Klimatpåverkande utsläpp

Utsläppshantering är en viktig fråga för företag och organisationer eftersom det bidrar till att skydda miljön, bekämpa klimatförändringar och uppfylla lagkrav, samtidigt som det kan ge ekonomiska fördelar och förbättra företagets rykte.

Utsläppshantering innebär att företag och organisationer övervakar, kontrollerar och minskar utsläppen av skadliga ämnen och gaser från deras verksamheter. Det kan innefatta utsläpp av växthusgaser som exempelvis koldioxid (CO2).  

Här presenteras en förenklad översikt över klimatpåverkande utsläpp, inklusive Scope 1, 2 och 3. Detta ger dig en grund att utgå ifrån i ditt fortsatta arbete med att reducera företagets utsläpp.

Kapitel 1

Kom igång med företagets utsläppshantering

För att börja arbeta med utsläppshantering kan företag följa några grundläggande steg:

  1. Förstå företagets utsläpp: Börja med att kartlägga och analysera företagets nuvarande utsläppsnivåer. Detta innebär att samla in data om energiförbrukning, produktionsprocesser och transporter. Det kan vara användbart att använda verktyg som en koldioxidfotavtryckskalkylator för att kvantifiera företagets växthusgasutsläpp.
  2. Identifiera utsläppsminskande möjligheter:  Genomgå företagets verksamhet för att identifiera områden där utsläpp kan minskas. Det kan handla om att förbättra energieffektiviteten i byggnader och produktionsanläggningar, optimera logistik och transporter, eller investera i fossilfri energi.
  3. Granska företagets inköp av produkter och tjänster: En betydande andel av ett företags utsläpp kommer från de produkter och tjänster som de köper in. Utvärdera noggrant vilken klimatpåverkan era leverantörers processer har för att kunna fatta välgrundade beslut angående leverantörer.
  4. Fastställa mål och strategi: Etablera konkreta, mätbara och realistiska mål för att minska företagets utsläpp. Utveckla en strategi som beskriver hur dessa mål ska uppnås och integrera den i företagets övergripande affärsplan.
  5. Implementera åtgärder: Genomför de identifierade åtgärderna för att minska utsläppen. Detta kan innebära att säkerställa fossilfria  energikällor, förbättra avfallshantering och återvinning, och se över företagets fordonsflotta.
  6. Kommunicera och engagera: Informera och involvera alla intressenter, inklusive anställda, kunder, leverantörer och investerare, om företagets utsläppshantering och dess fördelar. Detta kan hjälpa till att skapa intern och extern medvetenhet och stöd för initiativen.
  7. Övervaka och utvärdera: Regelbundet övervaka och utvärdera företagets framsteg mot att uppnå sina utsläppsminskningsmål. Använd insamlad data för att identifiera ytterligare förbättringsområden och justera strategin vid behov.
  8. Rapportera och verifiera: Dokumentera och rapportera företagets utsläppsminskningar på ett transparent och trovärdigt sätt. Att genomgå en oberoende verifiering av företagets utsläppsdata kan bidra till att stärka förtroendet för dess klimat- och miljöprestanda.

New call-to-action

Medium Screen 72 DPI-Vattenfall_Distribution_Biodiversity_40897 (1)

Kapitel 2

Vad är scope 1, 2 och 3?

Scope 1, 2 och 3 har blivit standardklassificeringar för att identifiera utsläppskällor och är termer som används för att kategorisera utsläpp från företag och organisationer enligt deras källor och aktiviteter (Förstå skillnaden mellan Scope 1, 2 och 3). De används ofta inom ramen för företagets växthusgasrapportering och hjälper till att identifiera var utsläppen kommer ifrån och hur man kan minska dem. Detta system är en del av GHG-protokollet, eller Greenhouse Gas Protocol, som är en internationellt accepterad standard för hur företag och organisationer ska mäta och rapportera sina växthusgasutsläpp.

Scope 1-utsläpp: Direkta utsläpp

Scope 1-utsläpp är de direkta utsläpp av växthusgaser som kommer från företagets kontrollerade källor. Detta inkluderar utsläpp från förbränning av fossila bränslen i företagets anläggningar, fordon och annan utrustning. Exempel på Scope 1-utsläpp inkluderar förbränning av naturgas för uppvärmning och utsläpp från företagets egna fordon.

Scope 2-utsläpp: Indirekta utsläpp

Scope 2-utsläpp är de indirekta växthusgasutsläpp som kommer från företagets förbrukning av köpt elektricitet, värme, kyla och ånga. Dessa utsläpp genereras vid produktionen av den energi som sedan används av företaget. Att minska Scope 2-utsläpp innebär vanligtvis att förbättra energieffektiviteten och att övergå till att köpa energi från fossilfria källor.
För att kvantifiera och rapportera Scope 2-utsläpp finns det två metoder: location-based och market-based.

  • Location-based: Denna metod handlar om att man räknar ut företagets utsläpp baserat på var företaget använder sin energi. För att göra det tar man fram ett genomsnitt på hur mycket utsläpp olika energikällor skapar i det området. Så om företaget är stationerat i ett område där det finns mycket kolkraft, så kommer deras genomsnittliga utsläpp att vara högre än om de var i ett område där större andel energi kommer från vindkraft. Location-based-beräkningen tar inte hänsyn till eventuella specifika avtal som företaget kan ha för att köpa fossilfri energi eller andra lågutsläppsalternativ.
  • Market-based: Denna metod tar hänsyn till företagets specifika avtal och val när det gäller inköp av energi, inklusive fossilfri energi och andra lågutsläppsalternativ. Det innebär att man ser på hur mycket utsläpp som skapas från den specifika energin som företaget köper, vilket framgår i deras energikontrakt och certifikat, som till exempel garantier för att energin kommer från fossilfria källor.

Båda metoderna för att beräkna Scope 2-utsläpp kan användas för att hjälpa företag att förstå deras klimatpåverkan, identifiera möjligheter att minska utsläppen och fatta informerade beslut om investeringar i energieffektivitet och fossilfria energikällor.

Scope 3-utsläpp: Indirekta utsläpp från verksamhetens hela livscykel

Scope 3-utsläpp omfattar alla indirekta växthusgasutsläpp som uppstår i företagets värdekedja, men som inte kontrolleras direkt av företaget. De är oftast mer komplexa att hantera jämfört med Scope 1 och 2, eftersom de involverar en rad olika aktörer och processer. Scope 3-utsläpp kan delas in i två huvudkategorier: upstream och downstream.

  • Upstream-utsläpp är de växthusgasutsläpp som kommer från aktiviteter före företagets egen verksamhet, det vill säga från källor längre upp i värdekedjan. Detta inkluderar utsläpp från utvinning och produktion av råmaterial som används i företagets produkter eller tjänster, tillverkning och bearbetning av råmaterial till halvfabrikat eller färdiga produkter, och transport och distribution av råmaterial och produkter till företaget. Avfallshantering för företagets produktionsavfall ingår också i denna kategori . Även utsläpp från affärsresor och pendling för företagets anställda ingår i denna kategori.  
  • Downstream-utsläpp är de växthusgasutsläpp som kommer från aktiviteter efter att företaget har levererat sina produkter eller tjänster, det vill säga från källor längre ned i värdekedjan. Detta omfattar utsläpp från transport och distribution av företagets färdiga produkter till kunderna, användningen av företagets produkter och tjänster av slutkunder (t.ex. bränsleförbrukning av fordon eller energiförbrukning av hushållsapparater), och avfallshantering och återvinning av företagets produkter när de når slutet av sin livscykel.   
5TIPS_NHB

Kapitel 3

Verktyg och guider för att underlätta arbete med Scope 1, 2 och 3

Det finns flera verktyg och resurser som företag kan använda sig av i sitt arbete med scope 1, 2 och 3. Här är några exempel:

  1. GHG-protokollet: Greenhouse Gas Protocol (GHG-protokollet) är en standard för att mäta och rapportera utsläpp av växthusgaser som är utvecklad av World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD). GHG-protokollet erbjuder riktlinjer för hur man kan mäta, rapportera och verifiera utsläppen av växthusgaser i alla tre scopen.
  2. Life Cycle Assessment (LCA): LCA är en metod för att bedöma miljöpåverkan av en produkt eller tjänst från vagga till grav. LCA kan hjälpa företag att identifiera de största utsläppskällorna i hela produktlivscykeln, från råvaror till avfallshantering, och därmed ta steg för att minska utsläppen.
    New call-to-action
  3. EPD, eller Environmental Product Declaration: En standardiserad och verifierad metod för att kommunicera en produkts eller tjänsts miljöpåverkan under dess livscykel. Detta inkluderar information om produkten eller tjänstens utsläpp av växthusgaser, vilket gör det lättare att rapportera dessa utsläpp.
    EPD-märkta produkter och tjänster kan underlätta arbetet med Scopen på följande sätt:
    Transparens: EPD ger detaljerad information om produkter och tjänsters miljöpåverkan, vilket hjälper företag att identifiera de mest betydande källorna till utsläpp i deras värdekedja.
    Beslutsfattande: Genom att använda EPD kan företag jämföra miljöpåverkan från olika produkter, tjänster och leverantörer, vilket kan hjälpa dem att fatta mer hållbara inköpsbeslut.
    Rapportering: EPD kan användas för att kvantifiera utsläpp från inköp av varor och tjänster, vilket är en del av Scope 3-utsläpp. Detta gör det lättare för företag att sammanställa och rapportera sina Scope 3-utsläpp.
  4. Supply Chain Sustainability: Supply Chain Sustainability (SCS) är ett program som hjälper företag att bedöma och hantera miljö- och sociala risker i hela sin leverantörskedja. SCS kan hjälpa företag att identifiera leverantörer med högre koldioxidavtryck och hjälpa dem att ta steg för att minska sin miljöpåverkan.
  5. Carbon Footprint Calculator: En Carbon Footprint Calculator är ett verktyg som företag kan använda för att mäta sina totala koldioxidavtryck. Verktyget kan hjälpa företag att identifiera de största utsläppskällorna och ta steg för att minska sin miljöpåverkan.

Guide: Det fossilfria SME-företaget – Hållbart företagande

Webp.net-resizeimage (11) (1)-1

Kapitel 4

Utmaningar med scope 1, 2 och 3

Scope 1, 2 och 3 har varit väl definierade och etablerade inom hållbarhets- och miljöledningsområdet under en längre tid men det råder fortfarande utmaningar som företag kan stöta på när de arbetar med att mäta och minska sina utsläpp.
Några av de vanligaste utmaningarna är:

  1. Svårighet att fastställa gränser: Det kan vara svårt för företag att fastställa gränserna för sina Scopes-utsläpp, särskilt när det gäller Scope 3-utsläpp där företagen har mindre kontroll över sina leverantörers och kunders utsläpp.
  2. Datakvalitet: För att mäta och rapportera utsläpp måste företag lita på korrekta och tillförlitliga data. Det kan vara en utmaning att få tillgång till data av hög kvalité, särskilt när det gäller Scope 3-utsläpp.
  3. Komplexitet i värdekedjan: Scope 2 och 3-utsläpp kan vara komplexa och kräver att företag samarbetar med flera leverantörer och andra samarbetspartners för att förstå och hantera utsläppen.
  4. Uppföljning av utsläppsminskningar: Efter att ha implementerat åtgärder för att minska utsläppen kan det vara en utmaning att mäta och rapportera de faktiska minskningarna och säkerställa att de håller över tid.

Verifiering av utsläppsdata: Utmaningar och lösningar för företag

Att verifiera att utsläppsdata är korrekta och tillförlitliga är en viktig del av arbetet med att rapportera utsläpp inom Scope 1, 2 och 3. Det finns flera olika metoder som kan användas för att verifiera utsläppsdata.

  1. Intern revision: En intern revision kan utföras av en oberoende grupp inom organisationen för att säkerställa att utsläppsdata rapporteras korrekt och att företaget följer standarder och riktlinjer för rapportering.
  2. Extern revision: En extern revision kan utföras av en oberoende tredje part som kan verifiera att företagets utsläppsdata är korrekta och tillförlitliga. En extern revisor kan också kontrollera att företaget har implementerat åtgärder för att minska utsläppen och att företaget följer standarder och riktlinjer för rapportering.
  3. Certifiering: Företag kan certifiera sina utsläpp genom att använda en standard som verifierar att utsläppsdata är korrekta och tillförlitliga. Exempel på sådana standarder inkluderar ISO 14001 (miljöledningssystem), ISO 50001 (energiledningssystem), The Climate Registry (TCR) och EPD (environmental product declaration).
  4. Självdeklaration: Företag kan självdeklarera sina utsläpp genom att rapportera utsläppsdata och beskriva hur data har samlats in och beräknats.

Arbetet med scope 1, 2 och 3: Vad företag bör veta

Är det okej att göra antaganden vid arbetet med scope 1, 2 och 3?

För Scope 1-utsläpp är det vanligtvis inte nödvändigt att göra antaganden eftersom organisationen kan mäta dessa utsläpp direkt och har direkt kontroll över dem. När det gäller Scope 2- och Scope 3-utsläpp kan dock antaganden vara nödvändiga om det inte finns tillräckligt med tillgänglig data eller information. Men det är viktigt att antaganden görs på ett rimligt och konservativt sätt för att säkerställa att beräkningarna är så noggranna som möjligt och att de ger en korrekt bild av organisationens faktiska utsläppsnivåer.

Det är dock viktigt att notera att antaganden inte bör vara standardpraxis. Företag bör sträva efter att samla in och använda så mycket korrekt och tillförlitlig data som möjligt för att mäta och rapportera sina utsläpp. Ju mer exakta data som används, desto mer tillförlitlig blir rapporteringen av företagets utsläpp och desto mer exakt kan företaget identifiera och minska sina utsläpp.

När man gör antaganden är det viktigt att dokumentera dessa antaganden och beskriva vilken data som användes för att göra antagandet och hur det påverkar utsläppskalkylen.

Medium Screen 72 DPI-Vattendall_Nuclear_Forsmark_Exterior_2022_04 (1)

Kapitel 5

Vanliga frågor om scope 1, 2 och 3

Vad är scope 4?

World Resources Institute har introducerat ett nytt koncept kallat "Scope 4-utsläpp". Dessa utsläpp är de som undviks genom organisationens agerande eller organisationens försäljning av produkter och tjänster, ibland kallade för ”undvikna utsläpp” eller ”avoided emissions”. Ett exempel på Scope 4-utsläpp är om en organisation säljer en vara eller tjänst som gör att andra kan arbeta hemifrån istället för att resa till och från jobbet. Det finns ingen skyldighet att rapportera Scope 4-utsläpp och att göra det kräver ofta komplicerade antaganden om alternativ påverkan och avgränsningar. Däremot är det bra för en organisation att förstå den eventuella positiva påverkan som användningen av organisationens produkter kan ha på klimatet.  

Vad är  GHG ?

GHG-protokollet, eller Greenhouse Gas Protocol, är en internationellt erkänd standard för hur företag och organisationer ska mäta och rapportera sina växthusgasutsläpp. Den utvecklades gemensamt av World Resources Institute (WRI) och World Business Council for Sustainable Development (WBCSD) för att hjälpa företag kvantifiera och hantera sina utsläpp av växthusgaser.

Protokollet innehåller flera standarder och verktyg, men de mest kända är de som rör företagens växthusgasrapportering. Dessa inkluderar:

  • Företagsstandarden: Denna standard täcker Scopes 1 och 2, och ger krav på hur företag mäter utsläpp från egen verksamhet och från köpt energi.
  • Standarden för värdekedjan (Scope 3): Denna standard ger krav på hur företag mäter utsläpp från andra källor i deras värdekedja, som leverantörer och användning av de produkter de producerar.
  • Standarden för projekt: Denna standard ger vägledning om hur man kvantifierar effekterna av specifika projekt eller åtgärder som minskar utsläpp. 

Hur räknar man ut koldioxidutsläpp?

Beräkning av ett företags koldioxidutsläpp kan vara en komplicerad process och kräver tillgång till detaljerade data, men det behöver inte vara det. Generellt sett innebär det att identifiera alla relevanta källor till koldioxidutsläpp, kvantifiera mängden utsläpp från varje källa, och sedan summera dessa för att få totala utsläpp. Här är en generell steg-för-steg guide:

  • Identifiera källor: Dina utsläppskällor kommer att variera beroende på typ av verksamhet. Det kan inkludera allt från förbränning av fossila bränslen i fordon och byggnader, till processutsläpp i industriproduktion, till klimatpåverkan från företagets inköp av produkter och tjänster.
  • Samla data: För varje utsläppskälla behöver du data om hur mycket du använder av en viss resurs, eller hur mycket av en viss aktivitet du utför. Detta kan vara mängden bränsle du förbrukar, antalet kilometer dina fordon kör, mängden avfall du producerar, etc.
  • Använd emissionsfaktorer: För att omvandla dina data till koldioxidekvivalenter (CO2e) behöver du använda emissionsfaktorer. Dessa är vetenskapligt fastställda värden som representerar mängden utsläpp som genereras per enhet av en viss aktivitet eller resursanvändning. Emissionsfaktorer kan variera beroende på specifika förhållanden och är tillgängliga från flera källor, inklusive miljömyndigheter och internationella organisationer som FN:s klimatpanel (IPCC).
  • Beräkna utsläpp: Multiplicera dina användningsdata med de relevanta emissionsfaktorerna för att få dina utsläpp i CO2e. Summera sedan alla dessa värden för att få dina totala utsläpp.
  • Verifiera och rapportera: Det är viktigt att verifiera dina beräkningar för att säkerställa att de är korrekta och fullständiga. Du kan också behöva rapportera dina utsläpp till relevanta myndigheter, investerare, och andra intressenter.

Tänk på att detta bara är en grundläggande guide, och att exakta metoder kan variera beroende på specifika omständigheter och krav. 

Vad ingår i Scope 1?

Inom Scope 1 i GHG-protokollet ingår direkta utsläpp av växthusgaser som härrör från en organisations eller verksamhets egna källor och aktiviteter. Scope 1-utsläpp inkluderar följande kategorier:

  • Förbränning av fossila bränslen: Detta inkluderar utsläpp som uppstår vid förbränning av fossila bränslen som används inom organisationen. Det kan vara utsläpp från användning av olja, kol, naturgas eller diesel för uppvärmning, elproduktion eller transportändamål.
  • Processutsläpp: Detta omfattar utsläpp som uppstår som en del av specifika processer inom organisationens verksamhet. Exempel på processutsläpp kan vara utsläpp från kemiska reaktioner, utsläpp från industriella produktionsprocesser eller utsläpp från avfallsbehandling.
  • Fordon och transporter: Detta omfattar utsläpp från organisationens fordonsflotta och transporter relaterade till dess verksamhet. Det kan vara utsläpp från företagsbilar, lastbilareller andra transporter i fordon som företaget äger och som sker i samband med affärsverksamheten.

Vad ingår i Scope 2?

Scope 2 inom GHG-protokollet inkluderar utsläpp av växthusgaser som är direkt kopplade till en organisations eller verksamhets energianvändning. Det omfattar specifikt utsläpp som uppstår vid produktion av inköpt elektricitet, ånga, värme eller kyla som används av organisationen.

  • Utsläpp från inköpt elektricitet: Utsläppen som uppstår vid produktionen av den el som en organisation köper och använder. Det kan inkludera utsläpp från kolkraftverk, naturgasanläggningar eller andra energikällor.
  • Utsläpp från inköpt värme: Utsläppen som genereras vid produktionen av värme som köps in och används av en organisation. Det kan vara utsläpp från fjärrvärme eller värme producerad av olja eller gas.
  • Utsläpp från inköpt kyla: Utsläppen som kommer från produktionen av kyla eller kylningssystem som en organisation köper och använder. Det kan inkludera utsläpp från kylmaskiner, luftkonditioneringssystem eller kylteknik som drivs av olika energikällor. 

Vad ingår i Scope 3?

Inom Scope 3 i GHG-protokollet ingår indirekta utsläpp av växthusgaser som är relaterade till en organisations eller verksamhets värdekedja. Scope 3-utsläpp inkluderar följande kategorier:

  • Utsläpp från inköpta varor och tjänster (upstream): Detta inkluderar utsläpp som uppstår vid produktionen av de varor och tjänster som organisationen köper från sina leverantörer. Det kan omfatta utsläpp från råvaruutvinning, tillverkning, transport av produkter och avfallshantering.
  • Utsläpp från användning av sålda produkter (downstream): Detta omfattar utsläpp som uppstår när organisationens produkter används av kunder eller andra aktörer. Det kan inkludera utsläpp från bränsleförbränning, energianvändning eller avfallshantering relaterat till produkternas användning.
  • Utsläpp från transporter (upstream och downstream): Detta inkluderar utsläpp som uppstår vid transporter av varor och tjänster kopplade till organisationens verksamhet. Det kan vara utsläpp från transport av råvaror till produktionsanläggningar, distribution av färdiga produkter till kunder eller affärsresor och arbetspendling.
  • Utsläpp från avfallshantering: Detta omfattar utsläpp från hanteringen av avfall som genereras av organisationen. Det kan inkludera utsläpp från deponier, avfallshanteringssystem eller återvinning.
  • Utsläpp från investeringar: Detta inkluderar utsläpp som uppstår som en konsekvens av organisationens investeringar, till exempel i energiföretag eller industrier med höga utsläpp. 

Beräkning GHG Protocol eller ISO-standard?

För att räkna ut koldioxidutsläpp från ett företag används ofta GHG Protocol (Greenhouse Gas Protocol) eller ISO 14064-standard (från International Organization for Standardization).

GHG Protocol: Detta är den mest använda internationella standarden för att kvantifiera och rapportera växthusgasutsläpp. GHG Protocol tillhandahåller ramverk för att mäta utsläpp av växthusgaser och definierar Scope 1, 2 och 3 utsläpp. GHG Protocol används ofta som grund för nationella och regionala växthusgasprogram.

ISO 14064-standard: Denna standard ger ett internationellt godkänt ramverk för design, utveckling, hantering, rapportering och verifiering av växthusgasutsläppsrapporter. ISO 14064 är indelad i tre delar: ISO 14064-1 (organisationsnivå), ISO 14064-2 (projektnivå) och ISO 14064-3 (validering och verifiering).

Valet mellan dessa två metoder beror på företagets behov, resurser och vilka krav som finns från myndigheter eller andra intressenter. Det är värt att notera att dessa två standarder kan användas tillsammans och kompletterar varandra. GHG Protocol ger mer detaljerade riktlinjer för beräkning av växthusgasutsläpp, medan ISO 14064 ger riktlinjer för verifiering och validering av utsläppsdata. I många fall kommer företag att använda GHG Protocol för att beräkna sina utsläpp, och sedan följa ISO 14064 för att verifiera deras rapportering. 

Behöver du hjälp? Kontakta oss idag

Ladda ner fördjupning