Europa har gjort sig mindre beroende av rysk gas, men importerad olja och LNG från andra delar av världen gör att energiförsörjningen fortfarande är sårbar. Det märks i kostnaderna, säkerhetspolitiken och företagens konkurrenskraft.
När det geopolitiska läget förändras märks det snabbt på Europas energimarknader. Oro i Mellanöstern, osäkra handelsvägar och konflikter i Europas närområde påverkar priset på olja och gas. Oskar Ahnfelt, chef för Public & Regulatory Affairs på Vattenfall, beskriver omfattningen:
”Europa är ju väldigt beroende av fossila bränslen, cirka 90 procent av de fossila bränslen som används inom EU importeras. Vanligtvis betalar EU ett årligt pris på ungefär mellan 300 och 400 miljarder euro varje år för detta, och med tanke på konflikten i Mellanöstern kommer den kostnaden vara mycket högre i år.”
Rysslands invasion av Ukraina tvingade Europa att snabbt lägga om sin gasförsörjning. I stället för rysk gas ökade importen av flytande naturgas (LNG), framför allt från USA. Åtgärden var nödvändig i det pressade läget, men en kortsiktig lösning eftersom beroendet endast flyttades från en aktör till en annan.
Den långsiktiga vägen skulle innebära att Europa riktar om investeringarna från fossila bränslen till fossilfria lösningar. Det kan handla om mer elproduktion och ett starkare elnät som gör det möjligt att elektrifiera såväl transporter som värme och industri.
Sverige har ett annat utgångsläge än många europeiska länder. En del av förklaringen går tillbaka till 1970-talets oljekris, då Sverige började fasa ut sitt oljeberoende och i stället luta sig mer på elektrifiering. Elproduktionen byggdes ut, värmepumpar ersatte fossila uppvärmningsalternativ i högre grad och politiska styrmedel infördes för att göra fossila bränslen dyrare.
”Vi gjorde en resa i Sverige på 70-talet efter oljekrisen, och en sak vi gjorde väldigt bra redan då var att gå över mer till elektrifieringsspåret,” berättar Oskar.
Förändringen blev ett viktigt steg på vägen mot dagens svenska elsystem, där vattenkraft, kärnkraft och vindkraft idag står för huvuddelen av elproduktionen samtidigt som gas utgör en mycket mindre del i Sverige jämfört med många europeiska länder.
Sveriges erfarenhet visar att energisystem kan förändras över tid, men för Europa är frågan nu vad det kostar att dröja sig kvar i ett system där stora delar av samhällets kritiska funktioner fortfarande är beroende av importerade fossila bränslen. Oskar lyfter tre aspekter som gör beroendet särskilt problematiskt:
Klimatförändringarna är en grundläggande faktor. Om Europa ska nå sina klimatmål behöver användningen av fossila bränslen minska mycket snabbare. Men så länge transporter, uppvärmning och industrin fortsätter att bygga sina processer på kol, olja och gas finns beroendet kvar i systemet.
Säkerhetsaspekten har blivit allt tydligare efter Rysslands invasion av Ukraina samt kriget i Mellanöstern. När energi kan användas som påtryckningsmedel blir importberoendet en sårbarhet. Samhällen behöver energi för att fungera, och den som kontrollerar tillgången kan också sätta press på länder som är beroende av den.
Kostnadsaspekten märks i Europas konkurrenskraft. När industriprocesser och uppvärmning är beroende av importerade bränslen blir Europa mer känsligt för prisrörelser på olja och gas. Europa betalar idag ett högre pris för fossila bränslen och det gör konkurrensen svårare gentemot andra marknader.
”Vi är inte konkurrenskraftiga i en värld där fossila bränslen dominerar, varken idag eller i framtiden. Så vi måste hitta ett sätt att bli konkurrenskraftiga. Och hur blir vi det? Jo, genom att minska fossilberoendet,” säger Oskar.
Om minskat beroende är vägen till konkurrenskraft blir politikens uppgift att göra vägen dit tydlig. För att företag och investerare ska våga satsa på innovationer som minskar det fossila beroendet behöver de ha tydliga klimatmål att förhålla sig till. EU:s handel med utsläppsrätter, EU ETS, är ett viktigt styrmedel för att åstadkomma detta.
”Politiken får inte vackla här, det kommer bara göra att alla investerare sitter och väntar,” förtydligar Oskar.
En tydlig riktning kan alltså bli startskottet för fler företag att våga satsa på innovationer som minskar beroendet. Det kan handla om elektrifierade industrilösningar, nya produktionssätt och samarbeten mellan energiaktörer och industri.
Europa har redan visat att det går att agera när energiförsörjningen pressas, men nästa steg kräver mer än snabb krishantering.
För Sverige blev 1970-talets oljekris en startpunkt för mer elektrifiering och nu står Europa inför nästa fas i samma utveckling. Med tydliga klimatmål och innovationer som minskar behovet av olja och gas kan fossilberoendet minska steg för steg.
”Vi brukar säga ’the direction is clear, the pace is not’. Att det är väldigt tydligt vart vi ska och det tror jag hela världen någonstans är överens om,” avslutar Oskar.
> Europas fossilberoende - vad krävs för att Sverige ska ta tillvara sitt försprång?
> Energi är mer än en klimatfråga - det handlar om Europas handlingsfrihet.
> Energiomställningen.