Efter en sommar med stigande elpriser går marknaden in i hösten med flera osäkerhetsfaktorer. Vattenmagasin, kärnkraftsrevisioner och vind kan få stor betydelse för priserna samtidigt som utvecklingen i Mellanöstern fortsätter att påverka energimarknaderna. Vilka fyra faktorer är det som avgör hur hösten utvecklar sig?
Efter en botten i slutet av juni steg elpriserna tydligt fram till slutet av juli. Därefter planade utvecklingen ut, men på en högre nivå än vid motsvarande period förra året.
En stor del av förklaringen finns i Mellanöstern. När utsikterna för en vapenvila mellan USA och Iran förbättrades sjönk priserna på bränslemarknaderna, men i slutet av juni ökade osäkerheten kring Hormuzsundet igen och vände utvecklingen uppåt.
– Den svaga hydrologin i Norden och situationen kring Hormuzsundet är de två faktorer som har präglat året mest, säger Erik Dahlberg, portföljförvaltare på Vattenfall.
Inför hösten tillkommer ytterligare osäkerhet när flera kärnkraftsreaktorer är ur drift samtidigt som vädret får allt större betydelse för både produktion och elanvändning.
Den hydrologiska balansen beskriver hur mycket vatten som finns tillgängligt i bland annat snö, mark och vattenmagasin jämfört med ett normalläge. Det är en viktig indikator på elmarknaden eftersom vattenkraften står för en stor del av den nordiska elproduktionen.
Efter vårens stora underskott har situationen förbättrats, men balansen ligger fortfarande omkring 15–20 TWh under det normala. Tidigare under året var underskottet omkring 25–30 TWh.
Skillnaderna inom Norden är samtidigt stora. Södra Norge har det största underskottet, medan läget i norra Sverige är bättre och delar av landet har ett mindre överskott. Genom överföringsförbindelserna mellan de nordiska länderna och delar av Europa kan utvecklingen ändå få betydelse för elpriserna över ett större område.
Nu riktas blickarna mot höstens väder, som väntas spela en viktig roll för hur balansen utvecklas framöver.
– Orkansäsongen i Atlanten börjar komma igång samtidigt som vi har en stark jetström som driver vädret mot Europa och Norden. Det innebär att det finns en öppning för större nederbördsmängder under kommande veckor. Väderprognoserna har bekräftat detta och marknaden har gått ned lite. Fortsätter detta så kan det bli en förstärkning av hydrologiska balansen och en bredare nedgång i marknaden Men det är långt ifrån säkert, säger Erik Dahlberg.
Samtidigt väntar en period med ovanligt låg tillgänglighet i den nordiska kärnkraften. Flera reaktorer i Sverige och Finland är planerade att vara ur drift under delar av september och oktober, till följd av revisioner och tidigare driftproblem.
I Sverige berörs reaktorer i Ringhals och Forsmark, samtidigt som Finlands största reaktor väntas vara ur drift. Under vissa veckor kan den tillgängliga kärnkraften i Norden därför hamna närmare 50 procent av den installerade effekten.
När mindre planerbar produktion finns tillgänglig får andra kraftslag – och framför allt vädret – större betydelse.
– Hur mycket det påverkar priserna beror till stor del på vad som händer med vinden säger Erik Dahlberg.
Vindkraften är den faktor som snabbast kan förändra prisbilden på elmarknaden från en dag till en annan. Produktionen kan variera kraftigt på kort tid, vilket också kan ge stora skillnader i spotpris.
När det blåser mycket ökar utbudet av el och priserna kan pressas ned. Under vindstilla perioder behöver andra kraftslag stå för en större del av produktionen.
Samspelet blir särskilt viktigt när kärnkraftens tillgänglighet är låg. På en kylig och vindstilla dag så kan prisbilden bli högre om en stor del av kärnkraften inte producerar.
– Om det blir riktigt kallt när kärnkraften har som mest produktionsbegränsningar och vi samtidigt får perioder med lite vind kan det ge ett tydligare genomslag på spotpriserna, säger Erik Dahlberg.
Det fjärde frågetecknet finns långt från Norden. Konflikten i Mellanöstern och situationen kring Hormuzsundet påverkar de globala energi- och bränslemarknaderna, vilket i sin tur kan få konsekvenser även för nordiska elpriser.
Kopplingen går via Europa. Förändrade gas- och bränslepriser slår igenom på elpriserna på den europeiska marknaden, och genom de sammankopplade elsystemen mellan Norden och kontinenten sprider sig den påverkan vidare hit.
Utvecklingen kan dessutom gå snabbt. Förändrade förväntningar på konflikten orsakar marknadsrörelser långt innan det går att se några fysiska effekter på energiförsörjningen.
Någon entydig riktning för höstens elpriser går inte att slå fast. Det avgörande blir i stället hur de olika faktorerna samspelar.
Mer nederbörd kan förbättra den hydrologiska balansen. Mycket vind kan minska effekten av en period med låg kärnkraftsproduktion. Om hösten däremot blir kall och vindstilla samtidigt som kärnkraftstillgängligheten är begränsad kan prisbilden bli en annan. Till det kommer en geopolitisk utveckling som kan förändra förutsättningarna på de internationella energimarknaderna med kort varsel.
Detta gör september och oktober till månader där variationerna mellan dagar och veckor kan bli minst lika intressanta att följa som den övergripande prisnivån. Fyra faktorer står i centrum: vatten, kärnkraft, vind och utvecklingen på de globala energimarknaderna.
> Europas fossilberoende - vad krävs för att Sverige ska ta tillvara sitt försprång?
> Elavtal för företag - så hänger pris, risk och villkor ihop.
> Energiomställningen.