Världens första storskaliga CCS-anläggning inom cementindustrin förbereds i Norge | Energy Plaza

Heidelberg Materials omtalade CCS-anläggning för koldioxidinfångning vid cementfabriken i norska Brevik har nu nått mekaniskt slutförande. Årligen kommer 400 000 ton koldioxid att fångas in och projektet är ett viktigt steg på vägen inför företagets storsatsning i Slite på Gotland. Där ska cementfabriken nå bortom nettonollutsläpp år 2030 genom en fyra gånger så stor CCS-anläggning. 

– Med CCS-satsningen i Brevik når vi en historisk milstolpe. Fabriken i Brevik är den första i världen som kommer att producera cement med CCS i industriell skala. Heidelberg Materials satsning visar att det går att ställa om cementindustrin i stor skala, säger Karin Comstedt Webb, vice vd Heidelberg Materials Sverige och ansvarig för ESG i norra Europa.

> Läs mer om Brevik CCS: World's first CO₂-capture facility in the cement industry

Att ställa om just cementindustrin är särskilt viktigt, berättar hon:

– Cement är bindemedlet i betong, samhällets mest använda och robusta byggmaterial. Får vi bort de stora koldioxidutsläppen som uppstår vid cementtillverkning är det ett betydande bidrag till att nå klimatmålen.

Omställningsarbetet pågår på flera plan. Fossila bränslen fasas ut till förmån för alternativa och biogena bränslen. De största utsläppen är processutsläpp som frigörs när kalkstenen, som cement främst består av, hettas upp.  

– Vi ser idag en spännande utveckling av alternativa material till kalksten, som vulkanisk aska och slagg, som kan minska processutsläppen. Men för att nå hela vägen till nettonoll, och även uppnå negativa utsläpp, behövs koldioxidinfångning.

Hur stor betydelse har era nuvarande satsningar på CCS för klimatomställningen?

– Mycket stor, större än vad folk i allmänhet kanske tror. När Slitefabrikens koldioxidutsläpp på upp emot 1,8 miljoner ton fångas in varje år, minskar Sveriges koldioxidutsläpp med 4 procent! CCS-satsningen är en viktig nyckel för att vi ska klara de svenska och europeiska klimatmålen och för att hela byggsektorn ska kunna ställa om, säger Karin Comstedt Webb.

Koldioxid avskiljs från rökgaserna, fångas in och lagras geologiskt under havsbotten

I fyra år har Heidelberg Materials arbetat med att bygga den nya CCS-anläggningen vid cementfabriken i Brevik, några mil söder om Oslo. Anläggningen har integrerats med den befintliga fabriken under pågående drift och är nu redo för test inför driftsättningen 2025, berättar Karin Comstedt Webb:

– Allt är nu på plats. Både själva anläggningen för infångning av koldioxid och värdekedjan för transport och lagring av koldioxid. Och intresset är redan stort för vår nya produkt, CCS-cementet evoZero®, som gör det möjligt att bygga med betong med noll nettoutsläpp.

I Brevik har Heidelberg Materials valt att använda sig av aminteknik för att avskilja koldioxiden från övrig gas och vattenånga som bildas vid tillverkningen av cement.

– Rökgaserna får stiga genom en aminlösning, som fångar upp koldioxiden. Vätskeblandningen pumpas sedan vidare till en cylinder som kan liknas vid en stor vattenkokare där koldioxiden separeras från aminerna. Därefter kyls och komprimeras koldioxidgasen under högt tryck till vätska som mellanlagras i tankar inför transport, förklarar Karin Comstedt Webb.

Den infångade koldioxiden fraktas sedan till en mellanlagringsstation i Øygarden, utanför Bergen i Norge, för att där efter pumpas ner till permanenta geologiska lagringsplatser under havsbotten i Nordsjön.

Det sistnämnda sköts av konsortiet Northern Lights, som liksom Brevik CCS ingår i norska statens satsning Longship, som syftar till att skapa och utveckla Europas första kompletta värdekedja för infångning och lagring av koldioxid.

Cementfabriken i Slite är nästa steg

Lärdomarna från Brevik CCS används som sagt till att utveckla en drygt fyra gånger så stor CCS-anläggning vid cementfabriken i Slite på Gotland. Slitefabriken producerar idag omkring tre fjärdedelar av cementbehovet i Sverige. Med start 2030 är målet att Slite CCS ska fånga in fabrikens samlade fossila och biogena koldioxidutsläpp.

Energimyndigheten beviljade nyligen CCS-projektet i Slite ett stöd på 238 miljoner kronor för att förbereda och utveckla de tekniska, kommersiella och logistiska lösningar som krävs. Ett investeringsbeslut planeras att tas 2026.

Vilka är de största utmaningarna för Slite CCS?

– Att nödvändiga tillstånd och finansiering kommer på plats i tid, och inte minst elförsörjningen. Klimatomställningen av Slitefabriken är helt beroende av att elnätet uppgraderas i god tid innan 2030 för att säkerställa tillräcklig tillgång till el och effekt. Fabrikens effektbehov kommer öka från dagens 45 MW till 250 MW och det är därför avgörande att arbetet med att driftsätta de två nya kraftledningskablarna från fastlandet till Gotland håller tidslinjen till 2030, säger Karin Comstedt Webb.

> Läs mer om Slite CCS: 4 % av Sveriges koldioxidutsläpp ska puts väck

Både fabriken i Brevik och Slite är idag kunder hos Vattenfall.

– Vi har ett gott och konstruktivt samarbete med Vattenfall då vi upphandlar el med minimal klimatbelastning och gemensamt kan verka för bättre effektbalans i nätet.