De nordiska vattenmagasinen har sjunkit till en nivå som inte setts på årtionden. Situationen påverkar direkt den svenska elmarknaden, som i hög grad är beroende av nordisk vattenkraft och överföringsförbindelser.
Det nordiska vattentillståndet har sjunkit till den lägsta nivån på tio år. Eftersom en stor del av den nordiska elproduktionen bygger på vattenkraft, innebär den svaga hydrologiska balansen att systemets ”buffert” är betydligt mindre än normalt. I dagsläget uppgår vattenunderskottet till cirka –27 TWh.
Sverige är beroende av vattenkraften i Norge och norra Sverige. När vattenmagasinen är låga minskar flexibiliteten i hela det nordiska elsystemet, och då stiger ofta priserna snabbare än vanligt. Även prisvariationerna tenderar att öka när vattenkraftens reglerförmåga krymper.
Enligt energimarknadsanalytiker är situationen resultatet av flera faktorer:
- Långvarig nederbördsbrist i vattenkraftsområdena
- Små snölager i fjällområdena
- Hög avdunstning under den gångna säsongen
- Kallt och vindstilla väder i början av året, vilket ökade behovet av vattenkraft när efterfrågan steg och vinden uteblev
Även klimatförändringens ökade vädervariationer bidrar och riskerar enligt experter att göra låga vattencykler till ett mer återkommande mönster, snarare än enstaka extrema år.
Om svaga vattenår blir vanligare kan vattenrisken förändras från att vara ett ”undantag” till att bli en bestående del av prissättningen på den nordiska elmarknaden. Det kan i sin tur öka den långsiktiga prisriskpremien – något som påverkar både företag och konsumenter i Sverige.