AI:s energibehov ökar snabbt och datacenter väntas använda allt mer el de kommande åren. Samtidigt pekar analyser på att tekniken kan bidra till större utsläppsminskningar än den klimatpåverkan den själv orsakar.
I ett nytt videoavsnitt av Energy Plaza diskuterar Johanna Häägg och Jens Berggren varför AI varken är ett klimathot eller en lösning i sig. Avgörande blir hur tekniken används, vilket energisystem den drivs av och vilka krav som ställs.
AI är en av de snabbast växande teknikerna just nu och elanvändningen ökar i samma takt. Prognoser visar att energianvändningen kopplad till AI och datacenter kan fördubblas de kommande åren.
Bakom utvecklingen finns framför allt de avancerade chip som krävs för att träna och driva AI-modeller. Själva träningen av modellerna är särskilt energikrävande, medan en enskild fråga till en AI-tjänst kräver betydligt mindre resurser. Men när användningen sker i stor skala blir den samlade påverkan ändå betydande.
Det viktiga är att förstå datacenters påverkan i systemperspektivet och inte bara titta på enskilda delar i AI användningen, här finns stor positiv potential om vi etablera och bygger datacentren smart. säger Johanna Häägg.
Klimatpåverkan handlar dock inte bara om mängden energi som används. Minst lika viktigt är vilken el som driver systemen.
När datacenter byggs ut blir lokaliseringen en central fråga. Sveriges elproduktion är nästan helt fossilfri, vilket innebär betydligt lägre utsläpp än i många andra europeiska länder.
– Här i Sverige har vi väldigt låga utsläpp kopplade till elproduktionen. I Tyskland är klimatavtrycket från elmixen 60 gånger högre, säger Johanna Häägg.
Samma AI-tjänst kan därför ge helt olika klimatpåverkan beroende på var den körs. Platsen påverkar också hur datacenter kyls. AI-system genererar stora mängder värme och i många anläggningar används vatten för kylning. I kallare klimat, som det svenska, går det i större utsträckning att använda luftkylning vilket minskar elanvändningen
Samtidigt handlar AI om mer än datacenter och energiförbrukning. Tekniken används redan för att optimera energianvändningen i byggnader, effektivisera transporter och analysera stora mängder data i energisystemen.
Inom eldistribution kan AI bidra till att balansera produktion och användning av elnäten mer effektivt, något som blir allt viktigare när andelen väderberoende elproduktion ökar.
– Det finns väldigt storpotential att använda befintligt elnät smartare, säger Johanna Häägg.
En rapport från International Energy Agency (IEA) pekar på att tekniken kan ge betydligt större klimatnytta än den belastning den själv orsakar. Även i scenarier där energianvändningen växer snabbt bedömer IEA att effektiviseringarna kan ge ungefär tre gånger större klimatnytta än utsläppen från tekniken.
Det handlar framför allt om effektiviseringar inom energisystem, transporter och byggnader , sektorer som står för stora delar av dagens utsläpp.
Om AI ska bidra till utsläppsminskningar räcker det inte med teknisk utveckling. Det krävs också insyn i hur tjänsterna fungerar och vilka resurser de använder. Transparensen kring AI-tjänsternas energianvändning är fortfarande begränsad, vilket gör det svårt att jämföra lösningar, förstå vilka val som faktiskt minskar utsläppen och ställa tydliga krav på både AI-leverantörer och datacenter.
AI är varken en universallösning eller ett problem i sig. Hur stor klimatpåverkan tekniken får avgörs i hög grad av hur den används, vilket energisystem den drivs av och vilka krav som ställs på utvecklingen.
Vill du fördjupa dig i resonemangen? Se hela samtalet mellan Johanna Häägg och Jens Berggren i videoavsnittet på Energy Plaza.