Blogg | Vattenfall

Mellanösternkonflikten passerar 100 dagar – så påverkas energimarknaden

Skriven av Redaktionen | 2026-jun-24 06:38:56

I över 100 dagar har konflikten i Mellanöstern satt avtryck på energimarknaden. I centrum står Hormuzsundet, en av världens viktigaste transportleder för olja och flytande naturgas, som varit stängd under stora delar av konflikten. Men enligt Markus Skönby, analytiker på Vattenfall, har utvecklingen hittills inte följt den initiala konsensusvyn. 

– Det har definitivt inte varit den prisrusning som den initiala konsensusbilden pekade mot. Priserna är högre än före kriget, men marknaden har varit ganska avvaktande sedan den officiella vapenvilan i april, säger han. 

Den senaste veckan har nyhetsflödet varit särskilt intensivt. Här sammanfattar vi utvecklingen och vad den betyder för marknaden just nu. 

Detta har hänt:

  • Den 8 april inleddes en vapenvila mellan USA och Iran.
  • Vapenvilan upphör den 8 juni med nya attacker mellan Iran och Israel.
  • Den 9 juni uppges en amerikansk helikopter ha skjutits ned över Hormuzsundet. I anslutning till detta uppger USA att motattacker skett i självförsvar mot Iran.
  • Den 10 juni gör Donald Trump ett uttalande om att USA överväger ytterligare en attack mot Iran om ingen överenskommelse kan nås. Efter bara några timmar tvärvänder Trump och uppger att de planerade attackerna ställts in.
  • Den 11 juni ger Trump beskedet att ett avtal med Iran kommer att skrivas under till helgen. Detta bekräftas dock inte från Iran.
  • Den 14 juni enas USA och Iran om ett avtal. Avtalet förväntas undertecknas i Schweiz fredagen den 19 juni.
  • Den 22 juni uppger Donald Trump att Hormuzsundet är ”helt öppet”. Samtidigt rapporterar Reuters att USA och Iran har enats om en kommunikationslinje kring fartygspassager genom sundet.

Hormuzsundet spelar en fortsatt nyckelroll

Omkring 20 procent av världens LNG och nästan 30 procent av den sjöburna oljeexporten passerar genom Hormuzsundet. När konflikten inleddes och leveranserna hotades var den initiala oron från analytiker att priserna på olja och naturgas skulle öka kraftigt efter bara några veckor. Men hittills har marknaden varit relativt stabil.

– Priserna är visserligen högre än före kriget, men sedan vapenvilan den 7 april har marknaden snarare varit ganska avvaktande, förtydligar Markus.

Kina har skapat efterfrågeflexibilitet

En förklaring till att marknaden varit mer flexibel än väntat hittar vi i Asien, närmare bestämt i Kina. Landet är en av världens största importörer av både olja och LNG, i synnerhet via Hormuzsundet.

– Under våren har Kina dragit ned stora mängder konsumtion när det kommer till både olja och gas. Det har skapat en efterfrågeflexibilitet som kanske inte modellerades i början av kriget, förklarar Markus.

Att en så stor aktör förändrar sitt konsumtionsmönster har skapat större flexibilitet på olje- och gasmarknaden och frigjort volymer för andra köpare. För Europa har detta varit särskilt viktigt, eftersom konkurrensen med asiatiska köpare har ökat i takt med att importen av rysk gas har minskat. Hade Kinas efterfrågan varit högre hade prisbilden sannolikt blivit mer ansträngd.

Begränsad påverkan på Sverige

För Sverige är den direkta påverkan från gaspriserna mindre än i många andra europeiska länder. Naturgas har en begränsad roll i svensk elproduktion, som till stor del bygger på vattenkraft, kärnkraft och vindkraft.

Samtidigt gjorde årets nordiska utgångsläge marknaden mer känslig. Efter en kall och torr start på året var elpriserna höga och den hydrologiska balansen ansträngd. När konflikten bröt ut hade Norden därför sämre lokala förutsättningar än normalt, vilket gjorde det svårare att avgränsa sig från kontinentala prisnivåer.

Sedan dess har väderläget i Norden varit mer gynnsamt och bidragit till att stärka den hydrologiska balansen.

– Om vi pratar framtida elpriser har vädret i Norden varit gynnsamt. Det har gjort att marknaden snarare har gått sidledes, lite upp och lite ned, men utan någon tydlig riktning, säger Markus.

Marknaden följer Trumpnarrativet

Den senaste veckan har nyhetsflödet varit intensivt. Markus beskriver att marknaden lider av ett slags ”headline fatigue”, där det är svårt att parera alla nyhetsuppdateringar. Samtidigt har de senaste beskeden från Donald Trump fått tydligt genomslag på oljemarknaden.

– Marknaden har verkligen rört sig utifrån hans narrativ de senaste dygnen. Bara efter att det första beskedet om ett eventuellt fredsavtal kom gick oljepriset ned med ungefär 7–8 dollar per fat, berättar Markus.

Fredsavtal kan öppna Hormuzsundet igen

Under helgen kom beskedet att USA och Iran enats om ett fredsavtal. Enligt uppgifterna innebär avtalet att militära operationer ska upphöra samt att Hormuzsundet väntas öppnas igen.

För energimarknaden är beskedet positivt; om avtalet håller väntas trafiken genom Hormuzsundet öka successivt. Samtidigt är alla detaljer i avtalet ännu inte kända.

Reaktionen från marknaden var omedelbar, framför allt på oljesidan. För gas- och elpriser har rörelsen däremot varit mer begränsad.

– På oljemarknaden finns tydliga tendenser till att marknaden är mindre stressad, där priset på olja just nu ligger på de lägsta nivåerna sedan innan kriget bröt ut. När det kommer till gaspriserna har vi dock en bit kvar att gå, säger Markus.

Den 22 juni uppgav Donald Trump att Hormuzsundet är ”helt öppet”. Samtidigt rapporterade Reuters att USA och Iran har kommit överens om en kommunikationslinje för fartygspassager genom sundet, med syfte att undvika och lösa eventuella konflikter kring passagen.

Gillade du detta? Då kanske du också är intresserad av:

> Konflikten i Mellanöster får Europas gaspriser att rusa. 
> Elpriser närmar sig nivåerna från krisåret 2022 - vädret avgör nästa steg.
> Energiomställningen i Sverige.