Varför importerar Sverige el trots överskott?

Sverige producerar ofta mer el än vi använder och är en av Europas största exportörer. Ändå finns det stunder då vi importerar el från grannländerna. Hur hänger det ihop? Förklaringen finns i samspelet mellan produktion, efterfrågan, priser och vårt elnät. 

Ett sammankopplat elsystem

Det svenska elsystemet är nära integrerat med våra grannländers. Via elnät över nationsgränser kan vi både exportera och importera el i realtid. När produktionen i Sverige är hög och efterfrågan låg skickas överskottet vidare, vilket gör oss till en nettoexportör under större delen av året.

Men när situationen är den motsatta, till exempel under kalla vinterdagar med hög förbrukning, kan import bli avgörande. Då är det inte överskottet i sig som räknas, utan balansen mellan produktion, kapacitet och förbrukning i varje ögonblick. 

Elbalansen i praktiken

Under 2024 exporterade Sverige rekordmycket el, totalt omkring 33 terawattimmar. Trots det fanns perioder när importen översteg exporten. Av årets 8 784 timmar var det 154 timmar då Sverige nettoimporterade el – motsvarande strax över en procent av tiden. Importen var som störst under januari, när kylan drev upp elanvändningen och efterfrågan tillfälligt översteg produktionen.

Det visar att export och import inte är motsatser, utan två sidor av samma mynt. För att hålla elsystemet i balans krävs elflöden åt båda håll – beroende på tidpunkt, kapacitet och var i landet elen behövs.

> Mer elstatistik hos Svenska Kraftnät.

Varför import vid överskott?

Att Sverige ibland importerar el trots ett överskott kan förklaras av flera faktorer: 

• Marknadslogiken styrs av priset 
  Elen handlas på en avreglerad europeisk marknad där tillgång och efterfrågan avgör priset varje timme. Det gör att el kan exporteras från Sverige samtidigt som vi importerar från ett annat land, beroende på var elen just då är billigast eller mest tillgänglig.
  
  
• Olika elområden ger överskott i norr och brist i söder 
  Sverige är indelat i fyra elområden. Stora mängder el produceras i norr, men elanvändningen är högre i söder. När överföringskapaciteten mellan områdena inte räcker till kan södra Sverige behöva importera el, även om det finns gott om produktion längre norrut.
  
  
• El kan inte lagras och kräver balans i realtid 
  Elen som produceras måste förbrukas i samma ögonblick. Eftersom lagringsmöjligheterna ännu är begränsade blir handeln med grannländer ett sätt att snabbt jämna ut variationer i produktion och efterfrågan, både i Sverige och i det europeiska systemet. 

Växande behov av import

Svenska kraftnäts kraftbalansrapporter visar att Sverige redan idag är beroende av import under de mest ansträngda timmarna på vintern. Prognoserna pekar på att detta beroende kommer att bestå de kommande åren, eftersom elanvändningen väntas öka snabbare än den planerbara produktionen. Utvecklingen drivs dels av elektrifieringen av industri och transporter, dels av att en växande andel av elen kommer från väderberoende kraftslag som vind och sol.

Det gör elsystemet mer varierande och ökar behovet av flexibilitet – genom lagring, smarta nät och styrbar produktion. I ett sådant system blir utbytet med grannländerna en allt viktigare del av försörjningstryggheten.

> Läs Svenska Kraftnäts rapport Kraftbalansen på den svenska elmarknaden från 2024 här.

Vad betyder det för framtiden? 

Att Sverige importerar el trots stora överskott är inte en motsägelse, utan en del av hur ett modernt, sammankopplat elsystem fungerar. Handel över gränserna bidrar både till lägre priser och högre leveranssäkerhet. 

Framåt kommer samarbetet med våra grannländer bli ännu mer betydelsefullt. Med ökande elanvändning och en större andel väderberoende produktion behöver Sverige både bygga ut sin egen kapacitet och förlita sig på elutbyte. Det är en förutsättning för att klara elektrifieringen och målet om ett hållbart och robust energisystem.