Sveriges elområdesindelning har på senare tid varit ett omdebatterat ämne bland såväl allmänheten som inom politiken. I centrum står prisskillnaderna mellan landets mest nordliga och sydliga områden.
Svenska kraftnät fick därför i uppdrag att analysera Sveriges elområdesindelning. Nu har regeringen förlängt och utvidgat arbetet, med målet att undersöka vad som krävs för att möjliggöra färre elområden i Sverige.
Uppdraget baseras på EU:s senaste översyn av elområden i Europa, där Svenska kraftnät bedömde att resultatet inte fullt ut tog hänsyn till svenska förhållanden och behövde kompletteras. Myndigheten fick därför i uppdrag att en fördjupad analys av den svenska elområdesindelningen.
I maj 2026 förlängde och utvidgade regeringen uppdraget. Svenska kraftnät ska nu inte bara analysera elområdesindelningen, utan också bedöma förutsättningarna för färre elområden i Sverige och ta fram en rapport om strukturell överbelastning i elnätet.
På Vattenfall har frågan om Sveriges elområden bland annat följts av Kristian Gustafsson, Senior Analyst Regulatory Affairs. Han har arbetat med frågan sedan starten av sin karriär, då han deltog i elområdesutredningar på Energimyndigheten, det som i dag är Energimarknadsinspektionen.
I snart 15 år har Sverige varit indelat i fyra elområden: SE1, SE2, SE3 och SE4. Indelningen bygger på att det finns återkommande begränsningar i elnätets överföringskapacitet. Det innebär att det i vissa lägen finns ett behov av att föra över mer el mellan olika delar av landet än vad elnätet klarar av.
I sådana lägen uppstår en flaskhals. Det sker till exempel när det finns gott om elproduktion i ett område, samtidigt som efterfrågan är större i ett annat. På elmarknaden syns det genom att priset blir lägre där tillgången på el är stor i förhållande till efterfrågan, och högre där behovet är större än tillgången.
– Det är en slags trängselprissättning, ungefär som trängselskatterna i Stockholm. Det handlar om att önskan att flytta el är större än förmågan att göra det, förklarar Kristian.
Om Sverige går från fyra till två elområden skulle SE1 och SE2 sannolikt slås ihop till ett nordligt elområde, medan SE3 och SE4 bildar ett sydligt. Därmed skulle norra respektive södra Sverige få varsin samlad prisbild.
Det är målbilden regeringen vill att Svenska kraftnät ska analysera närmare. Myndigheten ska bedöma vilken elområdesindelning som är mest ändamålsenlig på fem till tio års sikt. En sådan indelning skulle kunna ge en mer samlad prisbild inom större delar av landet, även om det inte förändrar elnätets fysiska begränsningar.
Om elnätet fortfarande inte klarar den överföring som marknaden efterfrågan måste begränsningen hanteras på annat sätt. Det kan handla om att bygga ut elnätet eller om så kallade motköp, där Svenska kraftnät efter elmarknadens handel justerar produktionen för att elflödena ska fungera i praktiken.
– Då kanske man kan uppnå samma elpris i ett större område. Men i utbyte kan kunderna få betala en högre nättariff i stället, eftersom kostnaden för motköp läggs på elnätsräkningen, förklarar Kristian.
Trots den rådande debatten understryker Kristian att grundproblemet handlar om begränsningar i elnätet, snarare än elområdena i sig. I ett läge där Sverige minskar antalet elområden behöver vi hitta ett sätt att stärka elnätet för att hantera överföringsbehovet på längre sikt.
– Det handlar om att elnätet inte räcker till. Då gäller det att göra mer än att bara symptombehandla och i stället hantera det underliggande problemet som är elnätets begränsningar, säger Kristian.
Svenska kraftnät ska redovisa sitt uppdrag senast den 29 januari 2027. Då ska myndigheten ha analyserat de strukturella flaskhalsarna i Sverige, bedömt vilken elområdesindelning som är mest ändamålsenlig på fem till tio års sikt och vid behov beskrivit hur två elområden skulle kunna bli en möjlighet.
> Därför föreslås inga förändringar av elområdena.
> Elpriserna närmar sig nivåerna från krisåret 2022 - vädret avgör nästa steg.
> Sveriges elnät och eldistribution.