Sverige och EU använder olika medel för att styra vilka energislag som ska driva elproduktionen. Skatterna och subventionerna måste hela tiden anpassas efter aktuella behov och omständigheter och exempelvis vätgas stöttas nu med flera biljoner av EU.
Nyligen investerade Vattenfall, tillsammans med staten och stålbolagen SSAB och LKAB, 1,4 miljarder kronor i projektet HYBRIT. Projektet ska på sikt ersätta kol med vätgas vid stålproduktion – en industri som står för tio procent av landets totala koldioxidutsläpp. Det är en massiv investering och det miljövänliga stålet förväntas efterfrågas, trots ett högre pris.
Certifikaten spelat ut sin rätt
Sedan 2003 är det dock elcertifikatsystemet, som har som målsättning att öka produktionen av förnybar el i Sverige och Norge, som har varit det allra mest betydelsefulla för utvecklingen på energimarknaden i Sverige. Det menar Mattias Wondollek, områdesansvarig för energisystem och marknad på forsknings- och kunskapsföretaget Energiforsk.
– Det var ingen tillfällighet att användning av biomassa ökade kraftigt i kraftvärmeverken efter att systemet infördes 2003, och ett par år senare även vindkraften. Nu har man dock uppnått målet med det systemet långt tidigare än förväntat och man kan säga att det systemet har spelat ut sin roll.
Kraftslagen som en gång behövde kraftiga subventioner för att byggas ut har nu blivit billigare och står på egna ben utan subventioner. Havsbaserad vindkraft och storskalig solkraft är dock två exempel där lönsamheten inte riktigt nått tillräckliga nivåer än för att klara sig själva.
Framöver tror Mattias Wondollek i stället att systemet för utsläppsrätter kommer spela en allt större roll – men inte i sin nuvarande form.
Reform för utsläppsrätter
– Det har skapats ett enormt överskott på utsläppsrätter men nu har det systemet modifierats, vilket har minskat överskottet och priserna har ökat kraftigt. Detta påverkar elpriset uppåt som i sin tur ger signal till ökade investeringar i ny elproduktion. Inom EU tittar man nu på att även inkludera fler sektorer som exempelvis sjöfarten med ambitionen att minska användandet av smutsig transport. Det blir ett alltmer internationellt heltäckande system som antagligen kommer vara avgörande för att vi ska nå klimatmålen.
Skatter spelar också en roll i utbyggnaden, men det är samtidigt något som skiftar med opinion och politiskt styre och enligt Mattias Wondollek är det ofta en av flera avgörande faktorer. Vilka kraftslag som premieras i Sverige respektive EU är till stor del samma, men det finns också betydande skillnader.
Bioenergi är omtvistat i Sverige men ännu mer inom EU. Där har man inte lika bra förståelse för att det kan vara en hållbar resurs
– Bioenergi är omtvistat i Sverige men ännu mer inom EU. Där har man inte lika bra förståelse för att det kan vara en hållbar resurs. Det behöver inte vara oljepalmer och så vidare utan man kan använda restprodukter från skog som avverkas, och där kanske vi i Sverige har en längre tradition av att bedriva mycket skogsbruk vilket ger oss ett annat synsätt.
Hett med vätgas
Något som däremot prioriteras på bred front är vätgas.
– Det finns ett starkt intresse att främja den tekniken. Förra året aviserade EU satsningar motsvarande nästan 5 biljoner kronor, och man lanserade en omfattande strategi för hur vätgastekniken ska användas framöver.
För att uppnå hållbar energiproduktion krävs flera delar, och ju fler som delar på kostnaden desto lättare blir det ofta att genomföra förändring. Men det är långt ifrån självklart att styrmedel är den enda vägen framåt.
Läs mer om projekt som använder vätgas på vår sida Energiomställningen
Det kan finnas en poäng med att ge stöd åt omogna tekniker i syfte att främja fortsatt kostnadsreduktion
– Det kan finnas en poäng med att ge stöd åt omogna tekniker i syfte att främja fortsatt kostnadsreduktion, men annars bör man lita på marknadens krafter. Utvecklingen kommer antagligen även drivas av folk och företags vilja att gå före politiken, menar Mattias Wondollek.
LÄS OCKSÅ:
> Nyttan banade väl för tåget som el-pionjär
> Så kan vätgas ge grön reservkraft
> Hållbarhet och socialt engagemang
