Energiteknik, Förnybar energi, Stadsplanering

I framtidens energismarta städer maxas varje kilowattimme

Publicerad: 2021-08-10 kl. 11:31

I framtidens energismarta städer maxas varje kilowattimme

Just nu planeras och byggs framtidens fossilfria städer och områden. Tack vare digitalisering och höga hållbarhetsmål växer en ny sorts energiinfrastruktur fram, där integrering av energikällor är nyckeln.

Redan år 2035 beräknas att mer än häften av den globalt producerade energin kommer från förnybara källor. Solenergi, vattenkraft, vindkraft och bioenergi kommer att vara nödvändiga komponenter för att nå klimatmålen, men ställer också stora krav på en flexibel energikonsumtion. Under blåsiga och soliga sommardagar kan det exempelvis finnas ett överflöd av energi, medan det kan bli akut brist under årets mörka perioder.

– Därför kommer det att vara smart att inte ha ett system som bara är riggat för ”on demand”. Vi behöver ett energisystem som kan lapa i sig energi när det finns och som kan lagra och stå sig på det ett tag. När det sedan är brist ska man kunna använda så lite som möjligt, eftersom priserna på effekt och energi då kommer att stiga. Vi behöver kunna nyttja varje kilowattimme effektivt, säger Michael Hägg, Head of Integrated Solutions, Vattenfall Värme.

Medium Screen 72 DPI-Vattenfall_living_man_woman_front_of_house_planning_258I sin roll som ansvarig för Vattenfall Värmes erbjudande Area Solutions arbetar han med att ta fram förslag och planera morgondagens energiinfrastruktur i Sverige. Uppdraget är att hjälpa kunder som fastighetsbolag, regioner och industriföretag att hitta en klimatsmart, framtidssäkrad och långsiktigt lönsam energilösning. Det gäller att ha rätt verktyg med sig i verktygslådan när man går till jobbet. Ett villaområde med solceller på taken, ett tättbebyggt flerbostadshusområde och ett högenergiområde som en industrisajt eller stadskärna, de kräver helt olika typer av lösningar.

Flexibla fossilfria system

– Det centrala för Area Solutions är att vi försöker att ta med framtidens energiinfrastruktur redan från första planeringsdagen. Vi tänker el, värme, kyla och ibland även ånga där det behövs – integrerat. De termiska systemen är tröga och de tar lång tid på sig att reagera. Blir det kallt ute blir det inte omedelbart kallt inne i byggnaden. Men med elen är det tvärtom, frekvensen på elnätet fortplantas med ljusets hastighet över hela landet. Dessa fenomen kan man nyttja på väldigt intressanta sätt!

Michael Hägg berättar att man kan öka på den termiska trögheten i ett område genom att ha lite grövre rör i systemen, lagring av värme i byggnadsstommar, ackumulatortankar och undermarksystem, såsom borrhålslager. Vilket gör att man är redo om det blir brist på el i systemet. Då kan man stänga av värmepumpar, elpannor, ångpannor, okänsliga databeräkningar, vätgasproduktion eller laddstationer en tid utan problem.

Medium Screen 72 DPI-Vattenfall_living_audi_keba_charger_169

Frekvensmarknad ger nya möjligheter

– Ett annat exempel är att vi i framtiden kommer att handla ännu mer med energi på olika flexmarknader, som frekvensmarknader. Den utvecklingen går i rasande takt framåt. Vi kommer även att se värme och kyla som dynamiska handelsplattformar som lyfter in, transiterar, mellanlagrar och lyfter ut energipaket mellan olika användare och i olika temperaturintervall.

De användare han beskriver kallar han för ”flexumenter”. Utvecklingen går från att man enbart konsumerar energi, till att bli ”procument”, som både köper och säljer (exempelvis en fastighetsägare med solceller som säljer tillbaka sitt överskott) till att bli flexument och delta aktivt i samtliga delar av energisystemet, genom att köpa, säja, lagra eller avstå energi.

– I framtiden kommer vi att handla integrerat med de energislag som finns att tillgå för stunden. Något som är möjligt tack vare digitaliseringen och automatiserade processer. Smarta algoritmer som förutser väder, temperaturer och människors beteenden – och på så sätt kan räkna ut energianvändningen och vägen till den lägsta kostnaden i förväg.

– Riktigt bra blir det sen när man kopplar ihop flera smarta fastigheter och användare med varandra och får dem att agera synkroniserat gällande energi. Eftersom olika fastigheter och användare har olika behovsmönster (en bostadsrätt laddar ofta bilar på kvällen, en kontorsfastighet under dagen) kan man få stora uppsidor vid samverkan över fastighetsgränserna.

Klimataspekten av att anpassa ett område efter framtidens fossilfria energiinfrastruktur är solklar. Men finns pengar att tjäna?

– Ja, absolut! Det kostar ofta inte mer att bygga den här typen av system än att koppla in energin på ett traditionellt sätt. Men det man behöver göra är att tänka till ordentligt redan i planeringsfasen av ett nytt område. Där behöver man lägga extra timmar och det hjälper vi gärna till med på Area Solutions. Våra kunder har höga klimatmål, men satsningen ska självklart även ha en långsiktig lönsamhet.

Hur känns det att vara med och forma framtidens städer och områden?

– För mig är det klockrent! Jag har arbetat som specialist på geoenergi i många år och att få möjlighet att sitta på "andra sidan" och gifta ihop det bästa av två världar, det tycker jag är väldigt roligt, säger Michael Hägg.

På vilket sätt?

– Att få nyttja fjärrvärmens och fjärrkylans storhet som är att distribuera energi på stadsnivå, med värmepumpens fördelar som är att kunna producera värme och kyla momentant, tillsammans med borrhålens värdefulla egenskap som är att lagra energi över långa tidserier. Och att få väva samman detta så att det ger mervärde för kunden, staden och klimatet. Det är otroligt givande.

Dags att ställa om till en hållbar energiproduktion?

Area Solutions arbetar vi med energiförsörjning och erbjuder energilösningar för stadsdelar och områden. Som att använda energi effektivt, utbyta energi, alternativa energikällor och erbjuda en handelsplattform för köp och sälj av energi och effekt för olika aktörer – samt att minska det totala miljöavtrycket för området.

magdalena-andersson-cta-2

Ladda ner artikel som PDF

Vill du spara artikeln eller skriva ut den? Ladda ner artikeln via knappen nedan så skickas den direkt till din mejl.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!