder nederbörd. Åren 2023 och 2024 är tydliga exempel på det, då regn under sommarhalvåret förbättrade balansen och förändrade förutsättningarna på elmarknaden.
I Norden är elmarknaden nära kopplad till naturens variationer. I en energimix där vattenkraften står för ungefär hälften av elproduktionen, och vindkraft och kärnkraft för omkring en femtedel vardera, blir systemet känsligt för perioder med torka, svag vårflod och svaga vindar.
Så medan många svenskar håller tummarna för sol, värme och badväder under semestern, finns det samtidigt de som kastar en extra blick mot himlen och hoppas få syn på ett regnmoln i sommar.
> Vattenkraftens historia och utveckling.
> Vårens elpriser 2026.
> Hur företag kan effektivisera sin energiförbrukning för att få lägre kostnader.