Mänsklighetens största maskin, elsystemet, som knyter samman hela kontinenter av producenter och konsumenter växer sig ännu större och tätare.
Efterfrågan på allt från transformatorer och ställverk till högspänningskablar ökar kraftigt. Det Internationella Energirådet (IEA) uppskattar att de globala investeringarna i nätinfrastruktur nådde nästan 400 miljarder dollar 2024, upp från lite över 300 miljarder dollar 2020. Detta vände en nedgång som började 2017 på grund av minskad efterfrågan i Kina. IEA förutspår att investeringarna kommer att stiga till cirka 600 miljarder dollar år 2030. Vad ligger bakom denna ökning?
En faktor är att fossila bränslen fasas ut ur elproduktionen. Ökad produktion av vind- och solkraft, ofta på avlägsna platser, kräver längre kraftledningar och investeringar i hårdvara och mjukvara för att hantera deras varierande produktion. I Storbritannien har regeringens mål att uppnå ett elsystem utan fossila utsläpp till 2030 lett till att nätoperatörer lämnat in investeringsförslag på nästan 100 miljarder dollar över 5 år. Även i USA, där den nya presidenten är skeptisk till klimatförändringar, förväntas investeringarna i förnybar energi ändå öka tack vare de sjunkande kostnaderna för sol- och vindkraft.
Elens ökande andel av energiförbrukningen är en annan kraft som driver investeringarna. IEA förutspår att efterfrågan på elektricitet, från både fossilfria och fossila källor, kommer att växa sex gånger snabbare än den totala efterfrågan på energi under det kommande decenniet. Detta beror på att elektricitet driver en växande andel av bilar, uppvärmningssystem i hemmen och industriella processer. Kalifornien kommer till exempel att behöva 50 miljarder dollar i uppgraderingar av eldistributionen till 2035 för att ladda sina elfordon.
Världens totala energibehov fortsätter också att öka, vilket är en tredje drivkraft bakom de stigande investeringarna i elinfrastruktur. Ekonomisk tillväxt och ökad användning av luftkonditionering driver upp efterfrågan i utvecklingsländer. Goldman Sachs uppskattar att Indiens nät kommer att kräva 100 miljarder dollar i investeringar mellan 2024 och 2032 när dess ekonomi växer. Rystad, en energikonsult, förutspår att de årliga nätinvesteringarna i Kina kommer att öka från cirka 100 miljarder dollar 2024 till mer än 150 miljarder dollar till 2030.
AI-investeringar från globala teknikföretag bidrar också till den ökade energiefterfrågan, vilket leder till ökad elförbrukning och investeringar. Vissa datacenter slukar lika mycket energi som ett kärnkraftverk genererar, vilket kräver att nätoperatörer uppgraderar transformatorer, kraftledningar och kontrollutrustning. För att rymma tillväxten av datacenter planerar Tokyo Electric, Japans största elbolag, att spendera mer än tre miljarder dollar på sin infrastruktur till 2027. Boomen i datacenter har också lett till att utvecklare spenderar mer på kylutrustning och annan kompletterande elektrisk utrustning.
En sista drivkraft bakom investeringsökningen är behovet att göra elnäten mer motståndskraftiga. Extrema väderhändelser, från dödliga stormar till rasande skogsbränder, blir allt vanligare och orsakade 2023 över 100 miljarder dollar i skador världen över. Endast cirka hälften av detta täcktes av försäkringar. I december gav USA:s energidepartement en lånegaranti på 15 miljarder dollar till PG&E, ett kaliforniskt elbolag som drabbats hårt av skogsbränder de senaste åren, för att hjälpa det att investera i att göra sitt nät mer robust. I stora delar av den rika världen är elnäten gamla och slitna. I Europa är infrastrukturen i genomsnitt över 40 år gammal. "Elnäten byggdes inte för motståndskraft utan för överföring," säger Christian Bruch på Siemens Energy.
När investeringarna i nätinfrastruktur har ökat har flaskhalsar uppstått i leveranskedjan. Energikonsulten Wood Mackenzie uppskattar att en global brist på transformatorer har fått priserna att stiga med 60–80 % sedan 2020. Samtidigt har väntetiderna tredubblats och kan nu vara fem år eller längre. Detta har både drivit upp kostnaderna och sporrat leverantörer till innovation.
Och investeringarna ser inte ut att sakta ner. Nätoperatörerna fortsätter att kämpa med ökande elförbrukning, en energimix i förändring, åldrande infrastruktur och de allt mer extrema väderförhållandena.
Källa: The Economist - A new electricity supercycle is under way