Ett väderfenomen i Stilla havet, ett band av kall luft kring Nordpolen och gasleveranser genom Hormuzsundet. När vintern närmar sig påverkas elpriset i Norden av krafter långt bortom våra gränser.
Utgångsläget inför vintern är känt: den hydrologiska balansen i Norden är låg, kärnkraften har haft förseningar och Europas gaslager är inte så fyllda som man hade hoppats. När marginalerna är små får vädret större betydelse för elpriset.
– När den hydrologiska nivån är lägre har vi mindre möjlighet att koppla bort oss från energichocker, oavsett var de kommer ifrån, säger Vanja Dillén Savcic.
Hon är portföljförvaltare på Vattenfall och gästade nyligen Energy Plaza podcast, där Nordens vattenmagasin liknades vid en vattensäng och Europas gaslager vid en luftmadrass. Båda fungerar som krockkuddar när priserna stiger, men i år är de lite svajiga.
Inför vintern har mycket handlat om El Niño, ett väderfenomen där ytvattnet i Stilla havet blir ovanligt varmt. I år är det extra kraftigt, en så kallad Super-El Niño, och förhoppningen var att det skulle ge mer regn och snö i Norden.
– Vi hade höga förväntningar på att en Super-El Niño skulle ge mer nederbörd, men det har vi inte sett hittills, säger hon.
I stället tror meteorologerna att polarvirveln kan bli starkare. När den är stark och stabil stannar kylan oftare i norr, och mildare västliga vindar tar över. El Niño kan bidra till det genom att förstärka vindarna kring ekvatorn.
Prognoserna gäller främst november och december, och hur resten av vintern blir är svårare att säga. Om kylan ändå kommer blir elen dyrare, vilket märktes nyligen när kallare prognoser fick priserna att stiga kraftigt. Samtidigt använder Europa mindre gas än före energikrisen, så en kall start behöver inte bli lika dramatisk som då.
Ett förändrat klimat gör det också svårare att läsa vädret, eftersom prognoserna bygger på hur det har sett ut tidigare. Marknaden har därför jämfört med 2018 och 2023, två år med starka El Niño. Båda åren förbättrades den hydrologiska balansen mot slutet av året, men förbättringen kom tidigare än i år.
– Meteorologerna kan inte säga att en Super-El Niño ger ett visst väder i Norden, tillägger Vanja Dillén Savcic.
På terminsmarknaden, där el handlas för leverans längre fram i tiden, har stämningen varit nervös sedan slutet av augusti. Blötare prognoser under hösten lättade något på trycket, men oron flyttas hela tiden framåt. Spotpriset, alltså priset på el som levereras nästa dygn, har dessutom legat betydligt högre i år än under åren efter energikrisen. Samtidigt slår varje ny väderprognos snabbt igenom i priserna, både uppåt och nedåt.
Oron gäller också nästa vinter, eftersom låga gaslager efter den här vintern kan bli svåra att fylla igen. Osäkerheten kring Hormuzsundet, en viktig transportled för flytande naturgas, gör inte saken lättare. Även obalanskostnaderna har stigit, vilket gör det dyrare att hantera snabba väderomslag.
Trots osäkerheten finns det skäl att tro att nästa år blir bättre. Det är ovanligt med så låg hydrologisk balans två år i rad, och kärnkraften väntas bli mer tillgänglig. I Finland har till exempel Olkiluoto 3 inget planerat underhållsstopp nästa år. Även i Europa var förutsättningarna ovanliga i år, med flera värmeböljor som begränsade både fransk kärnkraft och vattenkraft, något som inte behöver upprepas.
– Det kan vara lite tajt här och nu, men det finns mycket som kan bli bättre under nästa år, säger Vanja Dillén Savcic.
Fram till dess är det vädret som marknaden följer allra närmast, från Stilla havet till Nordpolen.
> Podcast: Energiläget inför vintern
> Karlshamnsverket blir Sveriges elreserv i vinter
> Därför hänger Sveriges elmarknad ihop med Europa